- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
533

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 20 - Nya metoder - Magnetostriktivt bandpassfilter, av J-R Törnquist - Gasturbin med luftförråd för toppkraft, av L Rausén - Återvinning av klorväte och klor, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid tillverkningen permanentmagnetiseras
ferritsta-ven genom en likström om ca 200 mA genom en
ledare löpande genom ett axiellt hål i staven.

En växelström genom primärlindningen ger
torsionssvängningar i ferritstaven med en amplitud
som snabbt växer då primärströmmens frekvens och
ferritstavens egenfrekvens bringas att
överensstämma. Härvid ökar också kopplingen mellan
primär-och sekundärspolarna mycket kraftigt. Då den inre
friktionen hos ferritstaven är mycket låg blir
kretsens ekvivalenta godhetstal mycket högt.

Resonansfrekvensen hos filterelementet fininställs
inom några hertz genom att man justerar en
järn-pulvershunt, vilken kan skjutas ned över
fenoplaströret. Shuntens läge påverkar den magnetiska
fältbilden i staven och åstadkommer en lätt förändring
av stavens effektiva elasticitetsmodul. Bandbredden
kan ökas på vanligt sätt genom att man shuntar
sekundärspolen med ett motstånd.

En antiresonanspunkt uppträder vid en frekvens
något högre än den mekaniska resonansfrekvensen
beroende på en viss benägenhet hos ferritstaven att
vid denna frekvens uppvisa en kapacitiv reaktans,
vilken självsvänger med sekundärlindningens
induktans (fig. 2). För att eliminera denna effekt kopplar
man filterelementets sekundärspole i serie med en
dämpspole. En sådan räcker för en hel serie av
filterelement.

Genom att använda en serie av kaskadkopplade
filterelement, avstämda till frekvenser så att
3-dB-punkterna i tur och ordning överensstämmer, kan
man åstadkomma ett bandpassfilter med önskad
bandbredd. Härvid lämpar sig uppbyggnaden väl
för tryckt ledningsdragning, varvid hela
anordningen kan göras synnerligen kompakt. Filtret bör
omges av en magnetisk skärm (enl. Cossor Radar Ltd.,
London). J-R Törnquist

Gasturbin med iuftförråd för toppkraft

Nya vägar undersökes på olika håll i syfte att
åstadkomma billigare elenergi för toppkraftändamål.
Gasturbiner kommer i ökad omfattning till
användning genom sina låga kapitalkostnader, medan
pumpkraftverk (Tekn. T. 1958 s. 66 och 876), som länge
begagnats, utjämnar dygnsvariationerna i
belastningen och konverterar sekunda nattkraft till prima
kraft för höglastbehov. Från amerikanskt håll har
framförts ett uppslag, som innebär en utnyttjning
av gasturbiner enligt pumpkraftverksprincipen.

Enligt denna idé separeras gasturbinkomponenterna
på så sätt, att kompressorn förses med en elektrisk
motor, som drives från elnätet under låglasttid. Den
komprimerade luften inmatas i ett förråd av typ

bergrum och hålles där lagrad tills behov av
toppkraft föreligger. Luften tillföres då turbinens
förbränningskammare, där olja förbrännes på vanligt
sätt, varefter gasen expanderas i kraftturbinen.
Gasens arbetsförmåga tas sålunda i anspråk enbart för
kraftproduktion, mot att eljest ungefär två
tredjedelar utnyttjas i drivturbiner för kompressorer.
Detta medför dels en hög termisk verkningsgrad,
ca 80 °/o, räknat på det förbrukade bränslet, dels
genom den ökade effekten en mycket låg
kapitalkostnad per kilowatt för gasturbinen, inklusive extra
kostnader för utökad elutrustning och motor till
kompressorn.

Genom värmeförluster från den lagrade luften i
det underjordiska rummet blir endast drygt hälften
av den under låglast inmatade elkraften effektivt
utnyttjad. Den nämnda ökningen i effekt från
gasturbinen erhålles genom en tidsförskjutning av
kompressorarbetet, vilket under torrårsförhållanden
saknar berättigande. Torrårsvärde kan därför endast
åsättas den gasturbineffekt, som utgör netto med
hänsyn till kompressorarbetet.

Beaktas måste kostnaden för den inmatade
kraften samt anläggningskostnaderna för luftförråd med
erforderlig utrustning. Luftförrådet måste ha
avsevärd volym för att en anläggning skall få någon
praktisk betydelse. Man har därför i första hand
förutsatt, att befintliga underjordiska utrymmen,
såsom nedlagda gruvor, kan utnyttjas för ändamålet
efter en iordningställning för måttlig kostnad. En
faktor av betydelse torde vara tryckhållningen
under uttag av luft.
De geografiska förutsättningar som bildar
bakgrund till det amerikanska uppslaget synes inte i
motsvarande grad föreligga i Sverige. Platser i vårt
land, som skulle kunna uppfylla de skisserade
kraven, torde i regel ligga mindre väl till ur
bränsleförsörjningssynpunkt. En bedömning av
kostnaderna visar att särskild utsprängning av bergrum för
ändamålet inte lönar sig för toppkraftbehov av vår
karaktär (Electrical World dec. 1958 s. 76—77).

L Rausén

Återvinning av klorväte och klor

Vid klorering av organiska ämnen bildas en gas,
bestående av klorväte, klor och ångor av organiska
ämnen. Den behandlas vanligen med vatten varvid
man får utspädd saltsyra innehållande klor. Vätskan
är synnerligen korrosiv, varför dyrbar syrefast
apparatur måste användas. Den lösta kloren kan
bara till en del utvinnas genom upphettning.
En ny metod, i huvudsak byggd på extraktion i
två steg, uppges ha följande fördelar framför
behandlingen med vatten:
anläggningskostnaden blir hälften så stor;
drift- och underhållskostnaderna blir mindre än
hälften så stora;

processen är mer anpassningsbar; den kan
genomföras med ned till 25 °/o av högsta produktion.

Gasen förs först in i ett torn där den tvättas vid ca
35°C med koltetraklorid i vilken kloren och de
organiska ångorna löser sig. Den återstående gasen går
till ett annat torn i vilket den vid ca 0°C tvättas
med hexaklorobutadien som tar bort medförd
koltetraklorid. De enda återstående föroreningarna i
den torra klorvätegasen är inerta gaser och spår
av hexaklorobutadien.

Koltetrakloridextraktet går till en avdrivare, i
vilken kloren utvinns. Efter kylning pumpas
koltetra-kloriden tillbaka till tvättornet. Klorgasens
koltetra-kloridhalt minskas genom tvättning innan den
återförs till kloreringsprocessen. Hexaklorobutadienen

TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 533

Fig. 2.
Filterele-mentets karakteristik, -

utan dämpspole,
–-med
dämpspole.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free