Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Medvind för standardiseringen, av Olle Sturén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medvind
för standardiseringen
Civilingenjör Olle Sturén, Stockholm
389.6
Människan har alltid haft en naturlig känsla
för ändamålsenlig standardisering. Detta
bestyrks av varje studium av produktionen i
äldre tider, vare sig man förlägger det till gamla
Babylon eller till vår egen allmogekultur. Våra
allmänna standardiseringssträvanden har
alltså en lång tradition bakom sig, men de
specifika standardiseringsproblem som vi i dag
brottas med har i huvudsak skapats av vår
egen och närmast föregående generation. De är
jämngamla med industrialiseringen, vilken här,
liksom i flera andra avseenden, har haft
oväntade biverkningar.
Standardiseringen kräver samarbete under
fast och framsynt ledning och detta behov av
en styrd standardisering i ett dynamiskt
industrisamhälle frambragte från sekelskiftet fram
till mitten av 1920-talet nationella
standardiseringsorgan i flertalet västeuropeiska länder, i
USA, Kanada osv. När dessa organ kom till,
hade emellertid människan redan fått smak på
en av industrialiseringens frukter —
variantrikedomen bland erbjudna varor.
Standardiseringen uppfattades av vissa personer som ett
hot mot denna nya rikedom och mot det
"behov av variation" som den mänskliga
naturen ansågs ha. Standardiseringsentusiasterna
stämplades som teknokrater, besjälade av en
strävan att likrikta det mänskliga livet. Denna
inställning till standardiseringsarbetet levde
kvar ända in på 1940-talet i ett flertal länder
och den dyker då och då upp än i dag.
Vad som hänt under 1950-talet såväl tekniskt
som kommersiellt har emellertid på några få år
vidgat intresset och förståelsen för
standardiseringsarbetet. Problemet är därför inte längre
att övertyga om standardiseringens betydelse
eller nödvändighet, utan snarare att bland alla
de uppgifter som nu föreläggs
standardiseringsteknikerna välja de rätta.
Bidragande till förståelsen har varit, att den
interna företagsstandardiseringen kunnat
redovisa betydande ekonomiska vinster. Vid ett av
våra större varv har standardiseringen inom
företaget nyligen möjliggjort en sådan
minskning av mängden lagerhållet material att
enbart räntevinsten räcker till att betala samtliga
kostnader för en högt kvalificerad
standardiseringsingenjör. Detta exempel visar även att
det i de flesta fall inte fordras kapitalinsatser
för att rationalisera med hjälp av
standardisering.
Standardiseringen har betytt och betyder
fortfarande mycket för det rent tekniska
arbetet, och tekniken som sådan skapar
fortfarande nya problem för standardiseringsorganen.
Det är kanske ändock på det kommersiella
planet som standardiseringen nu finner flertalet
av sina nya arbetsuppgifter. Våra dagars starkt
differentierade, internationella handel och
industrialiseringen av mindre utvecklade länder
har gjort exportörerna standardmedvetna. De
förstår den ekonomiska betydelsen av att
samtliga länder till vilka en viss vara exporteras
accepterar den standard enligt vilken varan är
tillverkad. Parallellserier av en och samma
vara för att man skall kunna tillfredsställa t.ex.
både Indien och Sydamerika innebär i de
flesta fall ekonomiska förluster, och en
skräddarsydd anpassning till varje enskilt lands
standard är ekonomiskt möjlig endast i
undantagsfall.
Det första land i vilket exportörernas
erfarenheter föranledde ett direkt initiativ var
Storbritannien. För några år sedan bildades inom
British Standards Institution ett särskilt
exportutskott. Detta liar till uppgift att se till, att
brittisk standard tar hänsyn till standard i
länder som är av betydelse för den brittiska
exporten. Det skall också sprida kännedom om
brittisk standard i dessa länder i den
förhoppningen att brittisk standard skall kunna
tjäna som förebild och rättesnöre vid
utarbetandet av landets nationella standard.
I Tyskland har medvetandet av vad standard
kan betyda för exporten i första hand medfört,
att ett stort antal tyska standard numera finns
tillgängliga i översättning. Särskilt markerat är
det tyska intresset för Sydamerika, vilket
återspeglas i att spanska utgåvor av tyska standard
blir allt vanligare.
I Sverige begränsas åtgärderna hittills till att
ett fåtal standard översatts samt till att vi i
fortsättningen skall försöka att åtminstone förse
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 561
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
