- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
622

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 24 - Databehandlingsmaskiner i industrin, av Alois Kohl - Standardisering inom amerikansk verkstadsindustri, av Gunnar Brynge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

behandlingsmaskiner. Ett komplett sådant
system, som varit i bruk sedan någon tid
tillbaka, kontrollerar alla beräkningar inom ett
område på ca 400 000 km2, totalt 3,75 GW varav
3 GW är värmekraft och resten vattenkraft.
Anläggningen tar dessutom automatiskt fram
underlag för samarbete med angränsande
sam-körningssystem.

I denna apparat sammanfattas 18 vatten- och
44 ångkraftverk. Anläggningen fungerar som
databehandlingsmaskin och automatisk
räknemaskin och är på sätt och vis en ständig modell
av nätet. Den observerar, kontrollerar och
reglerar alla förlopp i samkörningssystemen med
hänsyn till ömsesidig belastning, samarbete,
frekvens, spänning osv.

Atomreaktorer

Vid atomreaktorer installeras
databehandlingsmaskiner för kontroll och övervakning
och just här, där man är tvingad att bearbeta
ett mycket stort antal mätvärden på kortast
tänkbara tidrymd, har de en självklar plats. Då
det gäller ett enormt stort antal
temperaturmätningar (1 000—2 000 mätpunkter eller
mer), mätning med töjningsgivare och
flödesmätning, är det nödvändigt att utnyttja
alarna-anläggningar.

Anläggningar för provbäddar, provningar
och experiment

Numera används transportabla anordningar
och apparater med anmärkningsvärd
flexibilitet inom alla lärdomsområden för periodiskt
eller kontinuerligt arbete vid experiment, vid
provanordningar samt för studier av annat
slag. Ett omfattande siffermaterial kan
bearbetas och registreras. En mängd apparater av
detta slag har byggts med kapaciteter på 50,
100 ja t.o.m. 1 000 inkommande värden och
ibland försedda med variabelt inkopplingsbara
räknelänkar. Med dem kan existerande
anordningar och maskiner provas och kemiska
processer kontrolleras.

Apparaterna kan matas med önskade
ingångsvärden över transmitter och översätter de
värden som kommer in i analogiform till siffror,
och alltsammans rapporteras i klartext eller på
hålremsor, hålkort eller i magnetiska magasin.
Värdena kan sedan bearbetas på känt sätt i
andra sorteringsanordningar, kommersiella
räknemaskiner eller hålkortsmaskiner. Man
kan på detta sätt med statistiska metoder
omedelbart studera rådande förhållanden inom
hela området för omfattande försök.

Större kemiska industrier har låtit installera
försöksanordningar av denna typ för
processforskning vid sina anläggningar. I
maskinfabriker har man byggt motsvarande apparatur vid
sina provbäddar för att prova turbiner,
dieselmotorer, generatorer, raketer, flygplan,
drivanordningar och andra maskiner inom hela
området för deras prestanda och för att från
skilda utgångspunkter kunna bearbeta det
material, som databehandlingsmaskinen tagit
fram, i befintliga hålkortsanläggningar.

För europeisk industri är det av intresse att
just inom denna sektor utnyttja sådana
apparater. överallt där det gäller omfattande
sifferuppgifter slår denna teknik alltmer igenom.
Transportabla anordningar kan användas inom
de mest skilda områden, t.ex. för forskning
inom biologi, klimatologi och andra områden
inom vetenskap och teknik. De kan användas
t.ex. för vattenståndsmätningar, snömätningar,
lavintjänst, vattenförsörjning inom storstäder
och industriområden, för lösande av
oceanografiska problem, meteorologiska mätningar
och en mångfald andra uppgifter.

Standardisering inom amerikansk
verkstadsindustri* Trots en mördande konkurrens
sinsemellan drar sig den amerikanska industrin inte för att
använda ett stort antal gemensamma
konstruktionselement, som en eller flera underleverantörer förser
dem med. Det skulle de sannerligen inte göra, om
de inte tjänade på samarbetet och
standardiseringen.

Hur man i USA går fram på standardiseringslinjen
framgår t.ex. av en rapport, som utgivits av British
Productivity Council, närmast en specialistgrupp
som efter ett studiebesök i USA bl.a. meddelade
följande om sina intryck:

Inom alla utvecklingsavdelningar som vi besökte
märktes en allmän strävan efter standardisering och
förenkling. Vi märkte flera exempel på att man
använde standarddelar i en rad produkter, vilket
minskade tillverkningskostnaderna tack vare
produktionens stora volym. Ett enkelt men slående
exempel gav jämförelsen mellan rullfilmen för en
kamera och bandspolen för en skrivmaskin. Den
förstnämnda kan användas i kameror, som tillverkas
nästan var som helst i världen. Bandspolen å andra
sidan passar endast en skrivmaskinsmodell.

På ett elektromekaniskt företag gavs ett exempel
på förenkling, där inan kunnat minska antalet typer
elektriska motorer från 10 till 2. Priserna på dessa
motorer var olika, beroende på deras tekniska
spe-cificationer. Besultatet av inbesparingen i
tillverkningen blev, att var och en av dessa båda
motortyper fick en teknisk specifikation motsvarande den
dyraste motorn till priset av den billigaste. Ett
annat exempel, som vi fick del av, var att antalet
elektriska fläkttyper kunnat minskas från 24 till 4,
vilket resulterat i mycket lägre priser för
förbrukaren.

Hos en fabrik för tillverkning av pumpar märkte
vi, att de gjutna ämnena för skovelhjulen var
standardiserade för ett givet pumptypområde. En
efterföljande bearbetningsoperation gjordes för att
justera diametern, så att den skulle passa det
specificerade arbetstrycket. Detta var en del av ett mycket
omfattande system, enligt vilket det var möjligt att
tillverka 50 000 olika pumpkonstruktioner från en
grunduppsättning av 750 standarddelar.

Ett exempel på standardisering, som fastställdes
vid en gemensam industrikonferens, gällde
utrustning för pressverkstäder. Där fanns tidigare stor
variation i storlek och placering av gängade hål och
T-formade spår i pressbord och stansfästen för
montering av dynor och stansar. Detta förhållande
begränsade utbytbarheten av stansar olika pressar
emellan. Genom överenskommelse mellan
tillverkarna uppställdes en förkortad lista över storlekar,
vilken minskade antalet från 750 till 76.

Gunnar Brynge

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free