Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Konsumentstyrt standardiseringsarbete, av Olle Hallberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skolans förbrukningsmaterial
Med inventeringen som grund kunde man
konstatera att förbrukningsmaterialområdet först
borde angripas, speciellt pappersvarorna. Detta
berodde icke enbart på de höga kostnaderna
för dem utan också på att skriv- och
räkne-häften, räkneböcker etc. med sina olika
modeller för linjatur, rutstorlek, marginalbredd,
format, sätt för bindning och häftning,
utgjorde ett tacksamt fält. Minskad variation
skulle kunna ge kostnadssänkningar. Den i
dagarna utsända publikationen om svensk
skol-standard, som omfattar skriv-, räknehäften,
lösblad och ritpapper, är resultatet av det arbete
som initierades av inventeringen. Standarden
reducerar avsevärt antalet varianter av dessa
varuslag och torde därigenom möjliggöra en
billigare tillverkning, distribution och
lagerhållning, samt förenkla skolornas inköps- och
administrationsarbete.
Skolans inventarier
Inventeringen visade, att inventarierna för
skoländamål var ett fält där
standardiseringsarbetet kunde medföra kostnadsbesparingar.
Förvaringsmöblerna, skåp för böcker, kartor
och annan undervisningsmateriel, hyllor i
bibliotek etc. uppvisade många variationer.
Skolorna hade vid inredningen betydande
svårigheter att få en riktig anpassning till
materielens mått samt till behovet av
lättillgänglighet och överskådlighet. Man sade sig också att
åtskilligt skulle vara att vinna om dessa
inredningsdetaljer icke behövde specialkonstrueras
för varje skola utan kunde tillhandahållas
skoldistrikten som standard. Besparingarna skulle
också bli större genom vidgade möjligheter till
serietillverkning och genom en sådan
utformning som möjliggjorde ett elementbyggande.
När det gällde elevernas möbler kom andra
problem i förgrunden. Det visade sig
nödvändigt att göra utformningen av dem direkt
beroende av den slutliga konsumenten, eleven.
För att man här skulle nå ett vettigt resultat
inriktades arbetet på elevens arbetsställning i
skolan och hans krav på bekvämlighet och
"yrkeshygien". En stor serie av mätningar har
utförts i samarbete med ortopedisk expertis
för att man skulle få klarhet om kraven på
måttvariationer i fråga om sitshöjd, sitsbredd,
bordshöjd, bordsytans utformning etc.
Förslag till standard för skåp i skollokaler
avsedda för praktiskt taget de flesta
användningsområden som är tänkbara i skolarbetet,
t.ex. verktygsskåp, expeditionsskåp, skåp för
filmarkiv, bokskåp, förvaringsutrymme för
undervisningsmateriel osv., byggande på ett
mycket begränsat antal variationselement, har
framlagts och varit ute för remissbehandling.
Likaså har det av standardkommittén
utarbetade måttsystemet för elevbord och stolar nu
remissbehandlats.
Det kan vara intressant att konstatera, att
nuvarande elevmöbler icke synes ha fyllt krav
Fig. 4. Med väska vid sidan av bordet i stället för pulpetlåda ges fritt
utrymme för benrörelser, men förvaringsutrymmet blir mindre. För
upphängning av elevens väska eller portfölj bör finnas en krok, som
är så bred att den inte knäcker styvningen i handtaget.
på riktiga arbetsställningar annat än för ett
fåtal elever. Det kan också vara värt att påpeka,
att den hittills gängse lådan i pulpeten
principiellt inte går att förena med rimliga krav på
rätt sittställning. Det förslag, som kommittén
utarbetat, saknar därför detta
förvaringsutrymme, som i stället ersättes av förslagsvis en
mindre låda vid pulpetsidan.
Besparingssidan av arbetet har
standardkommittén sökt tillfredsställa genom att begränsa
variationerna i de i möblerna ingående
delelementens mått.
Ett uttryck för konsumenternas, dvs. statens
och kommunernas, intressen för detta
standardiseringsarbete finner man i det förhållandet,
att arbetet praktiskt taget uteslutande har
bekostats genom anslag från staten, Svenska
Stadsförbundet samt Svenska
Landskommunernas Förbund.
Fig. 3.
Pulpetlåda i
traditionellt utförande
ger ej
tillräckligt utrymme för
växlande
ben-ställningar.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
