Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 19 - Petroleum som kemisk industriråvara, av Bengt G Rånby - Svavelförsörjningen — framtidsutsikter, av SHl - En privatägd forskningsreaktor - Butadien-styrengummi tillverkas i Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionsökningen i Europa är betydligt snabbare
än i USA (nu 10 resp. 5 % per år) enligt de
senaste uppskattningarna, och den
organisk-kemiska industrins frammarsch domineras av
petrokemikalierna också i Europa. Att
Storbritannien är föregångslandet i Europa är
märkligt, då landet praktiskt taget helt saknar egna
petroleumfyndigheter.
Sverige har ännu ingen egen petrokemisk
produktion. Råvarulaget för landets kemiska
industri har utförligt behandlats av Peter
Fitger18, och denna industris inriktning har
diskuterats i andra sammanhang19"21. Den stora
frågan är om man i Sverige skall försöka driva
utvecklingen av den kemiska industrin i
samma takt som i Västeuropa eller i stället inrikta
sig på andra industrigrenar.
Litteratur
1. Scualer, C: Chemicals dcrivcd from petroleum —
in-troduction and scopc. Washington 1951.
2. Goldstein, R F: The petroleum chcmiculs induslry. New
York 1958.
3. Encyclopædia Britannica, bd 17 (1958).
4. Meier, R L: Science and cconomic dcvclopmcnt. New
York 1956.
5. IIubbert, M K: Xuclcar cnergy and the fossil fucls.
Houston 1956.
6. Putnam, P: Energy for the future. New York 1953.
7. World petroleum report, bd 4. New York 1958.
8. Brown, H, Bonner, J & Weir, J: The ne.v t hundred
ycars. New York 1957.
9. Weeks, L G: Fuel rcscrvcs of the future. Bull. amer.
Ass. Petroleum Geologists 42 (1958) s. 431.
10. Guyol, N B: World energy and world oil. Petroleum
Refiner 38 (1959) jan. s. 192.
11. Hartley, F L: Shale oil. Petroleum Refiner 38 (1959)
jan. s. 197.
12. Rosengren, L: Från skiffer till olja i "När var bur
1959". Stockholm 1958.
13. Ellis, C: Petrol-alcohol chcmical discovcry. Petroleum
Mag. 10 (1921) s. 40.
It. Isopropyl alcohol. Petroleum Refiner 3C (1957) nov. s. 257.
15. Gomberg, M: E thy lene chlorohydrin and
ß.ß-dichloro-cthylsulfide. J. amer. chem. Soc. il (1919) s. 1414.
16. Astiæ, M J: The chemistry of petrochemicals. New
York 1956.
17. Patton, J L, Grubb, G C & Stephenson, K F: Xewest
acetylene process — SBA-Kcllogg. Petroleum Refiner 37 (1958)
nov. s. 180.
18. Fitger, P: Kemisk råvaruindustri. Industriens
Upplysningstjänst, Stockholm 1957.
19. Elsiiult, A & Svennilson, I: Kemisk industri.
Karak-teristiska drag, struktur och utvecklingstendenser. Industriens
Utredningsinstitut, Stockholm 1955.
20. Wagner, II & Ortmark, Å: Kemisk industri — en
oumbärlig industri. Tekn. T. 85 (1955) s. 729.
21. Sundén, O: Svensk kemisk industris inriktning. Tekn. T.
8G (1956) s. 213.
Svavelförsörjningen — framtidsutsikter. Av
världens svavelproduktion går 80—85 °/o till
framställning av svavelsyra. Därför bör denna
industris produktionsutveckling ge en god bild av
världens svavelbehov. Ett studium av
svavelsyratillverkningen sedan 1880-talet visar en
produktionsökning av i genomsnitt 4 °/o per år. På denna grund
kan man beräkna en fördubbling av
svavelsyrakonsumtionen på ca 18 år. Motsvarande ökning av
svavelbehovet är 16 Mt/år.
