Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 26 - Mekaniserat husbyggande i Sovjetunionen, av Evert Strokirk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5.
Väggelement av
slaggbetong med
keramisk mosaik i
ytterijtan.
Fig. 4. Elementhus i Leningrad med enformiga
fasader; fogfyllningen utförs från en enkel
hängställ-ning.
torn, tinnar ocli utsmyckningar med
klassis-tiska arkitektur detalj er i fabrikstill verkad
betong, fig. 1. Nu är dylika extravaganser
bannlysta, liksom vad det vill synas även
indragningar av balkonger och förskjutning av
huskropparna o.d. Endast vid val av
fasadmate-rial synes viss frihet tillåtas, fig. 4 och 5.
Denna till synes mycket hårt bundna
plan-ocli fasadbeliandling ger säkerligen det
gynnsammaste underlaget för elementbyggandet,
som härigenom kan rationaliseras i högsta
grad, men man får dock ett ganska starkt
intryck av enformighet. Antalet olika element
kan emellertid hållas lågt ocli fasadelementen
utgöres av ett absolut minimum.
Direktiven till projektorerna går också ut på
att dessa skall anpassa sina lösningar till en
strikt genomförd mekanisering av byggandet.
Man uppgav, att i Moskva ca 50 % nu byggdes
av fabrikstillverkade element, och i Leningrad
20 %, men man räknade med att 1962 skulle
praktiskt taget alla bostads- och andra hus
byggas helt med fabrikstillverkade delar, där
så var lämpligt. Den takt i vilken
elementfabrikerna kunde byggas ut bestämde
mekaniseringens genomförande.
Konstruktioner
Av speciellt intresse är att notera, att
husgrunderna även utföres helt av färdiggjutna block
av betong, med vikter 0111 2—3 t. I Moskva,
Leningrad och Kiev utgöres undergrunden av
en mycket fast lera med en tillåten påkänning
av 1,5—2 kp/cnr1, varför grundförhållandena
är mycket gynnsamma. Blocken är oarmerade,
men läggs i förband, och längsarmering (i
fogarna) lär förekomma endast i undantagsfall.
På förfrågan om inte sprickrisk förelåg
svarades: "Vi måste bygga mycket ocli fort, och
får ta sådana risker då ju husen ändå står."
Hittills synes i regel ytterväggarna lia utförts
bjälklagsbärande, men man liar nu — liksom
hos oss — även börjat utforma innerväggarna
som enbart bärande element.
Innerväggarna tycks hittills i stor
utsträckning vara utförda av slagg- eller klinkerbetong
men med större cementmängd ocli därför
större bärighet än ytterväggarna. Tjockleken
är i regel 30 cm. Med dessa tjocka såväl
ytter-som innerväggar förlorar man förhållandevis
mycket nyttig golvyta, vilket också
uppmärksammats. Man liar nu också i större
utsträckning övergått till tunna
massivbetongväggs-block.
Ytterväggarna var tidigare bärande och
isolerande men är nu i regel enbart isolerande.
Bjälklagen utföres nästan uteslutande
fabrikstillverkade i längder upp till ca 6,5 m, och
med varierande bredder 0,5—2,0 m.
Tjockleken är i regel 22 cm, och fogarna markerade
och synliga. Elementen förses med
längsgående hål av varierande form och storlek, så att
"hålprocenten" varierar mellan 30 och 60 %,
beroende på framställningssättet.
Man strävar efter den högre hålrumsprocenten,
då härigenom såväl vikterna som
materialförbrukningen blir lägre, men vid de
framställningsmetoder där utdragbara kolvar formade
hålen har det visat sig, att betongmassan föll
ihop, om hålprocenten blir för hög ocli kolven
dras ut för tidigt. Därför anges 50 % hålrum
som ett praktiskt användbart maximum.
Armering utföres ofta med kamstål med sträckgräns
av 9 000 kp/cnr, men i stor utsträckning
användes även förspänd betong med
trådarme-ring med sträckgränsen 15 000 kp/cnr.
Golvbeläggningen varierade, men utgöres
vanligen endast av linoleummatta på avriven
betongsats ovanpå de fabrikstillverkade
bjälklagselementen. I vissa fall användes
plastplattor. Ett enkelt parkettgolv förekommer också i
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
