- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
609

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 23 - Tungvattenmodererade reaktorer vid Genève-konferensen 1958, av Peter H Margen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 8. Aseas
förslag till
gas-kyld reaktor
med
uranoxid-bränsle.

uranmetall, legerad med 3 % Mo, som bränsle.
Båda reaktorerna borde kunna bli kritiska med
naturligt uran, men reaktivitetsmarginalen
torde bli mycket liten. Verkningsgraden blir hög.

Ekonomi

Kostnaden för atomkraften kan delas upp på
fyra poster (tabell 2), av vilka de tre första är
årskostnaderna (kapital-, drift- och
underhållskostnader) för
reaktor,

värmeväxlare, fläktar och rörsystem;
turbiner, generatorer och elapparatur.
I alla dessa kostnader ingår belopp för till-

hörande byggnader. Den fjärde posten är
bränsleförbrukningskostnaden.

Reaktorposten beror mest på
tungvattenbehovet per enhet eleffekt netto. Vid given eleffekt
bestäms detta framför allt av den storlek som
reaktorn måste ha för uppnående av en
rimlig utbränning. Valet av bränsle, inte av
kylmedel är härvid avgörande. Vid användning
av uranoxid som bränsle blir t.ex.
tungvattenbehovet av storleksordningen 0,7 t/MW för
stationer på ca 200 MW eleffekt vare sig tungt
vatten eller koldioxid används som kylmedel.

Tungvattenbehovet blir något mindre, om
grafit används som reflektor, t.ex. enligt det
kanadensiska förslaget till reaktor med organiskt
kylmedel. Kostnaden minskas dock inte i
proportion med minskningen av
tungvattenmängden. Används däremot uranmetall som bränsle,
kan enligt det tjeckiska förslaget
tungvattenbehovet minskas till ca 0,3 t/MW eleffekt.
Denna siffra ökas till ca 0,5 t/MW för en reaktor
med metalliskt bränsle och tungt vatten som
kylmedel, delvis på grund av kylmediet i det
yttre systemet.

Kostnaderna för värmeväxlarna vid de olika
förslagen skiljer sig inte mycket från varandra
såvitt man kan bedöma i dag. Enligt
kanadensarna och Du Pont blir emellertid fläktar och
rörsystem något dyrare för de gaskvlda
reaktorerna än för de vätskekylda. Kostnaden för
turbinerna blir relativt låg för de förslag som
ger hög termisk verkningsgrad. Detta gäller
främst för den gaskylda reaktorn med
uranoxid som bränsle men också för kokarreaktorn
med uranoxid och överhettning.

Bränsleförbrukningskostnaden beror dels på
utbränningen (MWh elenergi per ton bränsle),
dels på bränsleelementpriset som påverkas av
materialvalet. Den gaskylda
urandioxidreak-torn torde ge den största utbränningen på
grund av den höga verkningsgraden. Den torde
emellertid också kräva det högsta
bränsleelementpriset på grund av den dyra
beryllium-kapslingen. Används i stället rostfritt stål som
kapslingsmaterial torde visserligen kapslingen
bli billigare, men i stället blir bränslet dyrare

Tabell 3. Koiistruktionsdata för föreslagna tungvattenmodererade reaktorer

Eleffekt
MW

la

Tungvattenbehov
tanken totalt

t/MW t/MW

3

Termisk [-verkningsgrad-]
{+verk-
nings-
grad+}

Utbränning Kapslingsmaterial

MWh/t

Kanadensisk studie Bb 200 0,6 0,85 0,25 50 000 Zr
Argonne-studier H 370 0,34 0,7 0,32 70 000 Zr eller rostfritt stål
82 000 Bed
Asea-studier I 180 0,76 0,78 0,34 29 000 Rostfritt stål 0,12 mmd
Tjeckiskt projekt J 120 ca 0,3 0,20 14 000 Mg med 2 %> Be
Kanadensisk studie N 150 ca 0,55 0,32 38 000 Al
Framtida reaktorer:
D20, U 200 ca 0,33 0,5 ca 0,27 48 000? Zr eller Ale
kokande D„0, U 200 ca 0,35 0,45 ca 0,29 48 000? Zr eller Ale

a siffrorna hänvisar till kostnadsposterna i tabell 2; b bokstäverna hänvisar till projekten i tabell 1;
c svagt anrikat bränsle, överhettning i reaktorn (naturligt uran i förslag utan överhettning och
självcirkulation); d ännu osäkert om konstruktionen är genomförbar; e billiga bränsleelement bestående av uranrör.

TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 609

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free