Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Standardisering av metalliska material och formprodukter, av Halvard Liander och Julius Götzlinger - Standardisering inom byggnadsbranschen, av Bengt Wiking
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan vidare vara klart. Svårare är däremot att
exakt kunna bestämma merkostnaderna för
småposter. Kostnadsökningen beror nämligen
på många faktorer. Bland dem kan nämnas
minskat utbyte till följd av erforderliga
omställningar och inkörning, ökad skrotprocent,
ökade omkostnader för planering, lagring och
försäljning m.m. Hur mycket fördelaktigare
större poster är beror dessutom på, i vilken
utsträckning mindre poster kan slås ihop till
större enheter i de olika processerna. Här
betyder antalet kvaliteter mest, medan det vid
färdigvalsningen framför allt kommer an på
antalet dimensioner.
Standardiseringen spelar en roll i båda
avseendena. Den avgör poststorleken och därmed
även priset för formprodukten. För den
färdiga stål- eller maskinkonstruktionen måste
därutöver beaktas att glesa dimensionsserier
medför antingen överdimensioneringar eller
högre bearbetningskostnader. Ofta kan ett
mindre antal stålkvaliteter vara att föredra.
Optimala resultat uppnås endast genom
lämplig avvägning mellan antalet dimensioner och
antalet kvaliteter.
Det senaste steget inom tunnplåtvalsverkens
utveckling är valsning av plåt i bandform.
Samtidigt som man kan framställa plåt med snävare
toleranser, bättre ytor och nästan obegränsade
längder, ger metoden möjlighet till en kraftig
produktivitetsökning i samband med
automatisering.
I Sverige finns nu två Steckel-verk, dvs.
bandvalsverk försedda med varmhasplar. Det första
svenska bandvalsverket, för en bandbredd av
600 mm, igångsattes 1956 i Fagersta och det
andra, för en bandbredd av 1350 mm,
färdigställdes 1958 i Surahammar och är 270 m långt,
fig. 4.
Bandvalsverken kräver stora
investeringssummor och förutsätter en motsvarande
årsomsättning, helst garanterad i form av en relativt stor
grundbeläggning. Denna utgöres i Fagersta av
bandmaterial för tillverkning av svetsade
stålrör och i Surahammar av elektroplåt.
Ur standardiseringssynpunkt kan det vara av
intresse att notera att t.ex. elektroplåten, som
utvalsas i Surahammars bandvalsverk, är
di-mensionsmässigt standardiserad i två
tjocklekar, två bredder och två längder.
Normalproduktionen är 40 t/h.
För att de rätt skall kunna utnyttjas, fordrar
dylika moderna anläggningar en långt driven
standardisering, både med avseende på kvalitet
och dimension. Standardisering av metalliska
material och formprodukter är alltså en
nödvändig förutsättning för den eftersträvade
effektivitetsökningen.
Sammanfattningsvis kan sägas, att vi på
metallområdet internationellt sett knappast
behöver flera normer, utan enhetligare,
gemensamma och bättre avvägda, men framför allt
normer som tillämpas.
Litteratur
1. Lundgren, A: Om övre och undre sträckgräns hos
byggnadsjärn. Jernk. Ann. 1931 h. 10 s. 196.
2. Malmberg, G: Sträckgränsen, några synpunkter på dess
karaktär och dess bestämning. Jernk. Ann. 1937 h. 6 s. 295.
Standardisering
inom byggnadsbranschen
Överingenjör Bengt Wiking, Stockholm
389.6 : 69
Bunt våra tätorter har under en relativt kort
tidsperiod nya bostadshus vuxit upp, och de
ser överallt tämligen lika ut. I städernas centra
börjar kontors- och affärshus resa sig med
fasader av glas och metall i en ny saklig stil.
För den stora allmänheten tyder måhända
dessa exempel på byggstandardisering, men
med detta begrepp avses i denna framställning
främst standardisering av de mindre
detaljerna, vilka kan kombineras på ett sådant sätt, att
slutprodukterna, de färdiga husen, ingalunda
behöver ge ett monotont intryck.
Industrialiseringen har börjat komma i gång
inom byggnadsbranschen. Dagens lösen är
element och maskinmontage och litet varstans har
progressiva företagare i samarbete med
arkitekter och konstruktörer drivit fram nya system
för ett modernt byggande. Genom denna
utveckling har standard blivit mer nödvändig än
tidigare och kan väntas få allt större
betydelse.
Om standardisering tas i relativt vid mening,
är många parter inom byggnadsbranschen
sysselsatta härmed. Statliga bestämmelser
reglerar konstruktioner ur t.ex. säkerhetssynpunkt,
fabrikanter har intern standard för sina
produkter, organisationer fastställer normer för
de juridiska förhållandena mellan byggherre
och entreprenör osv.
Man fann emellertid på 1940-talet att en speci-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
