Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 16 - Aluminium och dess bearbetning, av Vilhelm Christiansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
användningsområden i USA, Storbritannien
och Sverige varierar något, tabell 1. Statistiken
föres olika i de olika länderna, och härav
förklaras en stor del av skiljaktigheterna.
Rent aluminium
och aluminiumlegeringar
Genom normal elektrolys tillverkas aluminium
med renhetsgrader från 99,0 till 99,8 % eller
något däröver. Genom elektrolytisk raffinering
i en treskiktsprocess erhålles en renhetsgrad
av över 99,99 %. Sådant raffinerat aluminium
blir ungefär dubbelt så dyrt som det med
vanlig renhetsgrad. Det användes i huvudsak för
plätering och legerat med något Mg, då för
dekorativt ändamål största möjliga glans och
bästa beständighet mot väder och vind önskas.
Det i tekniken mest använda aluminiet har
99,3—99,8 % renhetsgrad.
För att förbättra aluminiets
hållfasthetsegenskaper legerar man det med relativt små
mängder av lämpliga metaller. Ett mycket stort antal
legeringar har föreslagits, men de legeringstyper
och även antalet sammansättningar inom var
och en av dessa, som fått större praktisk
betydelse, är i själva verket ganska litet. En del
är härdbara och kan tack vare detta bibringas
mycket hög hållfasthet, tabell 2.
Al-Mn-legering med ca 1 % Mn eller något
mera användes då något högre hållfasthet än
olegerat aluminiums fordras. Ett stort
användningsområde är bl.a. korrugerad plåt i olika
utföranden. Al-Mg-legeringar med upp till ca
4 % Mg användes i form av plåt, då hög
hållfasthet önskas och då eloxering skall utföras.
Hållfastheten växer med Mg-halten. Även för
vissa profiler användes denna legeringstyp.
Tabell i. Aliiminiumförbriikningeiis fördelning
på olika användningsområden (1956)
Förbrukning i procent
USA Stor- Sverige
britannien
Byggnadsindustri ....... . 18 7 17
Transportväsende ...... . 12 22 6
Elektroteknisk industri
(elledningar) .......... . 10 6 41
Maskindetaljer ......... . — 0 3
Konsumtionsvaror ...... . 11,5 10 /
Emballage ............. . 5.1 8 15
Försvar ................ . 14 — —
Export ................ . — 14
övrigt ................. . 29,4 26 11
Tabell 2. De för tekniska ändamål viktigaste
aluminiumlegeringarna
Al (99,0—99,9 %>), Al-Mn, Al-Mg, Al-Mg-Mn Smidlegeringar, icke härdbara
Al-Cu-Mg, Al-Cu-Mg-Pb, AlMg-Si, Al-Zn-Mg-(Cu) Smidlegeringar,
härdbara
Al-Si, Al-Si-Cu, Al-Mg Gjutlegeringar, icke härdbara
Al-Si-Mg,
Al-Cu-Mg-(Ti, Si, Ni, Fe) Gjutlegeringar,
härd-bara
Fig. 2. Aluminiumförbrukningen i USA ocli i den
övriga västliga världen; verklig förbrukning - i
USA, - i övriga väststater; förbrukningen enligt
Paley-rapporten - - - i USA,–-i övriga väststater;
förbrukningens utvecklingstendens - • - i USA, - • - i
övriga väststater; förbrukningen i USA o enligt
Kai-sers prognos, x enligt Alcoas prognos, • enligt
Ro-senzweigs prognos; produktionskapaciteten 1960 □
i USA, a i övriga väststater.
Den användes inom byggnadsindustrin, inom
transport- och fordonsområdet, vid
skeppsbyggnad osv.
Al-Cu-Mg-legeringar, duralumintypen, har fått
sin huvudsakliga användning som
flygplansmaterial, för militära ändamål men även för
vissa civila. Till följd av koppartillsatsen, som
vanligen är något över 4 %, har denna
legeringstyp sämre korrosionsmotstånd än
kopparfria legeringar. Speciellt kommer detta till
uttryck under marina förhållanden och i
agres-siv industriatmosfär. Plåt, strängpressade
profiler, rör och smide är vanliga materialformer.
Då legeringen i form av stång skall användas
för bearbetning i automater tillsättes något Pb
för att spånet skall bli sprött.
Av de härdbara legeringarna är
Al-Mg-Si-typen vanligast för civila ändamål. I den ingår
0,6—1,2 % Mg, 0,3—1,3 % Si samt i regel något
Mn eller Gr. Den viktigaste materialformen är
strängpressade profiler, men även plåt och
rör förekommer. Den användes inom
byggnadsindustrin, inom transport- och
fordonsområdet, vid skeppsbyggnad m.m.
Al-Zn-Mg-(Gu) -typen, i vilken ingår de allra starkaste
aluminiumlegeringarna, har hittills i form
av-plåt, profil och smide fått sin största
användning för flygplansbyggnad ocli till militära de-
396 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
