Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 17 - Gasverkens framtid, av Rolf Lindskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gasverkens framtid
Försälj ningsdirektör Rolf Lindskog, Örebro
662.741
Gasverksindustrin, som i Sverige är mer än
hundra år gammal, har genomgått olika faser i
sin utveckling. Verken kom ursprungligen till
för att framförallt möjliggöra en
tillfredsställande gatubelysning i de större städerna.
Redan från början använde man därutöver gasen
för belysningsändamål i offentliga lokaler och
så småningom även i privathushållen. När den
elektriska glödlampan liade uppfunnits, trodde
man att gasverkens tid var förbi. Men samtidigt
med att gasbelysningen ersattes med elektrisk
belysning började man använda gasen för
mat-lagningsändamål, och mycket snabbt blev
gasköket eller gasspisen den mest betydande
förbrukningsapparaten för gas från städernas
gasverk.
Samtidigt började koks, som under gasverkens
tidigare år varit en ovälkommen biprodukt
utan eller med ringa ekonomiskt värde,
användas i ökad omfattning för
uppvärmningsända-mål, och under tiden mellan de två
världskrigen var det nästan självklart, att
stadshushållen skulle förses med gasspisar och
stadsfastigheterna med kokspannor; då värdesattes det
förädlade bränslet koks så att det tillsammans
med biprodukten tjära i allmänhet täckte
inköpskostnaden för kol. Vid de allra största
gasverken var inkomsterna av biprodukterna,
inberäknat koks, så stora, att de dessutom
betalade hela tillverkningsproceduren, och
därigenom kunde gasen säljas till ett mycket lågt
pris.
Svårigheterna under kriget och i ännu högre
grad de omvälvningar på bränsle- och
arbetsområdet, som skett efter kriget, har emellertid
berett gasverken nya svårigheter. Koksen
förlorar alltmer marknad till eldningsoljan, och
de ökade arbetskostnaderna har särskilt hårt
drabbat gasverken med deras många gånger
relativt smutsiga och obekväma arbete. Dessa
svårigheter har blivit övermäktiga för de allra
minsta gasverken. Under de senaste 18 åren
har 15 gasverk nedlagts i Sverige, och många
synes mena, att gasverkens roll mer eller
mindre är utspelad.
Det kan vara av ett visst intresse att jämföra
med gasverksfrågan på andra håll i Europa.
Det är uppenbart, att gasverksindustrin
utvecklas enormt snabbt i Frankrike och Italien, där
man ju upptäckt stora naturgasfyndigheter
efter kriget, men för vår del är det ännu mera
intressant att läsa vad Times skrev i en
specialbilaga den 2 juni 1958, "The future of the
gas". Här säger man, att gasindustrin, som
ännu för några år sedan var på tillbakagång i
Storbritannien, nu blivit ett centrum för livlig
aktivitet med stora utvecklingsmöjligheter.
Man behandlar de olika nya metoder och nya
material, som kommit fram under senare år
för framställning av gas, såsom framställning
av gas från olja genom katalytiska processer,
högtrycksteknik, med vilken gas kan
framställas både av lågvärdiga kol och olja, överskott
från raffinaderier till gasframställning samt
transporten av djupfryst metan till London
från Venezuela1.
Dessa nya metoder är ingalunda okända i
Sverige. Bl.a. liar IVA 1956 behandlat frågan
om oljeförgasning2. Gasverket i Stockholm har
beställt en oljeförgasningsanläggning och
gasverket i Jönköping en annan. Trots att de nya
metoderna är kända även i Sverige och
kommer att tillämpas här fortsätter man ändå att
lägga ned en del gasverk och diskuterar på
andra håll att lägga ned andra sådana
anläggningar och därvid ersätta gasen med
elektricitet.
Brittisk och svensk kraftproduktion
Skillnaden mellan den brittiska och svenska
uppfattningen i denna fråga kan ha många
orsaker, men förutsättningarna på längre sikt
är mer likartade i Sverige och England än
vad man kanske skulle vara benägen att tro.
Den brittiska kraftproduktionen är visserligen
väsentligen grundad på kol som energikälla,
men man inriktar sig ju mycket energiskt på
framställning av atomkraft och är i det
hänseendet åtminstone ett decennium före
svenskarna. Även den svenska kraftindustrin räknar
med att inom överskådlig framtid få sitt största
tillskott av kraft från atomverk. Under tiden
räknar man i Sverige med att få ett väsentligt
TEKN ISK TIDSKRI FT 1959 421
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
