Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 23 - Tungvattenmodererade reaktorer vid Genève-konferensen 1958, av Peter H Margen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tungvattenmodererade reaktorer
vid Genève-konferensen 1958
Peter H Margen, B.Sc. Eng., Stockholm
Intresset för tungvattenmodererade reaktorer
var ganska allmänt vid Genève-konferensen
1958. I flera länder, bl.a. Kanada, de
skandinaviska länderna och Tjeckoslovakien, har man
Tabell 1. Reaktorprojekt, beskrivna hösten 1958
Projekt [-Kyl-medel-] {+Kyl- medel+} Bränsle [-Kaps-ling Tryck-hållning Värmeeffekt-] {+Kaps- ling Tryck- håll- ning Värme- effekt+} MW
A Kanada NPD-2 D20 U02 Zr rör 80
B studie d2o UO, Zr rör ca 800
C Sverige R3/Adain D20 U02 Zr tank 65—125
D Adam d2o U02 Al tank 75—100
E Schweiz Sulzer d2o U Zr rör 30
F USA Du Pont-
studie d2o u Zr tank 430
G Norge Halden kokande d2o u Al tank 3—20
H USA Argonne- kokande
studier D20 uo2 Zra tank 1 150
I Sverige Asea-
studier CO„ uo„ Be tank 590
J Tjeckoslovakien tjeckisk-
ryskt CO., u Mg-Be tank 590
K USA G NEC Du Pont- CO„ uo„ Zr rör ca 650
L studie He u Zr tank 313
M Storbritannien UKAEA-
studie C02 uo„ Beb rör okänd
N Kanada studie organisk vätska uo2 Al rör 470
a rostfritt stål i överhettaren, b eller rostfritt stål.
Tabell 2. Ungefärliga relativa kostnader för atomkraft från stora
verk, uppdelade på fyra poster
öre/kWh Kostnaden påverkas främst av
1. Reaktorn 1,4—2,0 mängd D„0 per enhet eleffekt
2. Värmeväxlare m.m. 0,8—1,0 bara små variationer»
3. Turbin, generator m.m. 0.8—1,0 den termiska verkningsgraden
4. Bränsleförbruknings- utbränningen och
kapslings-kostnad 0,8—1,8 materialet
a kan eventuellt bortfalla för kokarreaktorer varvid dock
tungvattenförlusten växer; enligt kanadensarna något lägre kostnad för tungt
vatten som kylmedel än för gas.
621.039.524.46
tagit denna reaktortyp som
huvudprogrampunkt därför att man där anser den vara
antingen den mest ekonomiska som kan byggas
med dagens teknik eller åtminstone den mest
ekonomiska som kan erhållas med naturligt
liran som bränsle.
Dessutom visade flera av atomstormakterna
intresse för de tungvattenmodererade
reaktorerna; bl.a. i Storbritannien anser man att
de torde vara lika ekonomiska som den
grafit-modererade, gaskylda högtemperaturreaktor
som valts som nästa utvecklingssteg i det
brittiska programmet.
Sammanfattningsvis kan man säga att
förväntningarna på de tungvattenmodererade
reaktorerna tycks vara stora. De först byggda,
Kanadas NPD och Sveriges R3/Adam (Tekn.
T. 1958 s. 1077), som båda beräknas komma i
drift 1961, ligger dock fem år efter Calder Hall
och fyra år efter Shippingport, dvs. minst en
reaktorgeneration efter de grafit- och
lättvat-tenmodererade typerna.
Val av reaktortyp
Vid valet mellan de olika tänkbara utförandena
av den tungvattenmodererade reaktorn är
meningarna delade. Visserligen fanns det vid
konferensen många från olika länder som
ansåg sig veta precis vilket utförande som är bäst.
Fig. 1. Schema för tryckrörsreaktorn NPD-2;
pilarna visar riktningen för bränslematning genom
angränsande kanaler.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 605
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
