- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
621

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 24 - Databehandlingsmaskiner i industrin, av Alois Kohl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tas utan att man behöver ta ut det ur den
löpande produktionen. Dyrbara anläggningar
kan därmed amorteras på kort tid. Därutöver
sparas personal, och inte minst viktigt är, att
alla data tillhandahålls driftledningen i
produktionsögonblicket.

Det andra användningsområdet för
elektroniska räknemaskiner inom valsverk gäller
helautomatisk styrning av hela valsstolpar.
Anläggningar finns i grov- och finvalsverk samt
verk för profilsträckning. På grundval av
mätningar på ingående råmaterial görs alla
inställningar vid valsstolarna samt regleras
arbetsprocessens förlopp, t.ex. mottagning av sticken,
hastighet, vridning av ämnena, stopp och
reversering m.m. Anläggningarnas
huvudkommandon är hålkortsreglerade, det finns ett
primärprogram och ett eller två reservprogram
vilka man ibland får lov att koppla till.
Avslutningsvis må sägas att man med dessa
anordningar ökar omsättningen inom verket och
produktionen, vilket är av intresse för valsverk
med mer eller mindre likartade
tillverkningsprogram, och omställer maskiner och
apparater snabbare samt underlättar arbetet för
valsverkspersonalen, allt av intresse för verk
och med mycket varierande program.

För storindustrier som järn- och stålindustrin
är det alltid lönande att installera en
databehandlingsmaskin för beräkning av gas- och
el-ekonomi; vid omfattande system blir den
sannolikt billigare än alla konventionella metoder.

Pappers- och cellulosaindustri
System, liknande de just nämnda, kan med
fördel användas även inom cellulosa- och
pappersindustrin om fabriken är tillräckligt
stor. Det passar alltid att installera detta slags
instrument då det gäller att centralisera samt
då man raskt måste förse driftledningen med
viktiga data. Ett exempel utgör en svensk
fabrik för tillverkning av träfiberskivor, där
en anläggning (Svensk Papperstidning 1958 h.
19 s. 827) varit i drift i ca 2 år.

Kemisk industri

Mät- och regleringsteknik omfattande
kopplingsövervakning och automatisk styrning har
erövrat en framträdande plats inom kemisk
industri och i dagens fabriker kan man ej
tänka sig att vara detta förutan.
Oljeraffinaderierna med sin stora produktion utgör typiska
förebilder.

Inom kemisk industri är antalet mätvärden
stort, och man finner därför också de flesta
databehandlingsmaskinerna där. De är
mestadels byggda som alarm- och
övervakningsanordningar för att man skall kunna bevaka de
många kritiska punkterna i processen och
bearbeta matematiska problem som rör vid varje
tillfälle rådande förhållanden, och vilkas
lösning är utslagsgivande för processen.

Här finner man också installationer, som ej
endast utövar kontroll utan även har
återkoppling och reglering av andra ordningen. För
stora destillationer, katalytiska processer och

termodynamiska problem är dessa apparater
värdefulla hjälpmedel.

Apparaterna sammanställs med hänsyn till
den aktuella processen och dess förlopp, så att
man i mycket stor utsträckning kan
tillfredsställa driftens önskemål. Reglering avhängig
av ett, två ja t.o.m. tre ingångna värden är
välbekant inom kemisk industri. Om komplexa
samband föreligger, där en mångfald storheter
inverkar på förloppet, måste man tillgripa
system som kan bearbeta data på snabbast
tänkbara sätt.

Automatiska räknemaskiner, som kontrollerar
och styr, skall installeras i sådana fall. Om det
rör sig om temperaturer, tryck, gasmängder,
elektriska storheter eller mekaniska förlopp är
utan betydelse för databehandlingsmaskinen.
Bearbetning och redovisning sker enligt ett på
förhand bestämt program.

En stor fördel hos dessa anordningar framför
traditionell kopplingsövervakning är, att det
inte spelar någon roll vilken typ av primär
känselkropp som används och ej heller om
överföringen sker elektriskt eller pneumatiskt.
Om man inom driftens ram senare vill ändra
mätområde eller mätmetod ja t.o.m. införa
andra fysikaliska mätstorheter, bearbetas dessa
på samma sätt av databehandlingsmaskinen.

Kraftverksdrift

I ångkraftverk, som arbetar på
samkörnings-nät, är det ej alltid så enkelt att manövrera ett
flertal pannor och turbiner på det mest
ekonomiska sättet. En databehandlingsmaskin
användes i sådana fall för beräkning av optimala
förhållanden för högsta verkningsgrad. Genom
skicklig manövrering kan stora energimängder
sparas, vilket väl täcker amortering av
automatiseringen.

Vid drift av vattenkraftverk användes
databehandlingsmaskinen för beräkning och
reglering av vattenföringen utefter hela vattendrag,
av generering och belastning och framför allt
av samspelet mellan grupper och kedjor av
verk till ett distributionssystem.

Man installerar databehandlingsmaskiner i
manöverrum i vattenkraftanläggningar på
samma sätt som man hittills byggt kopplings- och
kontrollvakter. De förra har fördelen att
antalet data reduceras samtidigt som alla värden
beräknas, och att man utöver den för
ögonblicket aktuella rapporten alltid disponerar
över ett skriftligt dokument.

Prognoser för vattenkraftverk kan göras
varvid uppgifter om inverkan av väderlek,
nederbörd, vattenstånd i området för tillflödet,
samlas in genom trådlös överföring. Automatiska
räknemaskiner analyserar, beräknar
fördelningskvoter, kostnader och effekter. Med hjälp
av kontinuerlig analys blir det möjligt att hålla
driften vid optimala betingelser för
lönsamheten och att fullständigt automatisera
uträkningarna även på den kommersiella sidan.

För energiomsättningen inom ett
samkör-ningsnät finns ett omfattande fält för
användning av automatiska räknemaskiner och data-

TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 621

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free