Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 23 - Sveriges tillgång på naturenergi i vattenkraft, av Thure Berglund och Sven Olof Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grundvattnet tillföres vattendragen och i
avdunstningen vegetationens vattenförbrukning.
Fallhöjden sammanhänger med landets
topografiska förhållanden.
De topografiska förhållandena i Sverige
karakteriseras av relativt höga fjällområden i
landets nordvästra del, den skandinaviska
fjällkedjan. Sjöarna inom detta område är belägna
på en höjd av 500—700 m över havet, öster
och sydost om fjällkedjan utbreder sig det
nordsvenska inlandet, som utgör en vidsträckt
mot sydost långsamt fallande urbergsplatå, där
även stora sjöar är belägna. I detta 300—500 m
höga område har floderna skurit djupa fåror
på sin väg mot kustlandet, Bottenhavet och
Bottenviken.
Den nordsvenska terrängformen övergår
söderut successivt i det mellansvenska låglandet,
som sträcker sig tvärs över landet mellan
öster-sjön och Ålands hav i öster och Skagerack i
väster. Mitt i den återstående delen av landet
Tabell 1. Naturenergi och utbyggnadsvärd
vattenkraft i Sverige
Naturenergi- Utbyggnadsvärd
tillgång vattenkrafttillgång
hela året vinter- i abso- i
rela-halv- luta tal tion till
året natur-
[-energi-till-gången-]
{+energi-
till-
gången+}
TWh/år »/o TWh/år »/o
övre Norrland
Lule älv...... 32,2 20,5 14,0 43,5
Pite älv ...... 8,5 22,3 3,6 42,4
Skellefte älv .. 7,8 27,0 4,0 51,3
Ume älv...... 23,4 23,9 10,7 45,7
övrigt, exklu-
sive Torne
älv ......... 17,9 22,4 6,2 34,7
Summa 89,8 22,5 38,5 42,9
Mellersta och
nedre Norrland
Ångermanälven 21,9 25,1 11,0 50,2
Indalsälven . .. 21,6 25,6 11,0 51,0
Ljungan ...... 5,8 27,6 2,5 43,1
Ljusnan ...... 10,5 25,7 4,8 45,7
övrigt........ 1,2 41,7 0,2 16,7
Summa 61,0 25,9 29,5 48,4
övriga Sverige
Dalarna och
Mälarland-
skapen (Dal-
älven—Mäla-
ren) ........ 15,4 33,1 5,5 35,7
Sydsverige (Ny-
köpingsån—
Lagan) ...... 5,4 55,6 1,8 33,3
Västsverige ... 12,9 48,1 4,7 36,5
Summa 33,7 42,4 12,0 35,6
Totalt 184,5 27,3 80,0 43,4
Torne älv
(svensk del) . . 11,6 21,6
Hela landet .... 196,1 27,0
ligger det sydsvenska höglandet, som sänker
sig mot kusterna i öster och väster samt mot
det sydsvenska låglandet i söder via en sjörik
urbergsslätt.
Nederbörden i Sverige varierar starkt och är
rikligast i fjälltrakterna och på västsidan av
det sydsvenska höglandet, vilket är gynnsamt
ur vattenkraftsynpunkt. I medeltal uppgår
nederbörden i Sverige till ca 600 mm/år. De
nederbördsrikaste områdena ligger inom Lule
älvs, Faxälvens och Indalsälvens källområden,
där nederbörden inom mindre delar överstiger
1 200 mm/år. I det sydsvenska höglandets
sydvästsluttning uppgår nederbörden till 800—
1 000 mm/år. På fjällens östsida är
nederbörden relativt liten och Sveriges
nederbördsfattigaste område ligger vid Lapplands gräns mot
Finland.
Nederbörden är större under sommaren än
under vintern. Yinternederbörden faller till
stor del i form av snö, vilket innebär, att
avrinningen under vinterhalvåret (oktober—
—mars) är obetydlig särskilt i landets norra
delar. I Lule älvs mynning uppgår sålunda
avrinningen under vinterhalvåret till i medeltal
22 % av årsvärdet, medan motsvarande andel
för Lagan i sydvästra Sverige utgör 57 %.
Avdunstningen i Sverige har beräknats till i
medeltal 250 mm/år. Den varierar betydligt i
landets olika delar och är mycket låg i
fjälltrakterna: endast ca 150 mm. I södra delarna
av landet är avdunstningen betydligt större, ca
360 mm/år.
Avdunstningen förekommer givetvis
huvudsakligen under sommarhalvåret, vilket
förklarar att avrinningen under vintern i de
sydsvenska älvarna är större än under sommaren
trots att motsatt förhållande gäller för
nederbörden.
Vattenföringen i älvarna beräknas för
närvarande kontinuerligt på ca 300 platser.
Dessutom observeras vattenståndet kontinuerligt på
ytterligare ca 300 platser. Kännedomen om
vattenföringen är därför nu mycket god.
Be r äkn ings resultat
Den totala tillgången på naturenergi i
vattenkraft i Sverige beräknas uppgå till 196,1
TWh/år (tabell 1), varav något över 80 % är
belägen i Norrland. Totala tillgången på
naturenergi i vattenkraft fördelar sig med endast
27 % på vinterhalvåret (oktober—mars) och
sålunda 73 % under sommarhalvåret (april—
september).
Vinterandelen av vattenkrafttillgången är
betydligt mindre i de norra delarna än i de
södra.
Sveriges totala yta utgör 449 200 km2.
Natur-energitillgången per ytenhet beräknas sålunda
till i medeltal 0,44 GWh per år och km2 (1
GWh = 10® Wh). Naturenergitillgången
beräknad enligt metod 1 uppvisar värden upp till
3,53 GWh per år och km2 i Ume älvs nedre del
(fig. 2). Kartor med nivåkurvor, isopleter, över
energitillgången per ytenhet har framställts på
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
