Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 17 - Rullande bilhjuls friktion, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
däcket B slitet till 2,9 mm profildjup och
däcket C starkt slitet med 1,5 mm profildjup.
Däcket C glattslipades till profildjupet 0 mm för
ett extra prov vid bromsning med låsta hjul.
Provningen gjordes för två olika vägbanor, en
av cementbetong och en av asfalt, båda
vat-tenbegjutna. Däckens dimension var 5,90—15
och nominella belastningen 305 kp.
Körhastig-heterna varierade mellan 20 och 80 km/h.
Provhjulet var kopplat till en lastbil och
bromsades dels under rullning, så att 16 %
krypning uppkom, och dels så att hjulet låstes,
motsvarande 100 "/o krypning. Sedan gjordes det
försöket med glattslipad slitbana, tabell 1.
Det nya däcket med 8,2 mm profildjup har
givit lägre friktionskoefficient såväl vid
rullning som glidning än slitna däck med
väsentligt mindre profilddjup. Helt glattslipat däck
med 0 mm profildjup visade dock vid provet
med låsta hjul avsevärt sämre resultat vid
högre hastigheter än däcken, som hade
slitba-neprofiler. Tyvärr gjordes intet prov med det
släta däcket vid rullning. Av intresse är, att
friktionskoefficienten synes minska vid ökad
hastighet även vid rullning, ehuru i långt
mindre grad än vid låsta hjul. Möjligen
inverkar här i någon mån med hastigheten ökade
variationer av normalbelastningen.
Sidfriktion vid rullande hjul
De nämnda försöken ger värden för
friktionskoefficienten i däckets längdriktning
(bromskraft). Av stort intresse är emellertid även
sid-friktionsvärdet under rullning, av vilket bilens
styrförmåga och överhuvudtaget stabilitet i
sidled beror. Det är tänkbart att åtminstone vid
starkt nedslitna däck sidfriktionsvärdena icke
nämnvärt skiljer sig från de vid bromsning
under låsningsgränsen erhållna värdena,
förutsatt naturligtvis att däcket icke nämnvärt
påverkas av periferikrafter samtidigt med
centrifugalkraften i kurvor4.
Även för överföring av sidverkande krafter
på hjulet måste det elastiska däcket förstyvas
(Tekn. T. 1955, s. 587), vilket sker genom att
det rullar snett mot sitt eget plan och med
större krypvinkel ju större sidkraften är.
Absolut sett är krypvinkelns storlek även
beroende av däckets konstruktion och
dimensioner, lufttryck i däcket m.m. Sidföringskraften,
dvs. centripetalkraften i kurvor, möjliggörs
av friktionskraften vinkelrätt mot hjulets plan
och angriper några centimeter bakom hjulets
vertikala centrumlinjes skärning med
vägbanan. Härigenom uppkommer ett
återställningsmoment för däcket ("self-aligment-torque"),
som strävar att vrida hjulet i färdriktningen,
dvs. hjulets rullningsriktning. Sidkrafterna
ökas successivt i storlek bakåt från 0 till
maximum vid nämnda punkt bakom
hjulcent-rumlinjen (fig. 6), varefter de åter minska. På
speciella maskiner i provrum har
sidkrvp-ningen mätts vid olika krypvinklar2 (fig. 7).
Förhållandena motsvarar i stort sett dem som
gäller vid drivnings- och bromsningsprov, där
periferikrafterna verkar i kontaktytans
längdriktning och likaledes under rullning, alltså
inom området under spinn- och
låsningsgränserna. Maximal friktion i sidled
förutsätter även en viss kryphastighet av
gummikontaktytan i stort sett vinkelrätt mot hjulets plan.
Friktionskoefficienten är (fig. 4) likaledes
beroende av förhållandet mellan kryp- och
rullningshastighet.
Förhållandet mellan återställningsmomentet
och sidföringskraften motsvarar avståndet
(hävarmen) från hjulets centrumlinjes
skärning med vägen till krafternas angreppspunkt
bakom centrumlinjen. Denna hävarm
("pneu-matic trail"), kan kallas "pneumatisk
eftersläpning". Den varierar för olika krypvinklar och
normalbelastningar av däcket3 (fig. 8). Vid små
Fig. 8.
Karakteristiska kännetecken för
bildäck vid
verkande sidkraf-ter för olika
krypvinklar och [-normalbelastningar, däck-dimension-]
{+normalbelast-
ningar, däck-
dimension+} 7,60
—15, lufttryck
1,75 kp/cm’.
Fig. 9.
Vågbildning i slitbanan
för ett bildäck
vid hög
hastighet.
440 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