Emellertid har svavelsyraförbrukningen under de
senaste 20 åren vuxit med 5,6 °/o per år vilket skulle
innebära en fördubbling på 13 år. I USA räknar
man med att den skall trefaldigas under de närmaste
25 åren vilket motsvarar 4,7 n/o ökning per år. l)<?I
kan tyckas att dessa siffror är tilltagna i överkant,
men en närmare granskning av dagens situation
torde göra dem befogade.
Svavelkonsumtionen per capita är nu i bela
världen 6 kg/år, i Europa 20 kg/år, i USA 35 kg/år och
i Sverige hela 42 kg/år. Bara en liten ökning i per
capita-förbrukningen i världens icke
industrialiserade länder måste medföra en stor ökning av
svavelbehovet. Härtill kommer en befolkningsökning,
uppskattad till 450 miljoner på 10 år, som bör medföra
en våldsam ökning av superfosfatbehovet. Vidare
drar uranproduktionen växande mängder svavelsyra.
För täckning av den stora ökningen av
svavel-behovet kan man emellertid redan i dag räkna med
betydande produktionstillskott, framfor allt från
rening av naturgas och petroleum. I Kanada ämnar
man t.ex. i början av 1960-talet ha en produktion av
1 Mt/år svavel ur naturgas. I Frankrike renas gasen
från fyndigheterna i Lacq, och man beräknar att
härigenom nå en svavclproduktion av 1,2—1,4 Mt/år
redan 1961. Även i USA, Storbritannien och
Tyskland kommer svavel att utvinnas ur naturgas och
petroleum (jfr Tekn. T. 1954 s. 1075; 1958 s. 593).
Produktionen av svavel enligt Frasch-metoden i
USA och Mexiko (Tekn. T. 1953 s. 20) måste
emellertid också ökas mycket. De i dag kända
reserverna av svavel i de aktuella områdena är dock bara
150—200 Mt, och de ligger sämre till än de nu
bearbetade fyndigheterna.
Svavelkonsumtionen i Europa har sedan 1950 i
genomsnitt ökat med ca 5 ®/o per år. Samtidigt har
produktionen av svavel vuxit, men en viss kvantitet
har bela tiden måst importeras; 1957 var importen
ca 800 000 t. Enligt franska planer kommer
svavelproduktionen i Lacq att ökas mycket under de
närmaste åren och tillskott väntas också från
petroleumraffinaderier.
Räknar man med en konsumtionsökning på 4 %>
per år, kommer Europa att vara självförsörjande på
svavel 1961. Är 1975 har behovet emellertid stigit
med ytterligare 4 Mt/år. Det är osannolikt att
produktionen i Lacq kan ökas så mycket, och
underskottet måste då täckas genom import från Amerika
eller, vilket är sannolikare, genom ökning av
kis-brytningen i Europa. Skulle svavelbehovet växa med
5 o/o per år, blir givetvis behovet av import eller
produktion av svavelkis större.
Nyare uppskattningar av svavelkisreserverna
saknas. De största finns emellertid i Spanien och
Portugal samt på Cypern. Stora tillgångar har hittats
även i Italien, Irland, Sverige, Norge och Finland.
Koppar, bly och zink kommer alltmera att
framställas ur fattiga sulfidmalmer som måste floteras.
Härvid erhålls alltid svavelkis som biprodukt.
Någon brist på svavelkis i Europa behöver därför
inte befaras, och ingen sådan har i verkligheten
funnits fastän svårigheter att täcka hastigt påkomna
behov har förekommit. I pris kan kisen konkurrera
med elementärt svavel, och det är därför sannolikt
att det framtida behovet av svavel i Europa till stor
del kommer att täckas med svavelkis (föredrag av
0 Herneryd i Boliden den 14 oktober 1958). SHl
En privatägd forskningsreaktor gjordes kritisk
1 januari 1959 vid Industrial Research Laboratories,
Plainsboro, N.J., Den är en 5 MW bassängreaktor
som helt och hållet ägs och drivs av tio stora,
amerikanska industrier.
Butadien-styrengummi tillverkas i Europa i
nyligen igångsatta, brittiska, tyska och italienska
fabriker; de förstnämnda skall båda ge 70 000 t/år.
486 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
