Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Emballagestandard, av Åke Sahlin - Standardisering inom verkstadsindustrin, av Gunnar Brynge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ler, säckgods och liknande packas individuellt.
Emballagestandardiseringen (ES) inom
Sveriges Standardiseringskornmission, som började
sin verksamhet 1942, har försökt att bringa
ordning i den djungel av varierande
emballagetyper, som då fanns och alltjämt finns i
marknaden. Man har hunnit en bit på vägen och
kan med tillfredsställelse notera, att intresset,
som i början var ganska ljumt, nu vaknat och
t.o.m. är mycket livligt. En bidragande orsak
till detta är onekligen de kurser, som ES hållit
runt om i landet, för att påvisa vilka
ekonomiska fördelar som kan nås genom att man
ägnar konstruktionen av emballaget mera
uppmärksamhet. Likaså har tillkomsten av
Emballageprovningslaboratoriet haft sin givna
betydelse.
De summor, som årligen spenderas på
emballering av svenska varor och reemballering av
importerade, fick jag till ca 600 Mkr. 1952
genom att beräkna värdet på emballagematerialet
med hjälp av officiell statistik och genom att
uppskatta kostnaden för inpackningen av
varorna. Senare har Institutet för
Distributionsekonomisk och Administrativ Forskning
(IDAF) gjort en ny studie och justerat
siffrorna efter det dagsaktuella läget. Det har kommit
till ett värde på emballagematerialet av ca
650 Mkr. 1956. Lägger man därtill
arbetskostnaden för själva inpackningen av varorna, som
inte redovisas i någon statistik utan måste
uppskattas "på känn", så är jag övertygad om att
totalsiffran snarare skulle överstiga än
understiga 1 000 Mkr.
Med sådana siffror för ögonen är det enkelt
att inse, att varje förenkling av emballaget
kommer att betyda stora besparingar för landet.
Standardisering betyder nästan alltid en
typbegränsning. En typbegränsning i sin tur
betyder större serier av varje typ och säkerligen
då också fördelaktigare anskaffningspriser.
Uppnår man dessutom genom en systematisk
standardisering en enklare hantering och
lättare transportering av varorna, kan ännu större
rationaliseringsvinster inhöstas.
Blir gross- och detaljhandeln även här hemma
liksom i USA mera automatiserad, fordrar detta
förpackningar av vissa enhetliga typer. ES
utreder därför möjligheterna för en övergång
från varuförsäljning efter vikt till försäljning
efter volym. Därigenom kan man lättare
standardisera emballagedimensionerna och få en
rationellare hantering. Man tänker sig då att
använda den nu intereuropeiskt godkända
last-pallen med lastytan 12 x 8 dm som basyta för
en modulserie.
För den, som tänker göra om sitt emballage
eller konstruera nytt emballage, är det därför
av vikt att göra sig underrättad om, vad som
händer på standardiseringsfronten.
Standardisering inom
verkstadsindustrin
Direktör Gunnar Brynge, Huskvarna
389.6 : 621.7/.9
Det är länge sedan man inom
verkstadsindustrin ifrågasatte om man skulle bedriva
standardisering och om denna skulle
genomföras och bedrivas i ett starkare eller svagare
tempo. Den vanliga frågan i dag när det gäller
standardisering är om man kan springa så fort
att inte produktionen kör över en.
Svårigheterna och problemen inom
verkstadsindustrin är nu så stora, att man helt enkelt inte
kan undvara den hjälp som standardisering
innebär.
Standardiseringen betyder att man en gång
för alla tar sig samman och löser problemen i
samarbete och gör en rutin av resultatet. Man
behöver då inte längre om och om igen fastna
i samma svårigheter utan kan lösgöra den
skapande verksamheten för att klara nya problem.
Vi måste göra sådana rutiner överallt, ty vi har
så komplexa produktionsserier inom
verkstadsindustrin.
Det har således blivit en tvångssituation för
oss att standardisera och åstadkomma rutiner,
och vi inom SMS känner detta tryck från
industrin som ett krav som vi måste anstränga
oss att tillfredsställa. På sätt och vis är det
dock en hälsosam tvångssituation, ty i och med
att den faktiskt löser problem för industrin
lägger den grunden för den rationalisering som
gör att industrin ständigt förnyar sig och blir
mera bärkraftig.
Så är verkstadsindustrins
standardiseringsarbete organiserat
Sveriges Mekanförbunds Standardcentral (SMS)
är det centrala organet för standardisering
inom den svenska verkstadsindustrin. Yi har
arbetat sedan 1920 och har hittills utgivit ca 1 300
standardpublikationer. Där rekommenderas
standard för inte mindre än ca 20 000 detaljer.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
