Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 27 - Andras erfarenheter - Driftsäkerhet och fart hos atomdrivna ubåtar, av C Fo - Konkurrenter till bomull av rayontyp, av SHl - Flammigt tryck, av WS - Böcker - Ingenjörshandboken, bd A, M, E, av Wll — GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Spän-nings-töjnings-
kurvor för -
[-rayon,–-bomull-]
{+rayon,–-bom-
ull+} och - ■ -
Fiber 40.
I själva verket kördes den på land placerade
prototypen till "Nautilus" maskineri icke mindre än 66
dygn med full effekt. Det är intressant, att i detta
sammanhang konstatera, att den vanliga farten i
uläge under andra världskriget var 2—3 knop, även
om man kunde köra med 9 eller 10 knop under en
timme innan batterierna tog slut.
Det finns flera andra fördelar; den största
nackdelen är emellertid nu priset, som gör att det kostar
tre gånger så mycket per nautisk mil att förflytta sig
med atomkraft som med konventionell kraft.
Kostnaderna kommer emellertid att sjunka.
Amiral Rickover liar påpekat att de konventionella
komponenterna i anläggningen utgör de svagaste
punkterna när det gäller att utveckla
atommaskineriet.
Om fartyg skall kunna köra med full effekt under
90 %> i stället för 20 % av tiden, måste
konventionella detaljer icke endast i framdriftsmaskineriet
utan i hela fartyget vara i stånd att klara nya
påfrestningar. Filter, pumpar, ventiler och lager måste
förbättras. Detta är en av de kraftigaste utmaningar
som industrin har att anta (Engineer 8 maj 1959
s. 715). C Fo
Konkurrenter till bomull av rayontyp
Den största olägenheten med rayon är att fibern
har tendens till "filtning" i vått tillstånd. En
undersökning lär nu ha visat att denna brist kan
avhjälpas genom att ge fibern sådana egenskaper att
den i vått tillstånd töjs 5 %> först vid en spänning
över 0,5 p/den. Den nya fibern kan med fördel
blandas med bomull; ensam liknar den bomull mer än
rayon.
Genom ändring av utgångsmaterialet och
spinnprocessen har tre amerikanska firmor nu framställt
fibrer som fyller dessa krav. De går under
handelsnamnen Enka Fiber 500, Fiber 40 och SM-27, kan
tillverkas med utrustning för vanlig rayonfiber och
ger tyger som enligt uppgift kan göras krympfria
genom sanforisering. Kvarstående krympning
uppges bli mindre än 2 %> vid upprepad tvättning.
I den nya typen av cellulosafiber lär de långa
molekylerna vara tvärbundna. Därför är fibern
olöslig i vanliga lösningsmedel för cellulosa. Vidare
sväller den mycket mindre än rayon, färgas på
annat sätt och behåller sin hållfasthet bättre vid
mercerisering. Man har föreslagit att kalla den nya
fibertypen lincron för att den inte skall förväxlas
med rayon (Chemical & Engineering News 9 febr.
1959 s. 32; Chemical Engineering 9 mars 1959 s. 62,
20 april 1959 s. 88). SHl
Flammigt tryck
Ett rätt vanligt fel vid tryckning av rasterklichéer
är att vissa dagerpartier, t.ex. ljusa himlar, ser
flam-miga ut. Att vissa punkter blivit mörkare i trycket
kan bero på att på dessa rått en högre
tryckspänning, varför färgöverföringen till papperet och även
färgens spridning utanför rasterpunkternas
konturer blir större. Orsakerna till den ojämnt fördelade
tryckspänningen är oftast mycket svåra att
fastställa.
Grafiska Forskningslaboratoriet har genom
undersökningar kommit fram till att det är ojämnheter i
spännpapperet som vållar den ojämna
tryckfördelningen. Vid mätning av tjockleksvariationerna i de
misstänkta däckelpapperen visade det sig, att
variationer på 0,03—0,04 mm kunde uppkomma. Föi
andra i marknaden förekommande spännark, som
undersöktes samtidigt, var tjockleksvariationerna i
regel betydligt mindre; den bästa ytterdäckeln
visade variationer av endast 0,007 mm (Pressens
Tidning 1 juni 1959 s. 20). WS
böcker
Ingenjörshandboken, 3:e uppl., bd A: Tekniska
grundvetenskaper, bd M: Allmän maskinbyggnad,
bd E: Allmän elektroteknik, redigerad av S
H:son Tideström. Nordisk Rotogravyr,
Stockholm 1959. 1277 + 1012 + 986 s, ill. 92 + 88
+ 88 kr.
Vissa delar av Ingenjörshandboken har nu utgivits
som ett samlat arbete i tre band, nämligen Tekniska
grundvetenskaper, Allmän maskinbyggnad och
Allmän elektroteknik. Arbetet syftar att ge principer
och beräkningsanvisningar av i huvudsak
grundläggande betydelse.
Tekniska grundvetenskaper. Denna upplaga anges
vara reviderad, men i stort sett är den endast ett
nytryck av andra upplagan (Tekn. T. 1953 s. 549)
med en del av tryckfelen rättade — många tryckfel
finns kvar. Det är beklagligt att förlaget inte tagit
kontakt med författarna för en modernisering av
innehållet, eller varje fall för rättning av tryckfel.
På många av de områden som behandlas i denna
del kan inte innehållet betraktas som fullt modernt
-—- det är mycket som hänt sedan 1953, då andra
upplagan gavs ut. Priset för utgåvan 1953 var 48 kr.;
nu kostar den sex år gamla handboken 92 kr.
Allmän maskinbyggnad. Denna del har givits en
mer allmän inriktning än tidigare. Vissa i den
andra upplagan (Tekn. T. 1950 s. 30) medtagna mer
speciella kapitel har sålunda utelämnats, nämligen
tryckluftanläggningar och tre kapitel om
transportanordningar. Ett flertal andra kapitel liar minskats
avsevärt, ända ner till 1/6 av sin tidigare
omfattning. I gengäld har de mer allmänna kapitlen
utökats och vissa kapitel tillkommit. Ny är även en
samling tabeller och bilagor.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 695
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
