Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Teleteknisk standardisering, av Björn Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skridande, utan den skall i stället jämna vägen
för detta. För tidigt insatt standardisering på
ett dynamiskt område medför tekniska vådor,
medan en för sent påbörjad standardisering
kan innebära onödiga komplikationer och
kostnader.
Vad kan vara lämpligt att standardisera inom
var och en av de tre nyss berörda grupperna
system, apparater och komponenter? Allmänt
sett är det väl allt som förenklar och
förbilligar konstruktion och drift av teleteknisk
materiel. Några huvuduppgifter kan urskiljas.
Sålunda är det nödvändigt att alla berörda
parter kan klargöra sina tekniska synpunkter för
varandra. Nomenklatur, klassifikation,
symboler och enheter är alltså uppenbara
primärobjekt för gemensam normering. Det är
önskvärt, att mer eller mindre detaljerade
kvalitetsfordringar finns utarbetade till tjänst för både
leverantör och kund. Mätningar av olika slag
bör vidare kunna göras på överenskommet sätt,
så att resultat från skilda håll kan jämföras.
Färdig materiel bör kunna funktionsprovas
under fastställda, betingelser, så att en köpare
kan jämföra produkter från olika tillverkare.
Både vid apparatkonstruktion och underhåll
förenklas arbetet väsentligt om allmänt
använda detaljer är mått- och
materialstandardisera-de, varigenom också antalet typer minskas.
Den rikt fasetterade teletekniken bildar alltså
ett stort fält för standardiseringsarbeten, både
på internationell och nationell basis. Innan vi
går in på vad som gjorts och görs i detta
avseende kan några uppgifter om teleteknikens
ekonomiska omfattning anföras. I hela världen
fanns 1957 100 milj. telefonapparater, 64 milj.
TV-mottagare och 335 milj. ljudradiomottagare.
Den svenska allmänheten köpte under 1958
för minst 400 Mkr. rundradioprodukter. Vår
import av teleteknisk materiel under samma år
uppgick till ca 400 Mkr. och exporten till
knappt hälften därav. De svenska offentliga
myndigheternas teletekniska investeringar
uppgår nu till ca 300 Mkr/år. Teleindustrins
årsomsättning torde röra sig om 600 Mkr.
Systemstandardisering
Inom telekommunikationsområdet påbörjades
systemstandardisering i liten omfattning strax
efter sekelskiftet. Under de senaste trettio åren
har verksamheten fått fastare former och
ständigt stegrad betydelse. Det ligger i sakens
natur att den internationella prägeln blir stark.
Man behöver endast tänka på
telefonsystemkravet att vilka två telefonapparater som helst
i världen skall kunna kopplas ihop med
varandra. Genom samarbete mellan
telefonadministrationer och anläggningsföretag har
standardiseringen blivit alltmer fullständig2.
Apparatstandardisering bedrivs dock huvudsakligen
nationellt.
De internationella organ, som i en eller annan
form beröres av teleteknisk standardisering är
anslutna till den internationella
standardiseringsorganisationen ISO. Här märkes den inter-
nationella teleunionen ITU, i vilken ingår
nationella teletrafikföretag. ITU har dels en
internationell frekvensregistreringskommission
IFBB, dels rådgivande tekniska kommittéer för
telefoni och telegrafi CCITT samt för radio
CCIB.
Speciella telekommunikationssystem
behandlas också av andra organ än de nämnda. Inom
Nato studeras sålunda militära telesystem.
Luftfarten har internationell samverkan med
Icao. Internationella järnvägsunionen UIC har
bl.a. järnvägarnas telesystem på programmet.
Bundradioproducerande och -distribuerande
företag är sammanslutna i den internationella
rundradioorganisationen OIR samt europeiska
rundradiounionen EBU. Den internationella
elektriska kommissionen IEC har hittills inte
i någon större utsträckning varit berörd av
av systemstandardisering, utan dess
tyngdpunkt ligger på apparat- och komponentsidan.
Härvid samarbetar IEC med bl.a. CCITT, CCIR
samt den internationella kommissionen för
provning av elektrisk utrustning CEE, till vars
uppgifter hör säkerhetsbestämmelser för
apparater i hemmen. Ett problem av ständigt större
betydelse är krafttekniska utrustningars
störande utstrålning på radiofrekvenser. Därför
finns en internationell specialkommitté CISPR
som skall utarbeta lämpliga mätmetoder och
fastställa tillåtna gränsvärden.
Radiofrekvensspektret kan betraktas som en
av världens viktigaste gemensamma
naturtillgångar. Den ökade användningen av radio har
medfört en stark trängsel inom använda
frekvensband. Utan en gemensam, respekterad
plan riskerar man att vissa frekvensområden
blir mer eller mindre oanvändbara för alla.
Stor omsorg måste således nedläggas vid
tilldelning av frekvenser för olika tjänster och vid
uppgörandet av långsiktiga planer för
bandens kommande användning. Störningsriskerna
minskas och frekvensutrymmet kan utnyttjas
bättre om det dessutom finns normer för olika
tjänsters frekvensstabilitet, bandbredder,
över-tonshalt, kanalindelning m.m. En omfattande
internationell och nationell samordning är
uppenbarligen nödvändig. Denna handhas av
ITU resp. Telestyrelsen. De flesta ändringar i
frekvenstilldelning måste ses på lång sikt, bl.a.
därför att intakt apparatur inte kan kasseras.
Vissa framsteg, som gjorts i fråga om bättre
utnyttjning av kanaler för ljud- och
bildtransmission, kan inte ännu realiseras till följd av
ökade terminalkostnader. Speciellt vid
rundradio är låga mottagarpriser en dominerande
faktor för systemutformningen.
På rundradioområdet kan bland aktuella
uppgifter förutom TV nämnas standardisering av
sändningsmetoder för stereofoni. Normering
av TV-system är ett ganska typiskt exempel på
möjligheter och svårigheter vid internationellt
systemarbete. Redan på 1930-talet hade bl.a.
Storbritannien och Frankrike fastställt data
för sändningar. Något senare antog USA ett
tekniskt bättre men bredbandigare system. Vid
slutet av 1940-talet ansåg sig Frankrike moget
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 575
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
