- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
502

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 19 - Bodåskilen, av Karl-Fredrik Lautmann - Nybyggen - Stort industrilaboratorium, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 16. Sprängning av Bodåskil med två 57 mm hål; laddning 0,3 kg/m, borrhålsdjup 3,2 m, indrift 3,1 m;
upptill fr.v.t.h. före sprängning, efter sprängning av hål 1, hål 2 och hål 3; nedtill fr.v.t.h. efter
sprängning av hål 4, hål 5 och hål 6, längst t.h. gluggen renspolad.

Tekniken att borra två eller tre
sammanbor-rade hål med hjälp av ett guiderör kan med
fördel även användas för såväl större som
mindre håldiametrar. Man erhåller härigenom
möjlighet att borra en hålvolym, som är betydligt
större än normalt tillgängliga borrmaskiner är
lämpliga för vid borrning av endast ett hål.
Detta möjliggör säkrare och längre indrifter.

Litteratur

1. Langefors, U: Principer för tunnelsprängning. Tekn. T.
84 (1951) s. 593—602.

2. Langefors, U: Nya metoder för sligortsdrivning. Jernk.
Ann. U0 (1956) s. 265—305.

3. Ekberg, S, Grennberg, T, IIallmén, J: Tunneldrivning
med grovhålskil. Tekn. T. 85 (1955) s. 71—73.

4. Fraenkel, K H: Handbok i bergsprängningsteknik, bd 2
kap. 8:20 "Praktiska borrplaner". Stockholm—Sandviken
1952.

I

I

nybyggen

enheter som var och en sorterar direkt under
företagsledningen. I Forskningslaboratoriet framställs
nya kemiska föreningar och fastställs dessas
biologiska verkningar. Man strävar här efter att få fram
internationellt säljbara, nya läkemedel. I
laboratoriet arbetar ca 60 personer av vilka en stor del är
akademiker.

I Utvecklingslaboratoriet framställs bl.a. lämpliga
farmaceutiska beredningar av de kemiska
föreningar som producerats i Forskningslaboratoriet. Vidare
utarbetas där industriella framställningsmetoder för
dessa föreningar och beredningar. Omkring 30
personer arbetar i avdelningen.

Medicinska avdelningens ca 10 personer har till
uppgift att i samarbete med läkare och sjukhus
pröva de nya preparaten kliniskt och ge medicinsk
information om dem.

I Kontrollaboratoriet kontrolleras råvaror,
mellanprodukter och färdigvaror fysikaliskt och biologiskt.
Där utarbetas vidare lämpliga kontrollmetoder och
utförs analyser åt Forsknings- och
Utvecklingslaboratorierna samt Medicinska avdelningen. Omkring
50 personer sysslar med kontrollen.

Forsknings-, Kontroll- och
Utvecklingslaboratorierna förfogar nu över var sin byggnad (fig. 1); det
sistnämnda har övertagit den gamla
laboratoriebyggnaden, i vilken även biblioteket är inrymt.
Medicinska avdelningen har sina lokaler i Forsknings-

Stort industrilaboratorium

Vid AB Astra, som är Skandinaviens ledande
läkemedelstillverkare, fick man 1943 i Södertälje ett
nytt, modernt laboratorium. Redan efter tio år var
det emellertid för litet. Man började då med att
utarbeta en ny laboratorieorganisation och
planerade sedan en utvidgning av
laboratoriebyggnaderna från 2 400 nr golvyta till 8 400 m2. De nya
byggnaderna blev färdiga för inflyttning under senare
delen av 1958 och första delen av 1959.

Laboratoriearbetet är nu fördelat på fyra parallella

Fig. 1. Modell av Astras laboratorier; fr.v.t.h. Forskningslaboratoriet met
administrations flygel, Kontrollaboratoriet och Utvecklingslaboratoriet

502 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free