Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 21 - Skogsindustrins råvarutransporter, av Kjell Kilander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flottningen berör ett flertal olika virkesägare
måste ofta en viss skogsägare ta hänsyn till
att hans andel i de fasta kostnaderna ökar, om
han drar bort en gränskvantitet från
flottleden.
Det säger sig självt, att man, när det gäller
avvägningen lastbil-flottning, har stora
möjligheter att genom felkalkyler bidra till en för
ådalen som helhet olycklig lösning. Man kan
därför med glädje konstatera, att en samverkan
sker genom de utredningsmän, som anställts av
lokalkommittéerna inom Skogsbrukets
Transportutredning.
Vår vattenkraft utbyggs intensivt, och därmed
uppstår många för skogsbruket svårbemästrade
problem. Först och främst måste ju virket på
något vis transporteras förbi dammar och
kraftverk, men detta kan givetvis arrangeras,
även om det oftast innebär ökade kostnader.
De största svårigheterna uppstår emellertid
genom de med regleringarna
sammanhängande vattenståndsvariationerna8. Dessa fördyrar
själva flottningen genom försvårade
landrensningar o.d., men framför allt ändrar de
förutsättningarna för virkesavläggning på och vid
flottled. Det varierande vattenståndet kan göra,
att man under vintern inte som förut kan
placera virket på isen, utan tvingas lägga det på
land. Detta medför då en extra kostnad för
ut-rullningen i flottled. Här måste också
vederbörlig hänsyn tas till virkets torkning samt till
risken för virkesskador.
Dessa i vissa fall svårbemästrade
konsekvenser utgör naturligtvis inga argument mot
vattenkraftsutbyggnaden, eftersom denna torde ge
gott ekonomiskt resultat. Det hela blir i stället
en fråga om ersättning åt
virkestransportörerna, men problemen är ur juridisk och praktisk
synpunkt mycket svårlösta.
För rationalisering av flottningsarbetet som
sådant pågår i Ångermanälven försök med
mekanisering av den helt manuella skiljningen
av flottgods.
Övriga långvägstransporter
Vid fjärrtransporter av virke kommer även
järnvägarna med i bilden. Under 1956
transporterades således ca 1,3 Mt rundvirke per
järnväg i landet. Kostnaden utgjorde i medeltal
6,5 öre/tkm och medeltransportsträckan var ca
270 km.
Vidare bogserar man betydande kvantiteter
virke i havsflottar längs kusten, men någon
statistik över omfattningen av denna transport
finns inte tillgänglig.
Transportorganisationen
Denna summariska exposé över
virkestransporterna bör kompletteras med några synpunkter
på de allmänna problem, som sammanhänger
med en transportorganisation av så varierande
karaktär och så stor omfattning som den här
aktuella.
Träden kapas redan vid huggningen i mindre
enheter, dels för att de olika sortimenten bör
skiljas åt, dels för att hanteringen underlättas.
Denna uppkapning skall antagligen vid en fullt
mekaniserad terrängtransport ske på ett senare
stadium i transportkedjan, men vi kan bortse
därifrån och rikta blicken på hur
massaveds-sortimentet nu kapas.
Vi finner då, att man i södra Sverige tar ut
detta i 2 m standardlängder, längre norrut i
3 m och längst i norr i varierande längder
mellan exempelvis 9 och 23 fot. Dessutom
förekommer vissa lokala variationer.
Arbetsstudier och kalkyler visar emellertid,
att det alls icke är egalt vilket alternativ man
här väljer, eftersom transportkostnaderna ofta
påverkas starkt av sortimentets utseende. En
för ett skogsföretag som helhet korrekt
genomförd kalkyl kan i denna fråga ofta ge ett
chockerande resultat. Exempel finns även på
hur ett icke genomtänkt prissättningssystem
för huggningsarbetet lockar huggaren att kapa
träden i alltför många bitar. Om
transportplaneraren då betraktar virkets utseende som
något a priori givet, kan det hela leda till en
avsevärd total kostnadsökning.
Bland övriga organisationsproblem märkes
virkesmätning ocli virkesredovisning, som
tjänar som underlag för arbetets likvidering samt
för köp och försäljning. Denna detalj bör
smidigt och till rimlig kostnad inpassas i
helhetsbilden, men på denna punkt lämnar dagens
situation mycket övrigt att önska.
Barkningen, som utförs för att underlätta
virkets torkning, kan med synnerligen gott
ekonomiskt resultat mekaniseras. Den måste dock
samtidigt inpassas på rätt punkt i
transportkedjan.
Transportorganisationens hänsynstagande till
klimat o.d. samt arbetskraftens och det
investerade kapitalets optimala fördelning skall inte
kommenteras. I stället avslutar jag detta avsnitt
med några synpunkter på skogsmarkens
arron-dering. Splittringen på en mängd små skiften
medför nämligen att behandlingsenheternas
areal minskar, varför drivningsplatsernas antal
ökar. Detta förhållande fördyrar naturligtvis
avverkning och transport likaväl som övriga
544 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
Fig. 5.
Lasttraktor för lastning
av lastbilar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
