- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
641

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 25 - Den tekniska forskningens målsättning och nyttiggörande, av Edy Velander - Syntetiskt »naturgummi» i kommersiell skala - Den första reaktorn i Chapelcross ger kraft - Duktilt yttrium - Bestrålad potatis för allmän konsumtion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sakligen tekniska forskare som drar nytta av
sådan organiserad vetenskaplig
upplysningstjänst som t. ex. IVA bedriver och som ibland
i kritiskt syfte, ibland i berömmande får
epiteten aggressiv, selektiv dokumentation. Sådan
verksamhet specialiserar på anskaffning och
spridning av särtryck och stencilrapporter,
som inte finns att få i den allmänna
bokhandeln, och sammanfattande rapporter, som just
därför att de är kompilat ofta ej tas med bland
de vetenskapliga originalavhandlingarna i de
internationella referatverken. Men just denna
typ av information är oskattbar för den
tekniska forskningen som komplement till den
allmänt tillgängliga litteraturen.

Det är integration av vetande av många slag,
som där krävs. En integration i två riktningar:
genom flera kunskapsgrenar, som nyss sagts,
men också internationellt, tvärs genom
landgränserna. Det liar många gånger framhållits,
att endast en ringa del, några procent, av det
vetande som behövs för vår tekniska och
industriella utveckling växer fram på den
inhemska forskningens fält. Den ojämförligt
större delen måste komma utifrån.
Nyttiggörandet av utländsk teknisk forskning
möjliggöres genom litteraturstudier, genom
kongressdeltagande, genom studiebesök, genom
inbjudan av internationellt betydande föreläsare.

Naturvetenskapliga specialister har noga reda
på den lilla elit i världens olika länder, som
de behöver söka kontakt med. Svårare är det
för den tekniske forskaren med hans vida och
splittrade fält. Ofta känner den
kunskapssökande forskaren ej alls till på förhand de
kontakter han behöver, och det är vid skapandet
av nyttiga förbindelser, som
informationstjänsten och framför allt de
teknisk-vetenskapliga kontaktmännen i andra länder har sin
stora betydelse. Sedan många år har IVA en
kontaktman i USA, numera titulerad vetenskaplig
attaché vid ambassaden i Washington och
förslag är å bane att få en liknande
kontakt-skapande attaché i Moskva.

Ryssarna förstår sig väl på betydelsen av
teknisk-vetenskaplig upplysningstjänst. I
Moskva har Akademija Nauk inrättat den utan
jämförelse största informationscentralen i världen.
STF och övriga tekniska föreningar kan
genom sina föreläsningar kraftigt främja
tillgodogörandet i vårt land av tekniska framsteg.
Särskilt vill jag nämna ekokonferenser efter större
internationella kongresser, och den effektiva
och välordnade kursverksamhet STF bedriver
och som på ett värdefullt sätt kompletteras i
riktning mot teknikens sociala och
ekonomiska aspekter av kursverksamheten inom
Samfundet Näringsliv och Samhälle och
Personal-Administrativa Rådet.

I det internationella umgänget är det
nödvändigt att inte bara ta emot kunskap utan också
ge. Även om den svenska forskningens mera
remarkabla resultat rent kvantitetsmässigt inte
utgör någon stor del av den internationellt
tillgängliga kunskapsmassan utgör de en
synnerligen värdefull bytesvara, som ger mångfal-

digt tillbaka. Och detta gäller givetvis i lika
hög grad den rent vetenskapliga forskningens
resultat som de mera jordbundna rön och
utvecklingslinjer, som kommer fram inom de
ingenjörsvetenskapliga disciplinerna.

Universitetsutredningens förslag om mycket
kraftiga höjningar av anslagen för bl. a.
Statens Tekniska Forskningsråd vittnar om
förståelse för den svenska forskningens betydelse,
men dokumentationsverksamheten i vårt land
är ännu i sin linda, trots att Tekniska
Litteratursällskapet har gjort mycket för att främja
den. Lyckligtvis har dock Statens Tekniska
Forskningsråd på senare år alltmer börjat
intressera sig för nyttiggörandet av svensk och
internationell forskning. Man beviljar anslag
till kongress- och studieresor, man hjälper till
att få hit ledande experter för konferenser och
man har genom Gunnar Hambraeus gjort en
utredning om dokumentationens främjande.
Där föreslås bl. a. systematisk utbildning av
ett antal dokumentationsingenjörer,
anställandet av fackmän, som kan hjälpa till med att
bearbeta det nyhetsmaterial som kommer både
från svenska och framför allt från utländska
forskningsinstitutioner. Kanske man den vägen
också kan få stöd för en effektivering av den
teknisk-vetenskapliga kontaktverksamheten i
utlandet, där anslagen från riksdagen är
fullständigt otillräckliga, trots framsynta förslag
i en statlig utredning av 1955 utförd av
Henning Fransén.

Krasst sett ur landets synpunkt är det ingen
tvekan om att de pengar som läggs på ett
förbättrat tillgodogörande av forskningens
resultat ger en mycket högre ekonomisk avkastning
än många direkta anslag till speciella
forskningsprogram. Det är billigare att läsa än att
experimentera — om man läser på förnuftigt
sätt och kontrollerar uppgiften genom
experimentell dokumentation.

Syntetiskt "naturgummi" i kommersiell skala

har man börjat tillverka i USA i en fabrik, vars
produktion skall höjas till 15 000—20 000 t/år.
Priset för polvisopren (30 ct/lb) är ungefär detsamma
som för naturgummi av hög kvalitet (jfr Tekn. T.
1959 s. 471).

Den första reaktorn i Chapelcross ger kraft

sedan den 25 februari 1959. Den gjordes kritisk i
november 1958. Kraftstationens övriga tre
reaktorer får utbytbara grafithöljen i kylkanalerna för
minskning av Wigner-energin i grafitmoderatorn
(Tekn. T. 1957 s. 1140).

Duktilt yttrium har framställts vid Bureau of
Mines enligt en metod liknande Kroll-processen för
titan och zirkonium. Yttrium har tidigare ansetts
sprött, vilket torde bero på att det haft hög
syrehalt.

Bestrålad potatis för allmän konsumtion är

tillgänglig i Sovjetunionen efter en undersökning av
ryska vetenskapsakademin. Genom bestrålningen
hindras potatisens groning under upp till 18
månader utan påverkan av dess smak.

TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 641

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free