Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 21 - Händelser - SKR:s riksmöte 1959 - Karlskoga Bergslags Tekniska Förening - Information för politiskt intresserade ingenjörer - M-gruppen - Problemhörnan, av A Lg - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kemisk industri. Avsikten är att ge de
kemiingenjörer som inte är specialister på gummi och plast
en översikt över hur dessa material kan användas
inom den kemiska industrin. Ämnets omfattning och
den begränsade tiden gör dock att endast vissa
speciellt intressanta problem kan belysas.
På riksmötets andra dag behandlas bl.a.
kemiingenjörernas ställning i dagens svenska samhälle.
Slutligen diskuteras pensionsfrågan under medverkan
av sakkunniga från Sveriges Civilingenjörsförbund,
Svenska Arbetsgivareföreningen och Folkpartiet.
Karlskoga Bergslags Tekniska Förening. För
1959/60 är Ludvig Sterky, Bofors, ordförande,
Gunnar Landin, Degerfors, och Sten Hanström, Bofors,
vice ordförande, samt Harry Eklöf, Karlskoga,
sekreterare.
Information för politiskt intresserade
ingeniörer ger den finskspråkiga ingenjörsföreningen
Suomen Teknillinen Seura genom en kurs den 15—
17 juni 1959 i Helsingfors. Vid kursen skall man
göra deltagarna förtrogna med den finländska
industrins uppbyggnad, klargöra ingenjörens ställning i
industri och samhälle samt diskutera
informationsteknik. Avsikten med kursen är att fästa deltagarnas
uppmärksamhet på ingenjörernas samhälleliga
ansvar och att hjälpa de ingenjörer som har intresse
för samhällelig verksamhet till en start.
M-gruppen, Förening för Marknads- och
Distributionsforskning, är en ideell sammanslutning av
personer som är yrkesmässigt sysselsatta med
marknads* och opinionsundersökningar och med
distributionsutredningar i Sverige. Föreningen har till
syfte att på olika sätt verka för utvecklingen av
metoder och forskning inom svenskt marknadsförande.
Av M-gruppens medlemmar är en del verksamma
på "klientsidan" dvs. inom industrin, andra arbetar
på annonsbyråer, många är chefer för privata
konsultföretag och andra återigen har en akademisk
eller neutralt forskningsbetonad anknytning. Antalet
medlemmar var i mars 1959 ca 30. M-gruppens
adress är Box 21, Lidingö 1.
problemhörnan
Problem 3/59 lydde: "En kropp släpas med ett
horisontellt snöre uppför ett strävt plan med
lutningsvinkeln <tp och får härefter sakta glida tillbaka,
varvid nyttigt arbete tas ut från snöret. Bestäm
anordningens verkningsgrad som funktion av <p\"
Fig. 1.
Genom att projiciera de kroppen påverkande kraf
terna på det lutande planet (fig. 1), erhåller man:
Vid uppåtrörelse
Pji eos <p = G sin tp + /liNj^
där
N± = Pt sin qp + G eos «p
och ur dessa samband
tg <p + ju
Pi = G ■
1 — /i tg «p
som också kan skrivas
Px = Gtg (<p + oc)
(1)
(la)
där oc är friktionsvinkeln (tg o; = fx).
Vid nedåtrörelse reduceras kraften i snöret till
där r] är den sökta verkningsgraden. I detta fall
inkommer fj, med motsatt tecken, så att man får
V Px = G
tgy — jU
1 + u tg <p
eller
?;PX = Gtg (<p — a)
Ur (1) och (2) erhålles
_ (tgg> — a«)(1— fttgy)
(tg* + i")(l +A«tgV)
Alternativt ur (la) och (2a)
= tg [<p — «)
tg (<p + oc)
(2)
(2 a)
(3)
(4)
Genom att sätta drj/dqp = 0 erhåller man ur (4)
triviallösningen oc = 0, oberoende av <p, dvs. man har
ur derivatavillkoret råkat förkorta bort den faktor
som skulle ge den sökta lösningen. Märkligt nog får
man emellertid fram denna genom att vid
derive-ringen i stället utgå från (3) och finner då som enda
lösning tg«p = 1, dvs. *p = 45°, oberoende av //.
Insättning av tg’?? = 1 i (3) ger
%
\l + ju I
eller, om [X är litet, Vmax ^ 1 — 4
Resultatet kan ha intresse vid konstruktion av t.ex.
skruvpressar. En undersökning visar dock att
verkningsgradskurvan är tämligen flack, varför man
utan nämnvärd verkningsgradsförlust kan minska
stigningsvinkeln exempelvis till 30°.
Uppgiften har lösts av S Berggren, C G Brodén,
L Felländer, H Hägglund, sign. GL, POO och üg.
A Lg
Tillägg. I notisen "Aseas Tidning 50 dr" i Teknisk
Tidskrift 1959 s. 305 återgavs enligt Aseas Tidnings
jubileumsnummer samma konstaterande som
tidigare gjorts även i Teknisk Tidskrift i notisen
"Företagstidskrifter — historik och bibliografi" (Tekn. T.
1958 s. 679), nämligen att Aseas Tidning, startad
1909, skulle vara den första företagstidskrift som
överhuvudtaget utgivits i Sverige.
I ett brev har Einar Malmgren, redaktör för
Televerkets tidskrift Tele, påpekat, att denna tidskrift
utgör en direkt fortsättning på de tidigare utgivna
föregångarna: Bilaga till Kungl. Telegrafstyrelsens
månadscirkulär (som började utkomma 1895), Tek-
nisk bilaga till Kungl. Telegrafstyrelsens cirkulär
(1914) och Tekniska Meddelanden från Kungl.
Telegrafstyrelsen (1921) och att Tele därför vore att
betrakta som den äldsta svenska företagstidskriften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
