Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 19 - Aktuella metoder för anrikning av uran 235, av Mårten Mårtensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Schema
för ett steg i
deri franska
försöksanläggningen för
separering av
uraniso-toper.
inte i första hand fråga om att hindra en
förstöring av konstruktionsmaterialen,
medförande t.ex. att hållfastheten för de roterande
delarna i kompressorerna nedsattes, utan att
hindra förlusten av UFC.
När UFß reagerar med metalliska material
sönderdelas den under bildning av de fasta
fluori-derna UF5 och UF4. Eftersom den totala inre
ytan i en gasdiffusionsanläggning är mycket
stor, måste korrosionen begränsas till ett
mycket lågt värde för att icke förlusterna av UF0
skall bli kännbara. Korrosionsproblemet i en
gasdiffusionsanläggning härrör alltså icke från
att uranhexafluoriden är i och för sig särskilt
aggressiv mot metalliska material vid frånvaro
av vattenånga utan beror på att den i
anläggningen cirkulerande mängden, som bestämmer
anläggningsvolymen, är så enormt mycket
större än produktionen.
Den tillåtna korrosionsgränsen uppges av
Fig. 4.
Kompressor för den
franska
försöksanläggningen.
fransmännen vara 1 u/år. De metaller, som
uppfyller detta krav, är nickel, Monel, vissa
aluminiumlegeringar och rostfria stål samt koppar.
Försöksanläggningen i Saclay är utförd
huvudsakligen av rostfritt stål.
Ur teknisk synpunkt är ett av
nyckelproblemen vid en gasdiffusionsanläggning det
mycket stränga kravet på täthet. Inläckning av
vattenånga från den yttre atmosfären måste
nedbringas till ett minimum, eftersom vatten
reagerar med uranhexafluorid under bildning
av uranylfluorid i form av ett finfördelat stoft,
som pluggar igen porerna i membranerna ocli
nedsätter deras permeabilitet. Den tillåtna
in-läckningen uppges av fransmännen vara 20 ml
luft av 10° torr per sekund och kubikmeter
apparatvolym.
Den försöksanläggning om 12 steg, som
fransmännen uppfört i Saclay3 (fig. 3) började
byggas i juli 1957 och var färdig i sin helhet i
april 1958. Enstaka steg sattes dock i drift
redan i december 1957. Inga uppgifter har
lämnats om kostnaden för anläggningen.
Ett steg är uppbyggt av diffusören med
membranerna (liär av aluminiumoxidtyp),
kompressorn och en värmeväxlare (för avlägsnande av
kompressionsvärniet). Därtill kommer ventiler
samt organ för registrering och reglering av
temperatur och tryck. Kompressorn är en
fem-hjulig centrifugalkompressor med intag dels
för den gasström, som anrikats i det
föregående steget, och som skall komprimeras från
mottrycket 20—40 torr till förtrycket 300 torr,
dels för den gasström, som utarmats i det
efterföljande steget och vars tryck på grund av
strömningsförluster, huvudsakligen i
mem-branrören, reducerats från 300 torr till ca 260
torr. Denna fraktion ledes in framför det sista
hjulet i den femhjuliga kompressorn.
För att ett sådant steg med dess stora antal
ventiler och rörförbindningar skall uppfylla
kravet på täthet fordras speciella åtgärder.
Alla svetsar har sålunda utförts genom
argon-svetsning av speciellt utvald och tränad
personal. Ventilerna är av bälgtyp, så att ingen
läckning kan ske längs ventilspindeln in i det
slutna systemet. Ett betydande arbete har nedlagts
för utveckling av rörförbindningar med
tillfredsställande täthet; den mekaniska
bearbetningen av tätningsytorna uppges vara särskilt
betydelsefull. Som packningsmaterial användes
Teflon och ett icke närmare beskrivet
specialgummi. Alla detaljer läckprovas i samband
med tillverkningen med heliumläcksökare.
Därjämte läcksöks hela steget i samband med
monteringen.
Kompressorerna erbjuder det största
problemet ur täthetssynpunkt. En lösning är
visserligen kapslade, läckningsfria kompressorer
med magnetisk kraftöverföring, varvid lagren
måste befinna sig i det slutna systemet, dvs.
arbeta i UFß-atmosfär. Denna lösning har
förkastats av fransmännen, som funnit, att inga
smörjmedel (icke ens kolfluoridoljor) är
tillräckligt resistenta för detta ändamål.
Den kompressor, som konstruerats för för-
489 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
