Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 16 - Skeppsbyggeriet och sjöfarten, av Nils Holmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8. Världens
handelsflotta
1 juli 1948—
1958; □
samtliga handelsfartyg, I III därav
tankfartyg.
Fig. 9.
Genomsnittlig storlek
på tankfartyg
den 31 december
195A—1957; □
fartyg i order,
llll fartyg i
tjänst.
oljan. Den ökade gaskonsumtionen minskar
sålunda faktiskt vinstmöjligheterna för
oljebolagen.
Emellertid är nog den allmänna
uppfattningen den, att man för att kunna tillfredsställa
världens ökade energibehov i alla fall så
småningom behöver ta även naturgasen i anspråk.
Propån- och butangas är visserligen händig
nog att ha. Vi använder ju den i ökad
omfattning för uppvärmning, för matlagning o.d.,
men dels är det här inte fråga om så stora
mängder, dels produceras dessa gaser vid
raffinaderierna i konsumentländerna och fordrar
därför inte några mer omfattande
oceantransporter.
Den stora frågan är därför om man i
framtiden kan finna det lönsamt att transportera
naturgas i flytande tillstånd med fartyg. Medan
propån- och butangas vid vanligt atmosfärtryck
förgasas vid —46°C, ligger naturgasens
kokpunkt vid —156°C. Det är uppenbarligen inte
lätt att finna de lösningar på de metallurgiska
och isoleringstekniska problem, som fordras
för att man skall kunna ordna en sådan
sjötransport för längre avstånd. För petroleumgas
finns redan en del specialkonstruerade mindre
fartyg och ett stort fartyg på 32 000 t byggs
för närvarande för Esso i Italien. Det första
större för naturgas avsedda fartyget, "Methans
Pioneer", undergår för närvarande prov,
troligen för att sättas in i fart mellan den västra
hemisfären och Storbritannien i mitten av 1959.
För att fullständiga bilden av olika
special-bulklastare kan nämnas ett större fartyg som
redan är i trafik för att frakta vin i tankar. I
drift finns dessutom fartyg för transport av
pressad apelsinsaft från Florida, flytande
pappersmassa till massafabriker, upphettad
flytande asfalt för vägbyggen m.m.
De stora fartygen
Engagemangen för varven befordras också som
nämnts i hög grad av den successiva ökningen
av fartygens storlek. Detta gäller särskilt
tank-och bulkfartyg. Sjötransporterna var tidigare
mera vitt förgrenade i fråga om
destinationsorter, hamnar och varuslag. Tillgången på
relativt billig arbetskraft ombord var god.
Fartygen var dessutom enklare och billigare. Det
fanns därför ingen anledning att söka få fram
billigare drift per ton genom att öka fartygens
storlek.
Utvecklingen mot större fartyg har emellertid
gått mycket fort efter kriget. En skytteltrafik
mellan oljekällor och raffinaderier samt mellan
malmfält och järnverk har bidragit härtill. De
fåtal hamnar, som därvid berörts, har för
relativt begränsade kostnader kunnat anpassas för
de stora fartygen, ökade kostnader för
besättning och lägre pris per ton vid ökad storlek
har så småningom lett fram till allt större
fartyg. Enligt tidskriften Tanker Times skulle de
största tankfartygen under en 73-årsperiod från
1896 ge siffror enligt tabell 1. Utvecklingen av
tankfartygens storlek kan också visas med
genomsnittliga storleken av tankfartyg i tjänst
och i order under de senaste åren, fig. 9.
Utvecklingen har alltså gått hastigt efter
kriget, särskilt under de allra senaste åren.
Ledande för denna utveckling har varit några få
stora grekiska rederier men kanske på senaste
tiden framför allt National Bulk Carrier. Detta
rederi ägs av den kände amerikanske redaren
Ludwig. Han har efter kriget byggt de flesta
av sina fartyg på det av honom arrenderade
f.d. krigsvarvet Kure i Japan. Den första
sensationen var hans c:a 60 000 t. malmfartyg, som
kom fram 1954 och som sannolikt fortfarande
fraktar malm på traden från Orinoco i
Venezuela till Philadelphia. Därefter byggde han
1956—1958 sju 85 000 t tankfartyg. I dagarna
levereras ett 104 000 t tankfartyg "Universe
Tabell 1. Största tankfartyg i tjänst i hela
världen under 1886—1959
År
tdw
1886 ..................3 000
1896 ..................7 000
1902 ..................10 000
1910 ..................14 000
1914 ..................17 900
1921 ..................22 600
1948 ..................26 600
1952 ..................31 900
1953 ..................45.300
1956 ..................85 500
1959 ..................104 500
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
