Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 21 - Skogsindustrins råvarutransporter, av Kjell Kilander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
linjer3: förlängning av körningssäsongen;
förbättring av körarens arbetsmetod
(undervisning) ; samordning med huggningen genom ett
väl planlagt stickvägsystem; förbättring av
redskapen.
Skogsbrukets hästtransporter har av hävd
utgjort det normala vinterarbetet för huvuddelen
av landsbygdens jordbrukande befolkning.
Under det senaste decenniet har emellertid en
stor del av dessa lantbrukare bytt ut sin häst
mot hjultraktor5. Denna utveckling har lett till
att landets hästbestånd decimerats med ca
hälften under tioårsperioden 1945—1955,
medan hjultraktorbeståndet under samma tid
tre-faldigats och uppnått den imponerande siffran
av 120 000.
Då nu terrängtransporterna i många fall med
fördel kan utföras även under
barmarksförhål-landen och transportavstånden, som nämnts,
väsentligt minskats, blir naturligtvis
skogsbrukets hästbehov inte så stort om driften sköts
rationellt och dragarna får en hög
utnyttjningstid per år. Utvecklingen är därför inte för
skogsbrukets del så skrämmande som man vid
ett ytligt betraktande kan tro3. Den största
svårigheten ligger faktiskt i att skaffa körare.
Körningen och framför allt skötseln av hästen blir
allt mindre populär ju längre in i maskinåldern
vi kommer.
Samtidigt som vi nu säkerligen har en icke
föraktlig rationaliseringsvinst att hämta i en
effektivisering av hästkörningen, så kan man
trots allt inte blunda för den spärr som ligger
i den begränsade dragkraften och det myckna
manuella hanterandet av virket. Sålunda tar
den ur fysiologisk synpunkt krävande
pålast-ningen ca 35 % av totala arbetstiden och
avlastningen ca 25 % vid 200 m transportavstånd.
Maskinella dragare
Man bör alltså pröva alla utvägar till en
radikal sänkning av dessa kostnader genom att
ersätta hästarna med andra dragare, närmast
traktorer. Den lätta bandtraktorn har också med
början norrifrån övertagit en del av hästens
arbete och vissa skogsförvaltningar i Norr- och
Västerbotten utför nu all terrängtransport med
traktor, fig. 2. Inom detta område befinner vi
oss nu i en situation, där den tekniska
utvecklingen på inget sätt är stabiliserad, varför
fältet är fritt för nykonstruktioner (fig. 3)°.
En insättning av traktor eller annan
specialmaskin som dragare i stället för hästen skapar
möjligheter till mekanisering av det tunga
på-lastningsarbetet, som i detta fall på grund av
den större laststorleken ökar i relativ betydelse.
Det är därför naturligt att traktorn i första
hand bör sättas in, där lastningsenheterna är
tunga, dvs. i slutavverkningarna.
Som ett exempel på hur maskinella hjälpmedel
kan användas som komplement till den
konventionella hästtransporten kan nämnas, att
vissa försök pågår att med hjälp av traktor
(fig. 4) iordningställa stickvägarna i de fall då
snön ligger så djup, att den verkar hindrande
Fig. 2. Körning med bandtraktor med gummihjul
och boggi. Traktorn är försedd med lastkran och
frontmonterad vinsch.
för hästkörningen. På de hårdgjorda
stickvägarna kan man sedan köra fortare och
framför allt med större lass.
Exempel på en långt driven mekanisering av
dessa terrängtransporter kan hämtas från USA,
Kanada och Ryssland. Vissa försök med dylika
mera exklusiva transportformer har utförts i
Sverige, men man har ännu inte nått några
goda ekonomiska resultat, främst beroende på
att såväl avverkningskvantiteterna som ofta
även träden är för små. Användandet av
vinschar och linbanor av olika slag, vanliga
hjälpmedel i Alperna och Norge, har dock givit
positiva resultat i speciellt svår terräng.
Långvägstransporterna
I norra delen av landet har flottlederna sedan
gammalt utgjort en naturlig stomme i det skog-
Tabell 1. Skogstransporternas volym och kostnad i Norrland och
Dalarna (ungefärliga siffror)
Transportoperation
[-Transportarbete-]
{+Transport- arbete+} Mtkm/år [-Transportkostnad-] {+Transport- kostnad+} öre/tkm [-Transportkostnad-] {+Transport- kostnad+} Mkr/år
Manuell hopdragning ("brossling") 10 000—30 000
Terrängtransport med häst eller
traktor (avstånd 100—1 500 m) . . 7 500— 5 000 78
Basvägskörning (avstånd 1—10 km)
med häst ...................... 21 100— 300 35
med hjultraktor................ 12 75— 300 11
Lastbilskörning
till flottled .................... 45
till industri .................... 211
Flottning ....................... 1 023
Summa 1 319
15— 80 19
0,5—8,0 58
251
542 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
