Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 21 - Skogsindustrins råvarutransporter, av Kjell Kilander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Hydraulisk hjälpstyrning mellan traktor och redskap på
skogstraktor. Bandet är av gummi med inkapslade linor.
liga transportsystemet. Till ett rikt förgrenat
nät av biflottleder har tidigare virket
vintertid transporterats med häst, ofta längs
basvägar med 5—10 km längd.
I dag är bilden en helt annan, sedan
lastbilarna övertagit en del av transportarbetet och
biflottleder nedlagts efter hand som bilvägnätet
tätnat.
Lastbilstransporter
För Norrlands del är nu situationen den, att
man i en zon närmast industrin
direkttrans-porterar allt virke med bil. Längs flottleden
finns en smal zon, inom vilken man på ett
avstånd av upp till ca 10 km
basvägstranspor-terar virket med traktor till själva flottleden1.
På dessa längre transporter får traktorn anses
lia slagit ut hästen. Inom den övriga delen av
ådalen biltransporteras virket till flottled.
Fig. 4. Lätt bandtraktor, försedd med kraftuttagsdriven vält, med vars
hjälp snön bearbetas. En natts frysning ger en bärkraftig stickväg.
I södra Sverige, där industrin är mera
splittrad och där praktiskt taget inga flottleder
finns, erhålles på motsvarande sätt
traktor-transport direkt till industri, ofta på relativt
långa avstånd, och huvudalternativet till detta
— lastbilstransport.
Dessa transporters samordning och inbördes
konkurrens för givetvis med sig intressanta
kalkylproblem2,4,T. Lastbilstransporternas
planläggning är helt förknippad med vägnätets
utseende, och en av de primära frågorna blir
därför: Hur mycket skogsbilvägar skall
byggas och vilken standard skall dessa ha? Detta
optimeringsproblem har blivit föremål för
ingående teoretiska analyser4,7. I princip avser
beräkningarna att, med hänsyn till samtliga
kostnader, finna den bästa kompromissen
mellan å ena sidan billiga vägar, som ligger tätt,
och å andra sidan mera högklassiga vägar på
större avstånd från varandra. Det är här fråga
om ganska omfattande investeringar, vilket
illustreras av att man under 1956 registrerade
2 700 km färdigbyggda skogsbilvägar.
Beträffande lastbilstransporterna föreligger en tydlig
tendens mot större bilar, med åtföljande krav
på det allmänna vägnätet i fråga om revidering
av axeltrycksbestämmelserna.
Även vid lastbilstransport är
terminalkostnaderna, lastning och lossning, av stor betydelse.
Vid köravstånd på kanske endast några mil
finns naturligtvis mycket att vinna på en snabb
pålastning. Själva pålastningsarbetet är i detta
fall mekaniserat, även om man i södra delen
av landet vid lastning av klen ved i 2 m
längder därmed endast gjort en fysiologisk vinst
och ingen egentlig tidsvinst. Marknaden
domineras av fordonsmonterade lastapparater, i
första hand hydrauliska kranar. Den tekniska
utvecklingen går här fram på två linjer. Dels
förses kranarna med hjälpmedel, t.ex. i form
av gripklor, för snabbare lastning av större lyft,
dels görs försök med fristående lastapparater
(fig. 5). I sistnämnda fall blir maskinkostnaden
så stor, att en maskin måste betjäna flera bilar.
Detta för med sig vissa organisatoriska
problem, som i någon mån begränsar principens
användbarhet.
Flottning
Transporten av en stock från inlandet längs
en huvudflottled ner till kusten kan ofta
utföras till en kostnad, som understiger
brevportot. Det är således en ganska högvärdig
transportapparat naturen här har utrustat oss
med. Emellertid har lastbilarna som
virkestransportörer under de senaste decennierna
konkurrerat ut flera av flodsystemets yttersta
förgreningar, inom vilka flottningen, främst
genom hög manuell arbetsinsats, blir
kostnadskrävande.
Dylika omläggningar kan givetvis inte ske utan
ingående kalkyler och man har därför under
de senaste åren nedlagt ett intensivt arbete på
att analysera flottningskostnaderna3. I första
hand är det kostnadernas uppdelning på "fasta"
och "rörliga" delar, som intresserar. Eftersom
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 543
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
