Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 23 - Ljudvågor i vattnet, egenskaper och användning, av Sigfrid Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8.
Temperatur- och
salt-haltsförhållan-den i Östersjön.
Av exemplen framgår, att refraktionen i
huvudsak har två konsekvenser: dels sker en
omfördelning av energin i mediet, dels blir
djupbestämningen felaktig. Omfördelningen kan
medföra såväl ökning som minskning av
energitätheten i observationspunkten. (Transmis-
sionsanomalin A negativ resp. positiv.) I
ogynnsamma fall uppkommer s.k. skuggzoner
med åtföljande räckviddsbegränsning. Till
följd av diffraktion och spridning in i
skugg-zonen blir räckvidderna i verkligheten något
större än i diagrammen.
Transmissionsanomalin A kan t.ex. öka tiotals decibell på några
hundra meters sträcka i skuggzonens kant. En
naturlig väg att öka räckvidden, när denna är
refraktionsbegränsad, är att uppsöka ett
lämpligt djup med omvandlaren. Detta gör man vid
helikopter- eller ubåtsburna system.
De anförda exemplen avser innanhav av
Östersjöns typ. Vid västkusten, där
inblandningen av sötvatten är förhållandevis riklig,
uppkommer ibland mycket komplicerade
skiktningar. Ute på oceanerna är förhållandena i
allmänhet bättre — man har ofta ett
gradient-fritt skikt ner till 50—100 m genom
omrör-ningen och strömmarna. De sistnämnda kan
emellertid stundom orsaka mycket besvärliga
skiktningar.
Det är sålunda av största vikt att man känner
till ljudhastighetsskiktningen så noga som
möjligt. Vanligen beräknas denna approximativt
efter temperaturmätning på olika djup. Denna
metod är ej särskilt noggrann.
Vid Försvarets Forskningsanstalt har
utvecklats en ljudhastighetsmätare, fig. 10, som
in-dikerar ljudhastigheten direkt. Den arbetar
Fig. 9. Schematiskt exempel på ljudavböjning i Östersjön; t.v. under vintern, i mitten under försom
maren, t.h. under hösten.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 601
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
