- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
379

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 15 - STF mars - Böcker - Markedforskning, av Dag Thulin - Airship, aeroplane, aircraft, av Arne Ahlberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid tiden för det senaste världskrigets slut
florerade åskforskningen, och enklare ventilavledare hade
börjat användas som skydd för atmosfäriska
överspänningar. Sedan dess har ventilavledarna
utvecklats och fått allt bättre egenskaper så att de även
fått ta hand om kopplingsöverspänningarna i
elektriska nät. Internationella avledarnormer har
kommit fram. och de innehåller provningsbestämmelser
och avledardata som funktion av släckspänningar
och dessutom även råd för val av släckspänning när
driftspänningen är given. Skyddsnivån har
successivt kunnat sänkas. År 1950 fick man räkna med
skyddsnivå på 3,3—3,6 gånger släckspänningen
medan man nu har endast 2,6 gånger eller i USA ändå
lägre tack vare gnistgap av fulländad konstruktion.

Ventilavledare passar ej soin skydd för kabelnät,
eftersom de spänningsberoende motstånden som
används har egenskaper olämpliga för urladdning av
kapacitanser. I det svenska storkraftnätet
förekommer likartade svårigheter, eftersom avledarna ej
klarar urladdningen av de långa 380 kV ledningarna.
Bl.a. av denna anledning placeras avledarna därför
här på stationssidan av brytarna.

Avslutningsvis nämnde Grundmark om de försök
som de amerikanska avledartillverkarna gör att med
lämplig utformning av gapen underlätta släckningen
av ljusbågen.

Svenska Arkitekt föreningen hade genom vänlig
inbjudan från Italienska Institutets direktör givits
möjlighet att hålla sitt möte den 16 mars där och
samtidigt bese byggnaden. Genom att förre ledaren för
Svenska Institutet i Rom, professor Axel Boëthius,
talade om "Världens första betongarkitektur" blev
kvällen helt italiensk.

Med den första betongarkitekturen avsågs givetvis
den gamla romerska, vilken har sina rötter så långt
tillbaka som kring 200 f.Kr. Användningen av denna
bruksstensmassa, antingen obeklädd eller med ett
skal av nubbsten, soltorkat eller bränt tegel eller
någon gång marmor, skildrades av Boëthius, och
ban visade samtidigt ljusbilder soin klargjorde
utvecklingen från primitiv början till mer fullgången
tradition. Här fanns en tidig funktionalism, som
mindre såg till fasaden än planens krav, och den
nya tekniken möjliggjorde de första flervånings
hyreshusen, som fick rymma det starkt expanderande
Roms stora befolkning. Detta var en arkitektur med
väl så stor uttryckskraft som den grekinspirerade,
marmorklädda palats- och tempelbvggnadskonsten.

Den ideale bergsmannen ur chefens synpunkt
beskrevs vid Föreningens för Bergsvetenskap
sammanträde den 20 mars av Kjell Åkerhielm, disponent vid
Degerfors. Han berättade först om sin egen
utveckling sedan han 1923 kom ut från KTH och då fann
att hans och hans kamraters tjänster ej behövdes
i Sverige. Därefter angav han några av de
egenska-skaper som krävs av en svensk bergsingenjör modell
1959. Viktiga är förmåga till samarbete, intresse för
huvuduppgifterna utan fackidioti och sinne för
ekonomi. En ingenjör måste ha god kontakt med
samhället, får inte vara rädd för övertidsarbete och bör
intressera sig för sina medmänniskor. Rapporter
bör skrivas så att de blir njutbara för både
över-och underordnade. En chef måste förmå
underlydande att känna arbetsglädje.

Det utbildas alldeles för få bergsingenjörer i
Sverige; Åkerhielm hade med gillande tagit del av det
reformförslag, som nu håller på att införas på
KTH:s bergsavdelning.

I diskussionen, som var mycket livlig, deltog ett
antal prominenta personer som alla underströk kra-

vet på ökad utbildning av bergsingenjörer; genom
cirkulation inom ett företag skulle utbildningen bli
mera avrundad. I framtiden måste man tänka sig
att rekrytera driftingenjörer huvudsakligen från de
tekniska läroverken.

I -t

böcker

Markedforskning, av Leif Holbæk-Hanssen.

Grundt Tanum, Oslo 1958. 318 s. 40.20 nkr.
Föreliggande bok är utan tvekan ett värdefullt
bidrag till den svältfödda skandinaviska litteraturen
på området. Den är klart och redigt uppställd
samtidigt som den behandlar problem av väsentlig
betydelse på ämnesområdet. Som alltid kan man
emellertid finna vissa detaljer, vilka icke helt motsvarar
bokens övriga standard.

Innehållet i boken täcker enligt min uppfattning
ej titeln. Förf. påpekar visserligen på s. 13 att det
råder en stor begreppsförvirring när det gäller
definitioner av sådana begrepp som
marknadsundersökning, marknadsanalys och marknadsforskning. Detta
hindrar emellertid inte att innehållet i boken
väsentligt bättre täcker det mera begränsade området
"marknadsundersökning" än det vidare begreppet
"marknadsforskning".

Innehållets saklighet kan även på ett par punkter
diskuteras. På s. 153 talas det om varuprövning.
Därvid påstås bl.a. att endast ett stimulus skall
prövas per gång — ej flera stimuli samtidigt. Sannolikt
har detta avsnitt fått en olycklig formulering,
eftersom man av erfarenhet vet, att varuprövningar
oftast företas för att pröva det motsatta
förhållandet, nämligen den samtidiga inverkan av flera
stimuli.

De olika statistiska metodernas lämplighet kan
givetvis alltid diskuteras. Det blir ofta här fråga om
vilka typer av undersökningar man är mest van vid,
då erfarenhet på det statistiska området är direkt
avhängigt av den mest förekommande
undersökningstypen.

För den som sysslar inom detta
verksamhetsområde, antingen som köpare eller säljare av
marknadsundersökningar, bör boken fylla ett stort behov som
komplettering till all den utländska litteraturen på
området. Dag Thulin

Airship, aeroplane, aircraft. Studies in the
lii-story of terms for aircraft in English, av Svante
Stubelius. Dissert. Göteborgs Univ. Almqvist &
Wiksell, Stockholm 1958. 342 s. 25 kr.
De engelska termerna kring begreppet luftfarkost
har nu blivit föremål för en grundlig utredning, som
redovisas i föreliggande avhandling. En följande
avhandling "Balloon, flying-machine, helicopter" är
under tryckning.

Avsikten med förfrs undersökning är att visa
hulde engelska termerna för luftfarkoster har växlat
från tid till annan och hur den nuvarande
terminologin har vuxit fram.

Den allmänna kronologiska redogörelsen för ter-

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 379

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free