Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Standardisering inom byggnadsbranschen, av Bengt Wiking
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nomiskt med bidrag till BST, finns emellertid
i ringa utsträckning.
Direkt och påtaglig kontakt med
standardiseringens fördelar får husägaren när det gäller
utbytbarhet. En byggnad slits ju avsevärt och
måste ständigt underhållas och byggs ibland
om. Material och byggnadsdelar måste ersättas
med nytt, och konsekvenserna är ofta
långtgående. Om t.ex. ett antal takpannor skadats och
måste ersättas med nya, har dessa kanske ej
samma mått som de gamla, eftersom
standarden är relativt ny. Läktningen måste troligen
göras om, och då skadas pappen som också
måste ersättas. Liknande exempel kan lätt
anföras.
Till husägare i vidsträckt mening kan även
räknas stat och kommuner t.ex. i fråga om
skolor och sjukhus, byggnader som genom sina
funktioner inbjuder till standardisering. Här
är mycket att göra, då behoven är stora och
ekonomiska realiteter måste få väga tyngre än
arkitektoniska finesser i de fall de strider mot
varandra. Impulser i angiven riktning saknas
ej, och säkerligen kan en lämpligt avvägd
standardisering såväl för enskilda detaljer som för
t.ex. erforderliga utrymmens storlek och
inredning betyda stora kostnadsbesparingar.
Forskaren, standardiseringsmän inom
andra branscher m.fl.
BST har helt naturligt kontakter med åtskilliga
institutioner och organisationer med
standardisering som syfte eller med verksamhet inom
byggnadsbranschen. BST kan ej utföra
stundom erforderlig forskning men har god hjälp
härmed av flera därtill avsedda organ. Dessa
kan å sin sida rekommendera BST att som
resultat av utförd forskning fastställa svensk
standard.
För vissa uppgifter gäller att de är
gränsfrågor mellan BST och någon annan organisation
i branschen. Det diskuteras ofta vart de skall
hänföras, och om BST skulle få en utökad
organisation kan nya synpunkter i dessa
fördelningsfrågor komma fram. BST:s män talar ju
samma språk som övriga standardiseringsmän,
som i en del fall haft anledning bidra till
standard även inom BST:s område.
Framtidsvyer
Från tid till annan har diskussioner förts inom
byggnadsbranschen om standardiseringens
bedrivande och om BST:s roll i sammanhanget.
Jämförelser har gjorts med förhållandena i
andra länder, där liknande organisationer
existerar. Några internationellt enhetliga linjer
för vad en institution typ BST skall eller icke
skall syssla med finns ej. Utvecklingen i olika
länder har följt olika vägar, och icke ens i de
nordiska länderna är förhållandena lika.
BST har som sagts tidigare huvudsakligen
sysslat med produktstandard. Kritikerna har
ibland påpekat att krafterna ägnats åt tämligen
obetydliga detaljer, medan större och
väsentligare frågor fått vänta. Kunskapen om vad BST
totalt uträttat har emellertid stundom varit
liten och förslagen till lämpliga arbetsobjekt
synnerligen växlande, vilket även framgick av
den tidigare omnämnda
marknadsundersökningen 1955.
BST:s styrelse sysslar intensivt med dessa
frågor, varvid problemet särskilt är den
påtvung-na minskade effektiviteten genom otillräckliga
ekonomiska medel. Det gäller att få BST
lämpligt inpassad i det stora mönstret av uppgifter,
organisationer m.m. inom branschen.
Bent principiellt skulle BST kunna inta en
central ställning för alla frågor av
normkaraktär, som ej har tvingande innebörd (lag).
Normfrågorna handläggs för närvarande på alltför
många håll, vilket orsakar en stor oreda och
osäkerhet, fakta som erkänns av de initierade.
I tal och skrift har detta påpekats under åratal.
Utvecklingen har i alla länder i regel varit att
dessa frågor till en början handlagts av ideella
föreningar med frivillig arbetskraft, men så
småningom har man fått anställa personal som
specialiserat sig. Denna personal finns på BST
för standardärenden.
Tidigare har anförts åtskilliga exempel på
principiell standard, som skulle kunna vara av
SIS-karaktär. De erforderliga utredningarna
kan BST ej göra utan tanken är närmast att det
färdiga materialet producerat av lämplig
instans skulle slutredigeras av BST och därefter
passera Sveriges Standardiseringskommission,
så att standardkaraktären skulle erhållas.
För produktstandardiseringen vore det
önskvärt med en större aktivitet från fabrikanthåll.
Kontakten melan BST och olika
fabrikantsammanslutningar borde stärkas. Detta kan ske
antingen genom olika specialister knutna direkt
till BST:s kontor, som alltså skulle öka ganska
avsevärt, eller också skulle de olika
materialbranscherna i sina organisationer sysselsätta
tjänstemän särskilt inriktade på
standardiseringsfrågor.
Slutord
Antalet aktivt verksamma standardiseringsmän
inom byggnadsbranschen är som framgått av
det föregående litet och BST:s fyra tekniker
räcker ej till för de angelägna centrala
uppgifterna. Inom Sveriges
Standardiseringskommissions ram är BST:s andel av antal standard
betydligt mindre än försäljningen av
standardblad. Byggnadsbranschen inrymmer alltså en
stor kundkrets, vilken dock skulle kunna ökas
betydligt.
Mycket mer propaganda behövs emellertid
och helst ett betydligt kraftigare ekonomiskt
engagemang från branschsammanslutningarnas
sida. Statsbidraget har varit och är den fasta
grund som BST står på, men för den som tror
på den bedrivna verksamhetens värde är det
ju klart, att de nuvarande resurserna är för
små. På ett eller annat sätt måste de ökas om
BST skall kunna verka som ett effektivt organ
för lösande av byggnadsindustrins
gemensamma .standardiseringsfrågor.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 573
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
