Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Standardisering inom byggnadsbranschen, av Bengt Wiking
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagerhållning, billigare distribution och
expedition.
Vid marknadsundersökningen 1955
tillfrågades 122 fabrikanter, och 34 uppgav att
produkter enligt svensk standard utgjorde minst 50 %
av den totala produktionen för lagerleverans.
Det är då att märka att bland dessa 34
fabrikanter sannolikt förekom de största företagen.
Bland mindre företag förekommer fortfarande
i stor utsträckning tillverkning på speciell
beställning; 50 fabrikanter uppgav sålunda att de
icke alls tillverkat enligt svensk standard för
lagerhållning.
Vid intervjuer nyligen med några större
snickerifabrikanter har framgått att man anser sig
ha minskat total produktionskostnad med ca
10 % vid tillverkning enligt svensk standard.
Överslagsvis kan bostadsproduktionen i
Sverige uppskattas till 60 000 lägenheter per år. I
varje lägenhet ingår dörrar med en kostnad
av ca 275 kr och inredningar med ca 1 000 kr.
Om 50 % av ifrågavarande produkter antas
vara svensk standard, skulle vinsten per år bli
60 000-1 275
2 • 10
= 4 Mkr.
Motsvarande beräkningar kan göras för andra
material och härav framgår i varje fall, att det
är fråga om högst avsevärda belopp som har
vunnits. Vinsten bör i huvudsak komma de
boende till del men naturligtvis även tillverkarna.
Som framhållits tidigare är
materialproduktionen inom byggnadsbranschen ännu i
huvudsak nationellt inriktad, men tendenserna till
ökad internationell handel är tydliga. Detta
innebär att också standardiseringsarbetet måste
drivas internationellt, och härför torde
understöd från berörda industrier fordras.
Byggmästaren
Byggmästaren arbetar i regel efter handlingar
uppgjorda av konsulter och har därför små
möjligheter att begagna standardvaror, om de
ej är föreskrivna. I det rutinmässiga arbetet
har han emellertid god nytta av standard i
åtskilliga avseenden, även om det är svårt att
beräkna det ekonomiska värdet. Ivalkylering
av ett arbete och beställning av produkter
förenklas, och givna kvalitetsfordringar
underlättar leveranskontrollen. Standardvaror i lager
medför kort leveranstid.
På det organisatoriska planet skulle
byggmästaren ha god nytta av standardiserade
ritningar och entreprenadhandlingar liksom av
en normalkontoplan. Arbete med dessa typer
av handlingar pågår på olika håll.
Modulsystemet bör vara av stort värde för
byggmästaren i allmänhet, då det skulle
medföra ett minimum av materialspill. Det borde
vidare vara ett värdefullt hjälpmedel för ett
mera allmänt monteringsbyggande, tillgängligt
för det stora flertalet företagare, till skillnad
från nuvarande förhållanden med endast
några större firmor som pionjärer.
För utförandet på arbetsplatsen skulle
standardisering av t.ex. en del hjälpmedel och red-
;
skap kunna betyda mycket. Inom BST pågår
arbete med standardisering av lastpallen, och
tegel samt vissa lättbetongprodukter levereras
t.ex. nu i stor utsträckning i standardlaster på
pall. För alla i transportarbetena deltagande
parter skulle det betyda mycket, om dessa
initiativ kunde utvecklas vidare.
Byggnadskranen skulle kunna utnyttjas bättre med laster
avsedda för tillgänglig kapacitet osv.
Som försök att införa en viss industrialisering
på byggnadsplatsen kan det moderna
grupphusbyggandet i företagarnas regi rubriceras.
Vi känner det sedan åtskilliga år från USA, och
tiden har nu kommit till Sverige.
Standardisering är en fundamental princip för systemet,
och däri ligger både en styrka och en svaghet.
Man avser att åstadkomma billigare hus genom
typbegränsning, men det gäller att ej glömma
bort människan som för den egna villan
fortfarande har möjlighet till högre grad av
individualitet än när det gäller t.ex. bil eller TV.
Husägaren
Som framhållits tidigare torde det vara de
boende och husägarna som skördat de största
ekonomiska och praktiska vinsterna av
standardiseringen utan att vara klart medvetna om
detta förhållande. Man kan t.ex. ta en sådan
sak som de svenska köksinredningarna. En
mängd av dessa har exakt standardutförande,
medan många har standardtyp som
framkommit sedan standardiseringsarbetet visat vägen
till praktiska och ekonomiskt riktiga
lösningar. Internationellt sett står ju vår kökskultur
högt, och detta får säkert i viss grad tillskrivas
standardiseringssträvandena. Organisationer,
som företräder de boende och husägande eko-
Fig. 5. En väl
avvägd
standardisering bidrar
verksamt till en
enhetlig och god
miljöbildning.
572 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
