Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 16 - Amerikanska forskningsflygningar, av BMW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. i. X-13
"Vertijet" byggt
av Ryan
Aero-nauticat Co. går
in för landning i
sitt ställ med
nosen riktad
uppåt,
balanserande på
reastrålen.
Amerikanska
forskningsflygningar
533.6.054(73)
USA har tidigare utan hänsyn till kostnader
byggt ett flertal olika typer av provflygplan till
samma projektspecifikation, men även i detta
land har tydligen anslagen börjat bli knappa,
varför man numera kan se planmässiga
utvecklingssteg växa fram. Trots motsättningar
mellan försvarsgrenar och National Aeronautic
and Space Authority (Nasa) har vetenskapsmän
och tekniker kunnat samarbeta och lyckats
föra ett stort antal olika experimentflygplan
fram till lyckade prov.
Provflygplanen har beställts vid olika
flygplansfirmor av försvarsgrenarna och efter de
första förberedande proven har Nasa blivit
inbjuden att delta i försöken. Motorer och
utrustning kan ha betalts av en försvarsgren,
skrovet av en annan medan vindtunnelprov,
utvärderingar och dylikt betalats av Nasa.
X-1-X-14
Flygplan X-l till X-5 har varit försöksflygplan
för prov i ljudfart- och överljudfartområden
och även om de inte helt passat för de
uppnådda farterna erhölls många och goda
erfarenheter för senare byggda flygplan.
Efter X-5 har provserien övergått till andra
områden. Så t.ex. är X-7 en provrobot för
rammotorer, X-10 en försöksrobot för roboten
Na-vaho samt X-13 och X-14 VTOL flygplan. Av
de senare har X-13, fig. 1, blivit lyckat och
flygplanet flyger — som det ser ut på film —
lika bra vertikalt som horisontellt, fig. 1. När
flygplanet i vertikalställning på låg höjd
cirklar runt sin egen längdaxel längs flygfältet får
man ett intryck av en stilla och säker
wiener-vals, vilket säger allt om regleringsteknikens
tillförlitlighet.
X-18
Även området mellan normala flygplan ocli
VTOL-flygplan har sina försöksflygplan. Ett
sådant är Hiller X-18. Vingen på detta flygplan
är vridbar från horisontalläge till vertikalläge
och med vingen följer de på vingen monterade
turbopropmotorerna. Normalt startar, landar
och flyger flygplanet som ett vanligt flygplan,
men med vingen i andra lägen erhålls från
propellern en vertikal lyftkraft. Upp till ca
45° blir flygplanet olika grader av
STOL-flyg-plan medan man för rent VTOL-flygplan måste
gå över till 87—90° som ger bakåtriktad kraft.
Flygplanet är byggt av befintliga utrustningar
såsom propellrar, motorer, utrustningar,
stjärtparti, landställ osv. och är alltså inte helt
utformat för sin flyguppgift. Som
försöksflygplan torde emellertid flygplanet vara bra.
Vid vertikal flygning ger motorerna
styrkraften kring längdaxeln, och
utblåsningsmunstyc-ken i flygplanets stjärt ger styrkrafter för
längdläget. Styrkrafter för rörelser omkring
höjdaxeln erhålls vid vertikalflygning från
propellerkraften omkring skevrodren.
Vingen vrids med hydraulkraft, som erhålls
från två separata system — ett drivet från
vardera motorn. Samtidigt som vingen vrids
inkopplas automatiskt styrsystemen för
vertikalflygning mer och mer för att i slutskedet vara
helt inkopplade, samtidigt som de normala
systemen urkopplas. En förare, tränad på
normala flygplan, kan känna sig helt hemma i
X-18 förarsits möjligen med undantag för det
som tidigare varit viktigast för honom —
fartmätaren ger inte alltid utslag.
Ett liknande flygplan är Vertol 76, fig. 2, som
nyligen demonstrerats. Flygplanet drivs av
en gasturbin växlad till två trebladiga
propellrar med 3 m diameter. Vingspannet är 7,5 m.
X-15
Med försöksflygplanet X-15 har X-serien
emellertid återförts till de hypersnabba flygplanens
krets. X-15, som byggs på gemensam
beställning från Nasa, marinen och flygvapnet, är
avsett för forskningsflygningar på mycket höga
höjder. Det är bemannat och bärs upp till ca
10 km höjd av ett bombflygplan, varifrån det
startar sina försöksfärder i rymden. Farten lär
kunna bli mycket hög men enär andra
mätningar även är värdefulla, kommer flygplanet
TEKN ISK TIDSKRI FT 1959 405
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
