Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 20 - Kockums 40 000 t turbintankfartyg. Skrovkonstruktionen, av Börje Larson - Kockums 40 000 t turbintankfartyg. Maskinanläggningen, av Hans Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6.
Kopplingsschema för
ångsystem.
Bordläggningsflak ocli däcksflak med
påsvetsade longitudinaler monterades sedan.
Sålunda byggdes fartyget upp tankvis med början
akterifrån, fig. 5.
"Crossbunker", pumprum, kofferdammar och
maskinrum byggdes och lyftes ombord i så
stora sektioner som möjligt. För- och
akterpikarna byggdes på sina respektive pikskott och
delades därefter i en övre och en undre
piksektion, på grund av att vikten annars skulle
blivit för stor, varefter de lyftes ombord.
Däckshus och överbyggnader, som delvis
tillverkats på svetsplanen, lyftes ombord ocli
fullbordades där, och fartyget var klart för
av-löpning.
Maskinanläggningen
Civilingenjör Hans Nilsson, Malmö
I maskinellt avseende är fartygen lika, med
undantag av smärre avvikelser hos några
hjälpmaskiner enligt rederiernas krav.
Propellern drivs av en av de Laval ångturbin
via en tvåstegs reduktionsväxel. Maximala
axeleffekten är 16 500 hk vid 103 r/m på
propellern. Turbinen arbetar med ånga av 42 ata,
460° C, som genereras av två vattenrörspannor
av Foster Wheelers typ, vardera med en
kapacitet av 36 t/h.
Två turbindrivna generatorer på vardera
700 kW ("Bideford" och "Iowa" 575 kW)
svarar för det elektriska effektbehovet.
Vattenförsörjningen för maskin och besättning täcks av
två lågtrycksevaporatorer, som vardera kan
leverera 30 t destillat per dygn.
För att öka säkerheten mot förorening av
pannvattnet använder man ett separat ångsystem —
lågtryckssystemet — för värmning av lastolja,
brännolja, saltvatten för tankspolning samt för
drift av kolvpumpar. Ångan till
lågtryckssystemet genereras i en värmeväxlare
("ångomformare").
Lasten lossas av fyra turbindrivna centrifugal-
pumpar i kombination med mindre
kolvpumpar för efterlänsning. En total lossningstid av
ca 13 h inklusive slutlänsning kan uppnås.
Rörsystem för ånga
Ånga av 42 ata, 460° C leds till huvudturbinen
via en manöverventilgrupp, fig. 6. Efter
expansion i turbinen kondenseras ångan i
huvud-kondensorn vid 95 % vakuum. Kondensatet
pumpas i serie genom ångstrålluftsugarens
kondensor, läckångkondensorn och
matarvattenförvärmare nr 1 till förvärmare nr 2, som
samtidigt är avluftnings- och bufferttank. En
turbindriven matarpump transporterar
matar-vattnet från andra förvärmaren direkt till
pannornas ekonomisrar. Första
matarvattenför-värmaren får avtappningsånga från
huvudturbinen vid 0,8 ata tryck och värmer kondensatet
från 40 till 85° C. I andra
matarvattenförvärma-ren höjs temperaturen till 115°G ("Iowa"
138°C) med hjälp av avloppsånga från
turbo-matarpump och turbogenerator. En
luftförvärmare med ånga som uppvärmningsmedium
är kopplad till samma ångavloppssystem.
Förvärmaren lämnar förbränningsluft av 105° C
("Iowa" 125°C) till pannorna.
Trycket i avloppssystemet är 1,8 ata ("Iowa"
3,5 ata) och styrs av en regleringsventil, som
leder eventuell överskottsånga till första
matar-vattenförvärmaren. Vid mycket låg last, t.ex. i
hamn, erhålles ett överskott av avloppsånga,
som leds till en kondensor.
Med nämnda antal matarvatten- och
ångluft-förvärmare erhålles optimal förvärmning, om
pannorna är utrustade med ekonomisrar, som
här är fallet. Turbogeneratorerna drivs av ånga
med samma tryck och temperatur som
huvudturbinen.
En del av den överhettade ångan leds genom
en kylslinga i pannornas ångdomar, där
ångtemperaturen sänks till 270°. Denna kylda ånga
används för drift av de hjälpmaskiner, där den
högre ångtemperaturen inte är ekonomiskt
betingad. Sådana maskiner är turbindrivna
ma-tarpumpar, lastoljepumpar och
tankspolnings-pump (ej visad) luftsugare och ångomformare.
Mottrycksdrift av turbogeneratorer
Kopplingssystemet är ej konventionellt,
emedan turbogeneratorerna körs med mottryck
i stället för med kondensering. Systemet har
utarbetats av Kockums i samråd med AB de
Lavals Ångturbin, Stockholm. Det har visat sig
klart överlägset det konventionella systemet,
då det gäller tankfartyg, och efterhand vunnit
ökad uppmärksamhet. De största fördelarna är:
betydande besparing i anläggningskostnad
och utrymme genom att kondensorer med
tillhörande pumpar och luftsugare ej erfordras,
reducerat underhåll och ökad driftsäkerhet,
bl.a. genom att vakuum erfordras endast i
hu-vudkondensorn,
enklare ångsystem med säkrare arbetssätt,
lägre bränsleförbrukning.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
