- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
637

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 25 - Den tekniska forskningens målsättning och nyttiggörande, av Edy Velander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den tekniska forskningens
målsättning och nyttiggörande

Professor Edy Velander, Stockholm

001.891

Man brukar skilja på fri och målbunden
forskning, grundforskning och tillämpad forskning,
naturvetenskaplig och teknisk forskning. Här
kommer jag att behandla den målbundna,
till-lämpade, tekniska forskningen och anlägger
därför ganska krassa synpunkter. De
nämnda distinktionerna blir emellertid allt mer
skenbara, gränsdragningen mot fri,
grundläggande, naturvetenskaplig forskning är diffus.
Det är mera realistiskt att skilja på olika mål
för arbetet och olika typer av nyttiggörande.

Sedan gammalt har det fria,
förutsättningslösa, vetenskapliga studiet hört hemma i
universitet och högskolor. Även detta har
emellertid ett ganska klart mål. Den primära
drivkraften är kanske vetgirigheten, den
obetvingliga lusten att söka kunskap, att tränga fram
till vetandets gränser, att lära sig behärska
naturens fenomen — men målet för forskarens
arbete är utan tvivel att meritera sig, att skaffa
sig en akademisk grad, som kan bli
grundvalen för fortsatt vetenskaplig karriär.

På senare år har även ekonomiska synpunkter
alltmer direkt blandat sig i målsättningen även
vid den fria forskningens högborgar. Själva
begreppet grundläggande forskning hänvisar
till en senare påbyggnad, en tillämpning för
praktiska ändamål, och i petita talas allt mer
om den naturvetenskapliga forskningens stora
betydelse för utvecklingen — underförstått
samhällets ekonomiska utveckling.

Särskilt i USA har det blivit alltmer vanligt
att universitetsinstitutioner gör kontrakt om
forskningsprogram — låt vara att målet ibland
ej kan definieras annat än som en allmän
önskan att hålla takt med andra länder och helst
hinna före dem i fråga om vetande som kan
leda till oväntade tillämpningar. Det är
framförallt från militära anslag, som medlen för
sådan forskning kommer. Det är vemodigt att
konstatera att många av vår tids största
framsteg växt fram på krigets och
krigsförberedelsernas mark — flyg» radar, atomenergi,
automatiska räknemaskiner ja, t.o.m. den
vetenskapliga driftanalys inom industriell företags-

Föredrag vid STF:s årsmöte den 5 maj 1959.

ledning, som med tydlig militär klang kallas
"Operations Research". Men som väl är kan
man ännu i dag smida om svärd till plogbillar.
Det är när den fredliga tekniska, tillämpade
forskningen tar hand om de idéer, som drivits
fram i hettan från krig och krigshot, som de
blir till välsignelse för mänskligheten.

Det är ingenjörsvetenskapens värv att förädla
den malm, som bryts av de rena
vetenskapernas arbetare, vem som än formulerar deras
program. Och det är trivalt att påpeka, hurusom
man inom det tekniska utvecklingsarbetet
alltmer börjar tillämpa de mest avancerade
tankegångar och metoder från modern matematik,
fysik, kemi och andra "rena" vetenskaper och
att allt större krav på kunskaper i dessa ämnen
ställs även på de praktiskt arbetande
teknikerna. Det myckna stojet, särskilt i amerikansk
press, om nödvändigheten att redan i de lägre
skolorna sörja för bättre
matematikundervisning vittnar om att även bredare kretsar i
samhället uppfattar betydelsen av prima
rekrytering inom forskning och teknik.

Å andra sidan har det inte saknats röster
inom naturvetenskapliga kretsar som varnat
för en alltför kortsiktigt ekonomisk eller eljest
opportunistisk målsättning vid arbetet inom
de akademiska lärosätena, som leder de unga
forskarnas ambition bort från det väsentliga
syftet, att skaffa sig den grundliga,
mångskiftande kunskap och den förmåga till
självständigt och klart tänkande, som på lång sikt är
oumbärligt för att de skall kunna göra en egen
insats i det vetenskapliga framåtskridandet.
Och detta gäller såväl de rena vetenskapernas
adepter som ingenjörer med vetenskaplig
syftning. De amerikanska överdrifterna bör vara
en tankeställare både för universitet och
tekniska högskolor vid deras målsättning inom
forskningen.

Den tekniska forskningens särdrag

All teknik — även den militära — måste vara
en syntes av vetenskaplig ambition och
ekonomisk motivering. Man måste söka en
kompromiss mellan vilja och kunna!

TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 637

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free