Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 24 - Databehandlingsmaskiner i industrin, av Alois Kohl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för 1 000 mätpunkter. Varje enskilt element
(fig. 4) kan med lätthet bytas ut. Anläggningen
har en anordning, som undersöker dess egen
funktionsduglighet och anger var fel och
avbrott är att söka, då sådana uppträder.
Reparation utföres helt enkelt genom att elementen
byts ut.
Tillämpningar
Vid automatisering inom kontor köper man
en standardenhet, t.ex. en hålkortsmaskin, och
anpassar den moderna kontorsorganisationen
därefter. Inom producerande industri är det
precis tvärt om. Driften, processen, är det
primära, och databehandlingsmaskinen måste
anpassas därefter. Detta medför att
anläggningarna måste byggas individuellt. För att få den
enhet, som så långt det är möjligt tilfredsställer
driftens behov, måste man i många fall i
samarbete med flera firmor sammanställa de
enskilda delarna.
Vilka möjligheter man har att använda
databehandlingsmaskiner skall visas med några
typiska exempel, varvid samtidigt måste
framhållas, att man med hänsyn till individuella
förhållanden i de flesta fall måste sätta in
varianter, som mer eller mindre avviker från
dessa exempel. För varje enskilt fall måste
man göra en noggrann beräkning för att ta
reda på hur långt och i vilken omfattning det är
ekonomiskt att sätta in system av detta slag.
Bergverk
Databehandlingsmaskiner används för
kontroll och övervakning av all transport och
lastning såväl som för avräkning av denna. I
många fall sänds data över långa sträckor,
varvid man kan kombinera systemen med det
offentliga telex-, telefon- eller telegrafnätet.
Alarmanläggningar används för övervakning av
luftledningsnät, ventilationssystem och hissar
ävensom till in- och urkoppling av vatten- och
strömtillförsel.
Järn- och stålindustri
Inom järn- och stålindustrin är många system
i drift, dels för övervakning, dels redan för
helautomatisk styrning. Mestadels har man endast
utrustat avsnitt av driften, t.ex. inom en
anläggning omfattande masugnsdrift med
tillhörande underavdelningar. Alla
materialtransporter övervakas, gas- och strömhushållningen,
koksverk, sinteranläggning och beskickningen
av masugnen. Anläggningen har alltså rent
kontrollerande funktion.
Emellertid är enskilda anläggningar, såsom
sinteranläggningar, koksverk o.d., rikligt
utrustade med instrument, och de är i hög grad
automatiserade. För masugnen planerades även
utökad instrumentering varvid alltsammans,
blandningsproblem, fin- och grovmalm, koks,
tillsatsmaterial, masugnsgasekonomi såsom
komplex bleve programreglerat. Just inom
masugnsdriften förekommer ofta att värden
inte endast matas in från mätinstrument utan
även genom manuell inställning av personalen
vid de olika arbetsplatserna.
Även inom martinverk utnyttjas liknande
apparater för uppsamling av värden på
förbrukningen av brännolja och gas samt på
temperaturer, värmemängder, tryck och andra
värden av betydelse för ugnsdriftens säkerhet.
Vikten av charge och avstick registreras
varvid uppgifter, gällande olika skrotsorter och
tillsatser såväl som legeringsmaterial samlas in
ocli redovisas.
Efter varje avstick redovisar
databehandlingsmaskinen i sitt automatiska program alla data
sammanfattade per charge. För varje charge
föreligger sålunda en fullständig skriftlig
rapport. Dessutom har man möjlighet att låta
skriva ut alla data för den just för tillfället
rådande situationen genom omkoppling till manuell
drift, så att förhållandena vid ugnen alltid kan
studeras. Temperatur, flöde, tryck o. a. viktiga
storheter registreras av en alarmanläggning.
Valsverk
Om databehandlingsmaskiner skall sättas in
har mycket diskuterats inom valsverken. Det
finns en rad exempel bland vilka man har att
skilja mellan system, som kontrollerar hela
förloppet med början vid värmugnen och över
valsningen fram till det färdiga arbetsstycket,
och system som styr valsstolar och andra
bearbetningsmaskiner helautomatiskt.
De kontrollerande systemens uppgift är att
samla upp och omedelbart till driftledningens
förfogande ställa alla data, som i våra
nuvarande valsverk förs in på följekort och därpå
med möda bearbetas på kontoret för att ofta
först efter veckor kunna redovisas.
System i valsverksindustrin får endast till en
liten del mätvärden direkt från produktionen.
Dessa är tid, temperatur, vikt, längd, bredd,
tjocklek ocli eventuell analys. Alla
drifttekniska data, ytegenskaper etc. såväl som
valstekniska data måste matas in manuellt vid
varje särskild arbetsplats. Även de stora
maskinerna i ett valsverk tas naturligtvis med i
kontrollen. F^ör dem är programmet icke
av-hängigt av tiden utan löper per arbetsstycke
eller arbetsmoment.
Databehandlingsmaskiner för valsverk är på
sätt och vis stora automatiska räknemaskiner
med utomordentligt stort minne. Automatisk
redovisning sker oftast endast efter fullständig
bearbetning av ett ämne i valsverket. Blir
delar av det ursprungliga ämnet tillfälligt
kvarliggande i verket, kan en mellanrapport
skrivas ut. Efter en arbetsvecka eller annan enligt
önskan fastställd tidrymd skrivs en
slutrapport ut, minnet töms, och data för i verket
kvarliggande arbetsstycken matas ånyo in för
kommande arbètsperiod.
Även alla verksorder kan lagras i
räknemaskinen. Om ett arbetsstycke inte skulle kunna
vi-darebearbetas enligt en beställning, kopplas
räknemaskinen in för att, på grundval av andra
aktuella beställningar och arbetsstyckets
tekniska data, räkna ut hur det kan vidarebearbe-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
