Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Kontorsteknisk standardisering i Sverige, av Paul Nordgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utredningar eller för undersökningar som
kräver speciell expertis utnyttjar näringslivet i
ganska stor utsträckning sakkunskap från
konsulterande organisationsbyråer. Av särskild
betydelse i detta sammanhang är de
utredningsavdelningar som är anslutna till Sveriges
Industriförbund och Sveriges Grossistförbund.
Sveriges Standardiseringskommission tillsatte
1945 en kommitté med uppgift att handlägga
grafiska och kontorstekniska
standardiseringsfrågor. Grafiska Standardiseringskommittén
(GSK) är nu ett koordinationsorgan för
standardiseringsverksamheten inom grafisk
teknik och pappersteknik, kontorsteknik,
fotografi och dokumentation samt skolmateriel. Av
dessa har kontorstekniska standardkommittén
som en av sina viktigaste arbetsuppgifter att
utarbeta riktlinjer för utformning av dokument
i allmänhet. Avsikten härmed är att uppnå bl.a.
skrivtekniska fördelar, men ännu väsentligare
är att åstadkomma ett system för rationell
hantering och arkivering av handlingarna. Mycket
har redan hittills uträttats och det är intressant
att iaktta, att Sverige ligger tvåa efter Tyskland
då det gäller antalet utgivna standard inom
detta område.
I Sverige söker man nu åstadkomma enhetliga
lösningar för utformning av brev,
köpeavtalsdokument, transportdokument i syfte att
möjliggöra samskrivning av gemensam text. I
SIS-liandboken "Rationella blanketter" finns redan
vissa grundstandard för
dokumentutformningen, och dessa principer tillämpas allmänt av
näringslivet och inom den offentliga
verksamheten.
Förståelsen för arbetsunderlättande
dokumentationsutformning har påtagligt ökat under
senare år. Det finns i det moderna svenska
samhället något som kan kallas
standardiseringsrörelsen — en medveten tendens hos tekniker,
administratörer och organisatörer att tänka i
element, dvs. hopfogbara, utbytbara, enkla
byggbitar med fixerade mått och egenskaper.
Det är påtagligt, att tillverkningssidans goda
erfarenheter av metodförbättringar,
arbetsför-enklingar, frekvens- och arbetsstudier smittat
av sig på kontorssidan och gjort kontoren mera
produktionsmedvetna.
Reproduktionstekniken har undergått en
intressant utveckling. Skriv- och andra
kontorsmaskiner begagnas i stor utsträckning för
framställning av tryckta dokument.
Tryckerierna har å andra sidan i allt större utsträckning
anpassat sin utrustning efter kontorens behov.
Denna anpassning har inte skett utan
svårigheter. Kontorsmaskinernas stegmått är
nämligen i regel i delar av tum, höjdsteget vanligen
V8" och breddsteget Vu", medan de europeiska
sätterierna har ett eget måttsystem med
huvudmåttet cicero (4,512 mm). Det har visat sig
lättare för tryckerierna att tillämpa de
kontorstekniska stegmåtten vid sättning av blanketter
än att bygga om kontorsmaskinerna efter
typografiska mått. Med hänsyn härtill och med
tanke på utvecklingen inom
kontorstryeksom-rådet räknar man med att tumsystemet allt-
Tabell 1. Måttsystem för blanketters
höjdindelning.
Tumsystem
Typografiskt system
enligt Didot—Berthold
Steg tum Brittisk standard mm Tysk standard mm V6 cic mm avrundat mm
7« 4,23.. 4,25 5 3,76. . 3,75
V„ 4,23. . 4,25 6 4,51. . 4,5
Ve 4,23. . 4,25 6 4,51. . 4,5
V, 12,7 12,75 17 12,78 12,75
Vi 25,4 25,5 34 25,56 25,5
jämt kommer att tillämpas för blanketters
höjdindelning.
Det jämkningssystem som nu tillämpas
framgår av tabell 1, som visar förbistringen i fråga
om måttsystem.
Det är beklagligt att vi ännu inte har någon
organiserad internationell samverkan på detta
område. Nu är det främst de stora amerikanska
företagen inom kontorsmaskinbranschen och
andra tillverkare med internationella
förbindelser som leder utvecklingen och i viss mån
skapar internationell normering.
Måttförbist-ringen medför dock, trots jämkningssystem,
besvärliga problem.
I dagens produktionsinriktade kontorsteknik
är det en sak som kommit i strålkastarljuset,
nämligen behovet av att samskriva så långt
möjligt olika dokument. Genom
samskrivning undviker man tidsödande och dyrbara
manuella omskrivningar med risk för
överföringsfel. Särskilt har detta behov
accentuerats när man nu har möjligheter att "klättra
över staketen" inom företagen och mellan
företagen med hjälp av integrerad och automatisk
databehandling samt genom bättre teletekniska
kommunikationshjälpmedel av olika slag.
Standardiseringsarbetet har härvid koncentrerats
på köpeavtals-, transport- och
betalningsrutinerna, inom vilka vi i Sverige fyller i
uppskattningsvis omkring 2 miljoner blanketter om
dagen.
Resultatet av Exportföreningens och GSK:s
utredningar om enhetliga exportdokument
börjar nu ge frukt till gagn för svenska
exportföretag, och liknande utredningar har igångsatts i
Danmark, Finland och Norge. Man strävar här
att få till stånd en samskrivning av order- och
transportdokument.
För inlandstrafiken håller man på att
samordna blanketterna för post-, bil- och
järnvägstransport. Tack vare tillmötesgående från
trafikföretagens sida synes man i denna utredning
nu närma sig en kompromisslösning som
tilllåter samskrivning av företagens
orderblanketter och adresslappar, adresskort och
fraktsedlar.
Från näringslivets sida väntar man sig stora
vinster genom detta standardiseringsinitiativ,
som torde vara det första i sitt slag i världen.
Målet är att spara tid och pengar för företagen
och för hela "Aktiebolaget Sverige".
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
