Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 21 - Skorstenars dynamiska stabilitet, av Johan F Hagerup och Nils-Erik Bronner - Storbritanniens elkraftförsörjning - En oljeförgasningsanläggning - 1900 tåg och 540 000 resande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för betong vid dynamisk belastning kan
variera mellan 2,5 • 103 och 4 • 105 kp/cm3 med ett
normalvärde av 3 • 105 kp/cm3.
Skorstenar
för Stenungsunds ångkraftverk
Som exempel på skorstenar som
dimensionerats ined hänsyn till dynamisk stabilitet med
den beskrivna metoden kan nämnas
skorstenarna för Vattenfallsstyrelsens ångkraftverk i
Stenungsund (Tekn. T. 1957 s. 962).
Dessa skorstenar, av vilka två utföres i den
första utbyggnaden, består av en nedre del av
betong samt en övre del av aluminium, fig. 7,
8. Betongdelen är till sin nedre del konisk och
grundlagd direkt på berg med basdiametern
ca 19 m. Den cylindriska betongdelen, som
liar höjden 21, resp. 28 111 är glidformsgjuten
med ytterdiametern 7,50 m och med 25 cm
väggtjocklek. Aluminiumdelen är konisk med
toppdiametern 5,00 m och höjden 40 m. Den
är utförd i nitad konstruktion med 6 mm
plåttjocklek och invändiga förstyvningsringar.
En nitad konstruktion är ur
svängningssynpunkt att föredraga framför en svetsad, då dess
inre dämpning är avsevärt större än för
motsvarande svetsade utförande. Inne i
skorstenen löper en cylindrisk rökgastrumma av plåt
med 3,8 m diameter, isolerad utvändigt och
uppstöttad mot ytterskorstenen på ca 15 m
avstånd.
Den lägsta egenfrekvensen, grundtonen, för
bela systemet är 2,3 Hz, medan
virvelavlös-ningsfrekvensen vid högsta vindstyrka, ca 30
m/s, ligger mellan 0,8 ocli 1,2 Hz,
motsvarande en variation av Strouhal-talet mellan 0,2
och 0,3. Hade skorstenen uppförts till full höjd
i betong med 7,5 m ytterdiameter hade dess
grundton legat vid 1,0 Hz, dvs. resonans hade
uppstått med virvelavlösningarna vid högsta
vindstyrka enligt von Kårmåns teori. Då man
dessutom skulle fått ett starkt försvagad
sektion vid skorstens mitt genom öppningar för
ventilationsluft, beslöt man att göra den övre
delen i aluminium.
Sammanfattningsvis kan sägas, att
skorstenarna fått ett utförande enligt alternativ 1 ovan,
dvs. så att grundtonens frekvens med viss
marginal överskrider den virvelavlösningsfrekvens,
som motsvarar högsta vindstyrka vid ett
betraktelsesätt i överensstämmelse med von
Kårmån.
Ventilationsskorsten för
AB Atomenergis forskningsstation
i Studsvik
Ventilationsskorstenen i Studsvik utföres
också i betong med en övre del av lättmetall.
Denna skorsten är betydligt slankare än
skorstenarna i Stenungsund, varför dimensionerna
valts så att skorstenen uppfyller kraven under
alternativ 2 i det föregående.
Skorstenen projekterades från början med
75 m höjd och ett utförande i glidformsgjuten
betong, varvid ytterdiametern med hänsyn till
funktionen kunde göras så liten som 3,1 ni.
För att ge en dynamiskt stabil skorsten borde
emellertid diametern ökats till 4,2 m.
Kraven på höjd ovan markplanet växte
efterhand till slutliga 85 m samtidigt som
arkitekten eftersträvade en diameter under 4 m.
Lösningen blev, att skorstenen fick en topp av
aluminium med 17 m höjd och med 2 111 diameter,
varjämte betongdelen intill 15 m ovan mark
gjordes konisk och med 0,5 m väggtjocklek.
Besterande 53 111 glidformsgjutes med 3,5 m
ytterdiameter, fig. 9.
Grundtonen för skorstenen ligger vid 0,(5 och
den första övertonen uppskattas till 3,9 Hz.
Den vindstyrka som motsvarar en
virvelavlösningsfrekvens lika med den sistnämnda
frekvensen blir 45 m/s 0111 S är 0,3. Denna
vindstyrka kan blott uppträda i vindstötar och ej
vålla resonans. Däremot är skorstenen
konstruerad för att uthärda en resonanssvängning vid
grundtonen, vilket inneburit dimensionering
för en ekvivalent statisk last av 170 kp/nr.
Slutord
Utförande av den bärande stommen till
skorstenar i en kombination av betong och plåt,
företrädesvis i lättmetall, torde endast i
speciella fall kunna motiveras. Det bör med
hänsyn till de möjligheter, som den moderna
glid-formstekniken erbjuder, i första hand
eftersträvas ett cylindriskt skal helt i betong
kompletterat med erforderlig värmeisolering.
Skorstenens nedre del utföres härvid med en
jämförelsevis stor diameter, varefter på lämplig
liöjd övergång göres till en klenare sektion.
Eventuellt kan vid höga höjder två
avtappningar komma ifråga. För de ingående
delarnas diameter och längd bör göras en
ekonomisk dimensionering med hänsyn till
stabilitetskraven.
Litteratur
1. Granholm, II: Uin dämpning au svängningar i olika slag
av konstruktioner. Betong 1941 h. 3.
2. Nökkentved, Chr.: Svingningsbcrcgningcr of brvcr og
iaarnc. Bygningsstatiske Medd. 1 1945.
3. Timoshenko, S: Vibration problems in engineering. 3 uppl.
New York 1955.
4. Dockstader, E A, Swiger, W F & Ireland, E: Resonant
vibration of steel stacks. Proc. Amer. Soc. Civil Engrs 80
(1954) Separate nr 541.
5. Ozker, M S & Smith, J O: Factors influencing the
dyna-mic behavior of tall stacks under the action of ivind. Träns.
Amer. Soc. Mech. Engrs 78 (1956) s. 1381—1391.
Storbritanniens elkraftförsörjning. Den
installerade generatoreffekten ökade 1958 med 1 230 MW,
fördelade på 19 aggregat i 16 kraftverk.
En oljeförgasningsanläggning för 250 000 m3 gas
per dygn, sannolikt den största i världen, skall
uppföras i Australien och beräknas tas i bruk 1960.
1 900 tåg och 540 OOO resande använder varje
vardag järnvägsstationen i Tokio, som torde vara
världens mest trafikerade.
Fig. 9.
Ventilationsskorsten i
Studsvik.
552 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
