Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Standardisering inom byggnadsbranschen, av Bengt Wiking
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Modulmåttsatta murmaterial möjliggör modulmått hos
murpartier och muröppningar i såväl horisontalled som vertikalled; t.v.
"vanligt" murtegel, i mitten lättbetongblock, t.h. modultegel.
verksamheten innebär vidare, att
fabrikanternas marknad för byggnadsvaror har en viss
given storlek, som kan innebära svårigheter
för uppläggning av tillräckligt stora serier för
lönande tillverkning av standardvaror. Inom
landet förekommer dessutom olika klimattyper
och boendevanor, vilka orsakar varierande
byggnadsmaterial och utföringssätt.
Arkitekten liar en annan verksamhet och ett
annat slag av ambition än t.ex. en
maskinkonst-ruktör, och när nian kommer in på estetiska
frågor kan det vara svårt att få gehör för
standardiseringssynpunkter. Fortfarande byggs
åtskilligt, där dessa individuella särdrag anses
så viktiga, att den mest ekonomiska lösningen,
kanske t.ex. ett standardfönster, ej används och
så lär det också förbli. Utomlands
förekommer på vissa håll föreskrifter 0111 att t.ex.
statligt belånade bostadshus skall utrustas med
standardiserade detaljer som villkor för lån,
men så långt har vi ej kommit här i landet och
väl är det. Tvång till standard är ej rätta
vägen utan standarden skall i sig själv bjuda
sådana fördelar att den används frivilligt.
Som nämnts tidigare är
standardiseringsarbetet inom byggnadsbranschen relativt nytt, och
all erfarenhet visar, att det tar tid innan
standardiseringsidéer slår igenom. Det är därför
ännu för tidigt att bedöma standardiseringens
alla möjligheter för byggandet. Inom andra
branscher har man efter den längre tid
standardiseringen pågått kunnat fastare förankra
den i det allmänna medvetandet som ett
effektivt och nödvändigt medel till produktionens
höjande och förbilligande.
Standardiseringsuppgifter
inom byggnadsindustrin
Grundstandard
Till principiell standard eller grundstandard
i vidsträckt mening kan räknas många frågor
och bestämmelser, vilkas karaktär av standard
kanske är något diskutabel. I varje fall
handläggs de ej av standardiseringsorgan i Sverige,
medan förhållandet i andra länder ofta är ett
annat. Som exempel kan nämnas ritningsregler,
allmänna beräkningsmetoder (för t.ex.
värmeisolering, belysning, ljudisolering),
mått-sättningsfrågor, brandprovningsbestämmelser.
Kontraktsbestämmelser och kontoplaner kan
även sägas höra hit. Statliga bestämmelser
såsom "Järn- och betonebestämmelserna" samt
"Anvisningar till byggnadsstadgan" kan även
anses ha viss standardkaraktär.
Åtskilliga av dessa frågor skulle kunna
handläggas inom BST men en förändring från nu
rådande praxis bör endast eftersträvas, 0111
berörda intressenter gemensamt kommer till den
uppfattningen att något väsentligt står att
vinna.
BST har inom grundstandardiseringen främst
ägnat sig åt modulfrågan såsom varande
fundamental för måttsättning av ett stort antal
byggnadsmaterial. I SIS 600013 "Modul och
toleransprincip för byggnadsindustrin" fastläggs
att byggmodulen skall vara 1 dm.
Modulbegreppet innebär i korthet att alla mått för
byggelement, som har betydelse för anslutning till
andra byggelement, är multiplar av
byggmodulen. Yid projektering av en byggnad tänkes ett
rutnät med byggmodulen som maskvidd, och
varje byggelement skall hålla sig inom det
utrymme, som begränsas av rutlinjerna. Inom
elementets modulutrymme måste finnas plats
för de tillverknings- och monteringstoleranser
m.m. som hör till elementet.
Sedan väl modulen blivit fastställd och
nomenklatur jämte tillämpningsregler utarbetats,
har arbetet fortsatt med att modulmåttsätta
byggnadsvaror, och nu föreligger ett 80-tal
standard härför, t.ex. fönster, köksinredningar,
beklädnadsskivor, betongsten och vissa slag av
murtegel.
Modulstudierna bedrivs internationellt och
Sverige intar en framträdande plats i
sammanhanget. För att studera moduliseringens
till-lämpning i praktiken har provhus, ett av trä
och ett av betong, projekterats och byggts med
strängt iakttagande av principerna. Provhusen
har byggts i anslutning till det internationella
samarbetet, vilket leds av EPA, som även
lämnat ekonomiska bidrag. Resultaten från
provhusen studeras nu och värdefulla erfarenheter
har vunnits.
Produktstandard
En vanlig definition för standardisering är ju
att denna skall möjliggöra industriell
serieproduktion. Även för byggnadsindustrin gäller
denna sats, och det är därför naturligt, att det
fullständigt övervägande antalet standard är
av produkttyp eller rättare sagt typer. Man kan
nämligen skilja på standard för enkla
grundelement t.ex. mursten, takpanna,
isoleringsskiva, ledstång, brevinkast, byggnadspapp,
keramiska plattor m.fi. och standard för
sammansatta konstruktioner. Bland dessa märks
främst olika slag av snickerier: fönster, dörrar
och inredningar som tillsammantagna
representerar BST:s viktigaste standard.
Till en helt annan grupp kan t.ex. räknas
provisorisk elcentral för en byggnadsplats, vilket
visar att BST:s uppgifter är synnerligen olika.
I elcentralen ingår detaljer, som helt och hållet
faller utanför BST:s område, men den
standardiserade centralen är däremot en lämplig
uppgift för BST och har visat sig fylla ett
behov. I motsats till flertalet standard gäller det
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 569
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
