- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
485

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 19 - Petroleum som kemisk industriråvara, av Bengt G Rånby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1951 s. 181), kontinuerlig extraktion,
adsorption (Tekn. T. 1953 s. 757) och extraktiv
kristallisation, dvs. bildning av svårlösliga
additionsföreningar (Tekn. T. 1952 s. 825). Dessa
tekniska framsteg har gjort det möjligt att i
huvudsak inrikta en krackningsanläggning på
petrokemisk råvaruproduktion och att härvid
utgå från snart sagt vilken råoljefraktion som
helst, inte bara petroleum- eller naturgas.

Nva metoder har utarbetats för överföring av
olefiner till alkoholer genom katalytisk
vattenupptagning utan användning av svavelsyra
(Tekn. T. 1955 s. 748), likaså en ny process
för framställning av etylenoxid genom direkt
oxidation av etvlen med syrgas eller luft och
silver som katalysator (Tekn. T. 1953 s. 500;
1954 s. 441; 1958 s. 11(34). Dessa metoder har
redan delvis trängt ut de äldre, tidigare
beskrivna processerna10.

Nv och mycket användbar är oxo-processen
(Tekn. T. 1955 s. 137; 1957 s. 870), vid vilken
en olefin får reagera med koloxid och vätgas
vid måttligt tryck (100—200 at) och
temperatur (110—180°C) med koboltkarbonyl som
verksam katalysator2-10. Då bildas aldehyder
med rak eller grenad kedja (förlängd med en
kolatom), som kan reduceras till motsvarande
alkohol eller oxideras till motsvarande
karbon-syra

fR-CHs-CHa-CHO
It - CH - CHj + CO + Hs —> IR — CH — CHO

i/| \

Ri-CHaOH CHa Ri — COOH

Mycket viktiga är också de många
klorerings-reaktionerna med mättade och omättade
kolväten, utformade både som additions- ocli
sub-stitutionsreaktioner2. Genom dem erhålls bl.a.
lösningsmedel för kemisk tvätt, t.ex.
kloretyle-ner, monomerer för plastframställning, t.ex.
vinyl- och vinylidenklorid (Tekn. T. 1957 s. 295),
och kemiska mellanprodukter, t.ex. för
framställning av glycerol ur propylen (Tekn. T.
1948 s. 828).

De tekniska processer, som hittills beskrivits,
har möjliggjorts genom tillgången på
petrokemiska råvaror. I några fall har
framställningsmetoderna kommit att konkurrera med
andra processer, baserade på växt- och
djurmaterial. Det gäller t.ex. etylalkohol och
glycerol, som tidigare erhållits genom jäsning av
socker (melass) resp. hydrolys av fett
(biprodukt vid fettspaltning och
tvålframställning).

De petrokemiska processerna konkurrerar
också med kemisk produktion baserad på kol
och dess biprodukter. Syntetisk metanol ocli
formalin, som tidigare framställts av syntesgas
från koks eller kol (innehåller koloxid och
vätgas), erhålls numera — framförallt i USA
— i allt större utsträckning genom partiell
oxidation av metan, som isolerats från
natureller petroleumgas (Tekn. T. 1953 s. 147).

Ett annat exempel är acetylen, tidigare en
typisk kolprodukt framställd över
kalciumkarbid av kalk och koks. Ekonomiskt likvärda ace-

tylenprocesser, baserade på metan eller
metan-rika gaser, har utarbetats och används nu i
USA, Tyskland och Italien (Tekn. T. 1957
s. 1037; 1958 s. 716). Även flytande
petroleumråvaror kan användas17 (Tekn. T. 1957 s. 624).

Tillgången på aromatiska kolväten (bensen,
toluen, xylener, naftalen, fenoler etc.) ur kol
(biprodukter vid gas- och koksverken) täckte
efterfrågan ända fram till första världskriget.
Då ökade behovet av toluen för tillverkning av
trinitrotoluen (TNT) långt utöver tillgången,
ocli andra sprängämnestyper måste tillgripas
som substitut för TNT. Under andra
världskriget däremot kunde behovet av toluen, trots
användning av mångfaldigt större mängder
TNT, fyllas tack vare nya
framställningsmetoder baserade på petroleum vid vilka
aromatiska fraktioner isoleras efter reformering,
krackning av naftener (Tekn. T. 1947 s. 246;
1951 s. 484, 1045).

I USA är nu över två tredjedelar av all toluen
framställd av petroleumråvaror. För xylener,
bensen och fenoler gäller detsamma (Tekn. T.
1953 s. 179; 1956 s. 57). Fram till andra
världskriget fick användningen begränsas till de
mängder, som erhölls som biprodukt ur fossilt
kol, men under och efter andra världskriget
har behovet av aromatiska råvaror för den
snabbt ökande produktionen av syntetiska
fibrer, plaster och syntetiska tvättmedel —
framförallt i USA — kunnat fyllas endast tack vare
en ständigt ökad användning av petrokemiska
produkter för deras framställning.

Utvecklingstendenserna

Det råder ingen tvekan om att tendensen går
mot en allt mer omfattande användning av
petrokemiska råvaror inom hela den
organisk-kemiska industrin. I USA utgjorde
petrokemi-kalierna 1957 25 % av den totala kemiska
produktionen ocli 55 % av dess marknadsvärde.
År 1967 beräknas petrokemikalierna komma att
utgöra 46 % av mängden och 71 % av värdet.

I Europa kom utvecklingen i gång senare men
är nu mycket snabb. Vid andra världskrigets
slut var Västeuropas petrokemiska produktion
10 000 t, ökade till ca 350 000 t 1952 och
översteg 1 Mt 1956. I Storbritannien produceras ca
en fjärdedel av denna mängd, medan
Västtyskland, Frankrike, Italien, Holland, Belgien ocli
Österrike svarar för resten.

Hittills har Västeuropas petrokemikalier varit
baserade på olefiner, metan och vätgas som
mellanprodukter, men i år beräknas den första
produktionsenheten för aromatiska
petrokemikalier komma i gång i Storbritannien (en
fenolfabrik, byggd av British Hydrocarbon
Chemicals). För övrigt bygger tillverkningen av
aromatiska föreningar i Europa på kol som råvara.

Den petrokemiska industrins utveckling följer
således i stort sett samma linjer i Västeuropa
som i USA. Europas petrokemiska
produktion är dock fortfarande av rätt blygsam
omfattning i jämförelse med USA:s.
Proportionerna är nu ca 1 : 15, men den kemiska produk-

485 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0509.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free