Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Teleteknisk standardisering, av Björn Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en normkommitté av en kommitté inom IEC.
En viss, om också bristfällig, bild av SEK:s
verksamhet inom teletekniken erhåller man
genom att studera vilka normkommittéer som
finns och vad de uträttat i form av standard
och rekommendationer4, tabell 1.
De blygsamma insatserna inom
apparatområdet är påfallande. Detta synes bero på dels den
förut nämnda interna standardiseringen
(telekommunikation), dels på att den svenska
verksamheten inom flera moderna apparatområden
ännu inte nått någon större omfattning
(elektronik). De fåtaliga specialisternas
obenägenhet att engagera sig kan också tänkas bidra till
det nuvarande tillståndet. Detta gäller dock
inte alltid. Man konstaterar sålunda inte utan
förvåning att kring en så jämförelsevis
begränsad uppgift som nomenklatur för
mikrovågs-och pulsområdet har samlats 25 högkvalifice-
rade ingenjörer. Regelbundna inventeringar av
de olika teleområdena och deras
standardiseringsbehov synes vara påkallade.
Inom rundradioområdet har SEK synnerligen
aktuella uppgifter. Allmänhetens stora inköp
av mottagare och det förvirrande rika
modellurvalet motiverar, att objektiv teknisk
inköpsinformation finns tillgänglig. En början är
gjord såtillvida, att mätmetoder studerats och
funktionsprovningsnormer utgivits. Närmast
på programmet står fastställandet av
kvalitetsfordringar för TV-mottagarchassier. Härvid
krävs bl.a. omfattande mätningar, vilka utförs
på Telestyrelsens Radiobyrå.
TV-apparaternas inre tenderar mot allt större
likformighet, men varje chassityp insätts i
kanske tiotalet varianter av lådor. Detta
förhållande återspeglar givetvis publikens smak och
apparaternas karaktär av möbler. SEK har
Tabell 1. Teleteknisk normering inom SEK 1959
Normkommitté
Verksamheten inom
Apparater Apparater Apparater
Telekommu- Rundradio Elektronik
nikation
Komponenter och
gemensamt
NK 06-C Elektroniska mätinstrument IEC
NK41-A Akustik Nomenklatur, IEC
NK 41-B Teletekniska scheman och ritningar Klassificering av ritningar
NK 42-A Mikrovågs- och pulsteknik 1 |Nomenklatur
NK 42-B Mikrovågssymboler
NK42-C Halvledare Nomenklatur, IEC
NK 43-A Kondensatorer Kvalitets fordringar, funktionsprovning, IEC
NK 43-B Våg- och koaxialledare Måttstandard, kvalitets fordringar, IEC
NK43-C Radiodetaljer Måttstandard,
kvalitetsfordringar, funktions provning, IEC
NK43-D Elektronrör Typstandard, måttstandard, IEC
NK43-E Styrkristaller IEC
NK 47-A Radio- och TV-mottagare IEC Kvalitets
fordringar, funktionsprovning, IEC
NK 47-B Radiosändare Nomenklatur,
funktionsprovning, IEC [-Kvalitetsfordringar, funktionsprovning,-] {+Kvalitetsford- ringar, funk- tionsprovning,+} IEC
NK 47-C Klimatisk provning av radioutrustningar IEC IEC
NK 49-A Ljudregistrering Nomenklatur,
kvalitetsfordringar, IEC Måttstandard, IEC
NK 49-B Ljudförstärkare och
högtalare IEC
NK 49-C Hörapparater IEC Måttstandard, IEC
NK 57-A Centralantennanläggningar för TV Kvalitets
fordringar. Funktionsprovning
NK 85-A Automatiska datamaskiner Nomenklatur
NK 99-B Kinematografi ISO Måttstandard, ISO
Kursiv stil innebär att vissa normer utarbetats.
IEC och ISO innebär att arbeten inom motsvarande IEC- och ISO-kommittéer följes.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
