Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 26 - Forskning och utvecklingsarbete inom industrin, av Halvard Liander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grundforskningen borde det vara tillämpad
forskning, fig. 2.
Det är väl knappast nödvändigt att klargöra
vad man menar med fri — ibland kallad
akademisk — forskning ocli vad man bör hänföra
till målforskningen. Låt mig i alla fall
exemplifiera var jag skulle vilja dra gränsen! Den
amerikanske fysikern och nobelpristagaren P
W Bridgman har nedlagt ett livslångt
intresserat arbete på att utveckla apparater för höga
tryck och studera inverkan av dessa höga tryck
på ett otal omvandlingar av fysikalisk och
kemisk art. Det vill jag kalla fri forskning.
Men när samme Bridgman på uppdrag av ett
par storindustrier under en tid inriktade alla
sina ansträngningar på att med liknande
anordningar framställa diamanter, har ban
beträtt målforskningens område. Det lyckades
inte Bridgman att göra diamanter. Det har
senare lyckats för Asea ocli General Electric Co.,
och det arbete som drivits vid dessa företag är
naturligtvis också målforskning. Att man sedan
även i dylikt arbete kan göra överraskande
upptäckter — jag tänker exempelvis på
bora-zon, den nya modifikation av bornitrid, som
framställts av General Electric — är en sak
för sig.
I både fri ocli målbunden forskning ingår som
sagt grundforskning, 0111 man därmed menar
det systematiska arbete, som består i att
klargöra vissa fenomen och ta fram grundläggande
data för material och reaktioner. Har man
framför sig uppgiften att syntetisera en
iso-lervätska med bättre egenskaper än olja —
målforskning! — måste man sålunda göra
hundratals mätningar över egenskaperna lios
ett stort antal, ofta tidigare ganska okända
ämnen ocli blandningar av ämnen.
Utvecklingsarbete
Betydligt svårare är det att säga var den
mål-bundna eller hellre tillämpade forskningen
slutar ocli utvecklingsarbetet tar vid. Vill man
utåt hävda företagets liöga
teknisk-vetenskapliga nivå talar man gärna om att man lägger
ned så och så många miljoner på forskning.
Vill man å andra sidan gent emot en
besparingshungrig styrelse försvara utgifterna
använder man hellre termen utvecklingsarbete.
Men inte heller utvecklingsarbete synes vara
ett entydigt begrepp. Universitetsutredningen
liar sålunda en besynnerlig uppfattning om
vad det innebär. "Utvecklingsarbete, dvs.
verksamhet, som huvudsakligen har karaktär av
produktionskontroll, tjänster till allmänheten
eller rutinmässigt insamlande av data etc.". Det
är just vad vi inom industrin inte räknar till
utvecklingsarbete. Men däremot att ta fram
förbättrade metoder för material- och
produktionskontroll, nya beräkningsunderlag och
-metoder osv., det hör dit.
Tyngdpunkten i industrins utvecklingsarbete
ligger emellertid i försök att ständigt förbättra
eller bättre utnyttja existerande material,
produkter eller fabrikationsprocesser ocli utexpe-
rimentering av nya material och
materialkombinationer, nya produkter, nva metoder. För
att anknyta till exemplet 0111 högtryckssyntesen
kan man säga, att utvecklingsarbetet tar vid
när man första gången lyckats framställa
diamanter. Det gäller då att utveckla en praktiskt
användbar apparatur, som ger möjlighet till
ekonomisk produktion.
Många gånger är det en mycket lång väg från
forskning till produktion, från experiment i
laboratorieskala till drift i full skala. På
institutionen för teknisk oorganisk kemi vid KTH
har man på uppdrag av Asea byggt en
experimentanläggning för framställning av tungt
vatten. Det är en inte alltför blygsam installation,
fig. 3. Det ansågs emellertid för vågat att ta
steget fullt ut till produktionsskala, och Asea
har därför i samråd med AB Atomenergi byggt
ett mellanstadium i Kvarntorp, fig. 4. Att detta
sedan kan ingå som slutsteg i en eventuell
fullstor anläggning är bara ett exempel på
ekonomisk planering av det dyrbara
experimenterandet i större skala.
Utvecklings- och nydaningsarbetet är
ingalunda förlagt bara till laboratorier och
experimentanläggningar (Tekn. T. 1959 s. 637).
Mycket av det som görs på beräknings- och
konstruktionskontor faller under denna kategori,
Fig. 2. Olika sätt
att klassificera
forskning.
Fig. 3.
Experimentanläggning
för
framställning av tungt
vatten.
658 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
