Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 21 - STF april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stort sell är all lila på. Den är tillräckligt god för
att kunna bearbetas vetenskapligt, några belägg för
att medvetna förfalskningar skulle föreligga har man
ej, möjligen kan man någon gång skönja metodfel.
Det ryska samhället har sedan 1928 kännetecknats
av en efter västerländska förhållanden mycket hög
expansionstakt. Denna mattas så småningom men
målet för nuvarande sjuårsplan, 8,6 °/o årlig
genomsnittlig ökning, är mer än dubbelt så högt som
den ökning man nu har i USA (4 %>). Sovjetunionen
går sålunda så småningom ikapp USA, när de
hunnit i jämbredd är svårt att säga då det är så
besvärligt att få begrepp om nulägena. Sovjetunionens
talesmän säger att de kommer ifatt USA några år
in på 1970-talet medan man i USA menar att det
minst skulle dröja ytterligare 10 år. Sådana
spådomar bygger emellertid på antagandet att
expansionstakten i Sovjetunionen och USA förblir i stort
sett oförändrad under kommande decennier, ett
antagande som säkerligen är felaktigt.
En granskning av Sovjetunionens nuvarande
sjuårsplan faktor för faktor visar, enligt Uggla, att
planen är realistisk. I diskussionen tog man upp
jämförelser mellan utvecklingen i Sovjetunionen och
Västeuropa samt i de underutvecklade länderna,
granskade Sovjetunionens och USA:s socialpolitik
(jämförelsen utföll till det förra landets fördel) och
talade om den låga bostadsstandarden i öster.
SER.s svagströmmare visade klart att de vill veta
mera om transistorer genom att fylla STF:s
föreläsningssal den 3 april då Björn Kriiger från
transistorgruppen vid KTH talade om
lågfrekvensförstärkare med germaniumtransistorer. Det
transformatorkopplade förstärkarsteget har flera nackdelar och
slås ut av RC-kopplade steg. Man kan nu till hjälp
för konstruktörer i korta formler ge de olika
parametrarnas inverkan på t.ex. förstärkning och
temperaturstabilitet. Kriiger demonstrerade en enkel
metod att beräkna det temperaturkompenserade
nätet i en effektförstärkare och visade att det är
möjligt att i dessa nät undvika elektrolytkondensatorer
vilka ger problem när man önskar hög
driftsäkerhet eller låga arbetstemperaturer. Som avslutning
fick man se en 15 W heltransistoriserad
grammofonförstärkare.
I diskussionen var priset på transistorer jämfört
med priset på elektronrör huvudtemat. I stationär
användning är elektronrör än så länge avsevärt
billigare. Transistorpriset sjunker dock.
Den 17 april var det starkströmmarnas tur. Tage
Strömberg från Asea. Västerås, anknöt till sitt
föredrag om samma ämne inför samma forum 1942. Då
var Torpshammars generatorer på 52,5 MVA
aktuella; högsta materialpåkänningen i dessa maskiner
är 18,6 kp/mm2, vilket utgör 62 °/o av sträckgränsen.
Nu har man plåtkvaliteter med sträckgränsen 40
kp/mm’ och dessutom vågar man utnyttja materialet
hårdare, ända till 75 °/o för tjockplåt och 80 °/o för
tunnplåt. Transportproblemen utgör nu inte heller
längre någon begränsande faktor, eftersom
maskinerna sätts ihop i stationen. Stornorrfors generatorer
på 150 MVA är goda exempel på den senaste tidens
framsteg och i dag de största till effekten i världen.
1 Kanada kommer dock om några år generatorer på
165 MVA och för en kraftstation i Afrika
projekteras aggregat på 240 MVA.
Maskinernas synkronreaktans har normerats till
65 °/o medan man däremot strävat efter så låga
värden som möjligt på övergångsreaktansen. Detta,
som resulterat i en klumpigare dimensionering, har
då stridit mot den samtidiga strävan efter låga
tom-gångsförluster. För att få en passande generator an-
ger beställaren hur en procent lägre
övergångsreak-tans värderas och samtidigt hur tomgångs- och
belastningsförlusterna värderas, och utvecklingen har
här i Sverige gått mot lägre reaktansvärdering och
högre förlustvärdering, allt eftersom vi fått ett
stabilare överföringsnät och dyrare
vattenkraftutbyggnader.
Vid dimensioneringen av en vattenkraftgenerator
måste man nogsamt beakta att axelns
resonansvarvtal ligger betryggande över rusningsvarvtalet.
Beräkningen av resonansvarvtalet har tidigare varit
en mycket besvärlig uppgift som numer tacksamt
överlämnats till automatiska räknemaskiner.
Avslutningsvis berörde dr Strömberg rusnings- och
kortslutningsproven. Maskinerna utförs så att de
kan klara dessa prov, men man ser helst att de
slipper ty de innebär en stor "onödig" ansträngning
för maskinen.
SER:s tredje möte under månaden ägde rum den
24 april. Åke Karsberg vid Järnvägsstyrelsen
berättade för ca 60 närvarande ledamöter om solens och
de jordmagnetiska störningarnas inverkan på
signal-anläggningar för järnvägar. Solfläcksmaxima
återkommer med en period på ca 11 år. Senaste
maximum 1957/58 visade ett större antal solfläckar än
något år sedan 1750. Kring fläckarna uppträder ofta
"solfacklor" som förklaras som elektriska
urladdningar i solatmosfären. I samband med dessa
facklor utsändes laddade partiklar, vilka, då de kommer
i närheten av jorden, ger upphov till ändringar i
jordens magnetfält och till elektriska strömmar i
jorden. Dessa jordströmmar går också fram i
järnvägsrälsen och kan påverka likströmsspårledningar
för signalanläggningar för järnvägstrafiken och för
landsvägstrafiken vid plankorsningar mellan järnväg
och landsväg.
År 1956, då man närmade sig ett
solfläcksmaximum, konstruerade man en formel för beräkning av
väntade maximivärden på störspänningarna i
spårledningarna. I formeln utgick man från de värden,
som uppmätts vid tidigare solfläcksmaxima, och tog
hänsyn till berggrundens elektriska ledningsförmåga,
störningsintensitetens beroende av latituden samt
spårledningens geografiska riktning. Ett omfattande
ombyggnadsarbete igångsattes på de anläggningar,
som beräknades bli utsatta för störningar, och i
väntan på att ombyggnaden skulle hinna
genomföras, organiserades ett system för bevakning, som
kunde sättas in, då störspänningar registrerades på
ständigt inkopplade instrument. Den under
innevarande solfläcksperiod hittills starkaste störningen
inträffade den 11 februari 1958.
Under de störningar, som förekommit de senaste
åren, har i flera fall signaler visat stopp, då de
borde visat klart, vilket man ansett sig kunna
tolerera, trots det hinder det medför för trafiken.
Däremot har ej i något fall någon olycka eller något
olyckstillbud inträffat, som kan antas bero på
felvisande signaler till följd av störningarna.
Svenska Slöjdföreningen hade den 8 april besök av
den norske arkitekturprofessorn Odd Brochmann
och hade till ett föredrag av denne inbjudit Svenska
Arkitektföreningen. Brochmann företog 1958 en resa
t ill Bulgarien och berättade nu om denna under
rubriken "Popovs och Larssons problem —
arkitektur-demokratiska betraktelser".
Bulgarien är ett av de länder, som hamnat "på
sidan om" i det historiska skeendet, och för
besökaren verkar det inte heller som om landets egen
historia var något att ta fasta på, ty inga
minnesmärken eller gamla byggnader talar om gångna
tider. Till stor del är detta beroende av den lång-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 555
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
