Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 19 - Bodåskilen, av Karl-Fredrik Lautmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 12. Sprängning av enkelspiral mot två 57 mm hål; laddning 0,3 kg/m. Från v.t.h. före språngning, efter sprängning av hål 1, hål
2 och hål 3; längst t.h. gluggen renspolad.
Hålavvikelse
Vid bestämmandet av hålplaceringen måste
även hänsyn tas till sannolika
borrhålsavvikelser, så att villkoren för ett lyckat resultat
uppfylles även vid ogynnsamma avvikelser. Tills
egna erfarenheter av hålavvikelsernas storlek
erhållits, kan dessa lämpligen vid normala
förhållanden antas bli 1,0—1,5 cm/m vid borrning
med mall.
Det är emellertid osannolikt att man samtidigt
skall få de mest ogynnsamma lägena för två
angränsande hål. Vid beräkning av
gränsvärdet för varje enskilt håls placering kan man
därför, utan att göra sig skyldig till större fel,
anta att tidigare sprängda hål är rätt borrade.
Tänd följd
Borrplanen för sprängning mot en slits kan
med fördel konstrueras i form av en dubbel
spiral. Varje spiral ger, oberoende av den
andra, en öppning, som kan medge att
sprängningen i sin helhet lyckas (fig. 12 och 16). Detta
innebär betryggande säkerhet för utslag, även
om något eller några hål erhållit onormalt stora
avvikelser eller om sprickor i berget
åstadkommer överslag eller på annat sätt ändrar det
beräknade sprängningsresultatet för varje hål.
1 två exempel (fig. 13) har de antagna
avvikelserna för borrhålens centrumpunkter
markerats med en streckad cirkel, och de olika
gränsvärdena för utslag har angivits med en
punkt markerad med S80 och S60 för 80 resp.
60 c/o svällning och med U för utslag enligt
diagrammet fig. 11.
Ökning av indriften kan erhållas genom:
större borrningsprecision, dvs. samma totala
avvikelse som man beräknat i borrplanen;
tätare placering av hålen, vilket emellertid
medför ökad risk för överslag;
större hålarea, som kan uppnås genom två
större hål, genom flera hål eller genom både
flera ocli större hål;
en kombination av alla nämnda möjligheter.
Slitsens fördel
Placeringen av det första smalhålet vid en
parallellhålskil bestämmes av gränsvärdet för
utslag. Tillgänglig volym för bergmassans
svällning är vid sprängning av det första hålet som
regel större än nödvändigt. Det förtjänar
därför att uppmärksammas att för två samman-
borrade 57 mm hål är gränsvärdet för utslag
ca 15 cm, medan det för ett 76 mm hål är ca
13 cm från centrum, fig. 11 och Langefors1.
Vid sprängning mot ett runt hål måste man
vid samma laddning ha en diameter på ca
100 mm för att erhålla utslag vid en
hålplacering av ca 15 cm från centrum. En slits av två
57 mm hål är därför betydligt gynnsammare
ur sprängningssynpunkt än ett runt hål med
samma area. Det bör observeras att två hål med
ett visst avstånd emellan ej med säkerhet
samverkar vid sprängningens början ocli kan
därför ej jämföras med två sammanborrade hål.
Tabell 2. Variation av laddningskoncentrationen genom
pinn-laddning
Patrondiameter
[-Laddningkoncentration-]
{+Laddning-
koncentration+}
kg/m
22 mm
Laddningens
fördelning
Antal
patroner
per
meter
borrhål
25 mm
Laddningens
fördelning
Antal
patroner
per
meter
borrhål
0,3 Hela patroner med Halva patroner med
110 mm mellanrum 3,6 90 mm mellanrum 2,9
0,5 löst staplade 6,0 Hela patroner med
0.7 — — 40 mm mellanrum 6,7
normalt packade 6,7
Fig. 13. Exempel på konstruktion av borrplaner för kilen; t.v. för \,0 cm
och t.h. för 5,0 cm totalavvikelse.
500 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
