Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 23 - Tungvattenmodererade reaktorer vid Genève-konferensen 1958, av Peter H Margen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meningarna är dock delade. Några ansåg att
gaskylning är bäst, medan andra höll på
tung-vattenkylning. Vidare fanns det förespråkare
för trycktank och tryckrör, keramiskt bränsle
och metalliskt bränsle. Detta gör inte valet
lättare.
Över huvud taget finns det fem mer eller
mindre populära kylmedel för denna
reaktortyp, tungt vatten under tryck, kokande tungt
vatten, gaser, organiska vätskor och flytande
metaller. Kombineras dessa fem kylmedel med
de två typerna av tryckhållning (tank, rör)
och de två typerna av bränslen (metalliskt,
keramiskt), får man 5 • 2 • 2 = 20 möjligheter att
välja mellan. Tio av dessa beskrevs vid
Genève-konferensen och tre av de övriga vid andra
konferenser hösten 1958 (tabell 1).
Den projekterade kanadensiska reaktorn (rad
2 i tabell 1) är av samma typ som NPD-2 men
på 200 MW eleffekt. Tyvärr vågar man i
Sverige inte ta uppgiften att den kan ge elenergi
för 3 öre/kWh alltför allvarligt. För den
svenska R3/Adam har man valt samma
kapslings-material som för det kanadensiska projektet,
men trycket skall hållas med tank i stället för
med rör. I den tidigare Adam-reaktorn tänkte
man använda aluminium som kapslingsmaterial.
I en rapport från Argonne-laboratoriet, USA,
behandlades flera förslag till kokarreaktorer
på 280—370 MW värmeeffekt med och utan
överhettning av ångan inom reaktorn.
Huvuddata för 370 MW-förslaget har tagits med i
tabell 1.
En gaskyhl reaktor beskrevs av Liljeblad &
Madson vilka tycks ha kommit till slutsatsen
att en trycktankstyp med uranoxidbränsle är
bäst. För det tjeckiska projektet, vars
utförande påbörjats, har man emellertid valt
uranmetall som bränsle. I USA bearbetas vidare två
förslag till gaskylda reaktorer, den ena med
uranoxid och tryckrör, den andra med
uranmetall och trycktank.
Slutligen har ett kanadensiskt förslag till en
med organisk vätska kyld reaktor med
uranoxidbränsle ocli ett amerikanskt projekt med
flytande metall som kylmedel beskrivits, det
senare dock inte vid Genève-konferensen.
Tekniska principer
I NPD-2 (fig. 1) är moderatorn under
atmosfärstryck, medan det tunga vatten som är
kylmedel hålls under ca 60 at i tryckrör av
Zir-kaloy, isolerade från moderatorn genom en
gasspalt. Det intressantaste hos NPD-2 är
systemet för bränslebyte. Bränsleelementen består
av korta enheter, som matas genom tryckrören
i två olika riktningar. Härigenom erhåller man
en axiell bestrålningsutjämning som ökar
ut-bränningen. Bränslebytet skall ske under drift
med en för 200 MW-versionen föreslagen
maskin (fig. 2). Även om principen i och för sig
är elegant, har man en känsla av att ha tagit på
sig en ganska svår konstruktion.
R3/Adam (fig. 4) är en trycktanksreaktor för
ungefär samma effekt som NPD-2 ocli kräver
Fig. 2. Maskin för bränslebyte under drift för en 200 MW reaktor av
NP D-typ.
Fig. 3. Modell i liten skala av bränslebytesmaskin avsedd för R3/Ådam.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
