Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 27 - Nya metoder - Apparat för automatisk manövrering av ventiler, av SHl - Gasmunstycke och backventil av gummi, av SHl - Avskiljning av den bruna röken vid syrgasblåsning, av Wll - Strömlös palladiumutfällning, av U T-h
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Apparat
för automatisk
manövrering av
ventiler.
Fig. 1.
Gasmunstycke och
backventil av gummi.
Apparat för automatisk manövrering
av ventiler
En amerikansk apparat för manövrering av ventiler
genom elektriska impulser består av en cylinder med
en med ventilspindeln förbunden kolv som påverkas
av trycket från Freon-gas, motverkat av en
fjädrande bälg (fig. 1). Freonen hålls i kokning med en
elvärmeplatta och ångan passerar genom en
ång-ventil till en luftkyld återloppskondensor.
Nedsänkt i Freonen finns en permanent magnet
och i dess fält en spole genom vilken
manöverströmmen flyter. Spolen påverkar utloppsventilens läge.
Om ångventilen öppnas genom spolens rörelse,
minskas trycket och kolven rör sig uppåt; stängs
ångventilen, rör kolven sig i motsatt riktning. Vid
stationärt tillstånd står kolven och därmed den
manövrerade ventilen i ett läge som bestäms av
ångven-tilens läge och därmed av manöverströmmen.
Apparaten uppges ha åtskilliga fördelar framför
andra typer av regleringsdon; bl.a. har den bara två
rörliga delar som tillsammans med
elkomponenter-na är omgivna av icke korroderande och isolerande
Freon och därför väl skyddade mot luftens
inverkan. Vidare är apparaten explosionssäker (Chemical
Engineering 17 nov. 1958 s. 88, 90). SHl
Gasmunstycke och backventil av gummi
Vid kemiska processer skall ofta en gas bubbla
genom en vätska. Ar denna en mättad lösning av ett
salt eller ett annat ämne som lätt kristalliserar,
täpps gasmunstycket snart igen av utskilda
kristaller. I de punkter där gasbubblor bildas är nämligen
gasen, vätskan och det fasta munstycket i kontakt
med varandra, varvid det sistnämnda omväxlande
väts av vätskan och torkas av gasen.
Härigenom utskils snabbt ett skikt av kristaller på
munstycket, och dettas öppningar täpps igen, om de
är små för att gasen skall bli finfördelad. Förs
gasen in genom få, relativt stora öppningar, kan man
visserligen undvika tilltäppning av munstycket
genom att göra detta av ett elastiskt material som
kommer i våldsam rörelse, men gasen blir då inte
finfördelad. Denna utväg duger inte, om
munstyckets öppningar är små; en gummistril sätts
nämligen igen lika lätt som en metallstril.
En ventil, bestående av en ihålig kärna av gummi,
uppträdd på ett metallstycke och omgiven av en
gummihylsa som passar löst på kärnan (fig. 1), har
emellertid visat sig ge god fördelning av gasen och
fungera obegränsad tid utan igensättning. När
gasströmmen stoppas trycks hylsan mot kärnan av
vätsketrycket, varigenom apparaten även fungerar
som backventil.
Gasen flyter genom flera öppningar i metallstycket
och mellan kärnan och hylsan varvid den senare
ständigt hålls i rörelse. Härigenom undviks
tilltäppning av öppningen, samtidigt som gasen fördelas
effektivt. En ventil av den i fig. 1 angivna storleken
kan avge ca 25 m3/h gas med lågt tryckfall (G B
Hopman i Chemical Engineering 9 mars 1959 s. 154).
SHl
Avskiljning av den bruna röken
vid syrgasblåsning
Den bruna rök som alstras vid blåsning med syrgas
vid stålframställning innehåller ytterst finkorniga
partiklar med exempelvis 20 °/o av stoftet < 0,5 p.,
65 »/o mellan 0,5 och 1 u och endast 15 °/o >1 |i.
I ett amerikanskt stålverk har man satt in ett
elektrofilter för avskiljning av sådant stoft som
uppskattas motsvara 15,4 kg per ton tackjärn, och
i detta fall skulle 90 °/o vara < 1 (i. Avgaserna från
en 60 t konverter — ca 400 000 m3/h — kyls genom
vatteninsprutning till 175—290°C och renas sedan
i elektrofiltret med 99,5 °/o verkningsgrad.
Stofthalten i rågasen före elektrofiltret uppges vara 25 g/m3
räknad vid 0°C. Liknande anläggningar har även
installerats i två andra stålverk (K Guthmann i
Ståhl und Eisen 30 april 1959 s. 639). Wll
Strömlös palladiumutfällning
Platinametallerna börjar alltmer användas som
metallöverdrag. Kemisk utfällning genom reduktion
ger jämntjocka skikt, vilket är särskilt värdefullt
när dvra metaller används.
Ur enkla palladiumsaltlösningar faller emellertid
metallen vid reduktion som ett svart pulver, men
ur komplexa salter kan kompakta och glänsande
skikt erhållas. Bästa resultatet fås ur
palladium-aminkomplex med hydrazin som reduktant, enligt
2 Pd (NH3)42+ + N2H4 + 4 OH"—>2 Pd +
+ 8 NH3 + N2 + 4 H20.
Den viktigaste faktorn i processen är egenskaperna
och stabiliteten hos den komplexa palladiumjonen,
som ej alltför lätt får reduceras emedan då pulver
bildas.
Utfällningshastigheten vid 40—70°C ökas linjärt
med temperaturen. Vid 70°C sönderdelas badet
spontant. Vid ökning av palladiumkoncentrationen
ökar även utfällningshastigheten, men risk för
spontan sönderdelning ökar även. över ca 4 g/1 Pd blir
hastigheten konstant. Hydrazinkoncentrationen måste
stå i ett bestämt förhållande till
palladiumkoncentrationen, och molarförhållandet 0,5 har visat sig bäst.
I ett färdigt bad minskar utfällningen med tiden
beroende på katalytiskt sönderfall av hydrazin
enligt 3 N2H4—>-4 NHS + N2. På Al, Cr, Co, Au, Ag, Fe,
Sn och W kan palladium fällas ut kemiskt, därför
att dessa metaller har katalytisk verkan däremot
måste koppar och kopparlegeringar först beläggas
med någon av de katalyserande metallerna. Även på
grafit, kol, glas och keramiska material kan palla-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 693
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
