Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 28 - Elektrofilter, av Bengt Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vändbar för dimensioneringsändamål. I sådana
fall användes värden på vandringshastigheten
wm, som beräknats ur provresultat från
anläggningar med liknande stoft och
driftförhållanden.
Det är synnerligen svårt, för att icke säga
omöjligt, att med större noggrannhet
förutberäkna storheten wm, eftersom denna är en
komplicerad funktion av bl.a. kornstorlek,
elektrisk fältstyrka, uppladdningsströmtäthet,
stoftets dielektricitetskonstant, viskositet och
temperatur hos gasen, agglomerations- och
åter-uppvirvlingsegenskaper samt
återstrålningsfe-nomen. Några av dessa faktorer behandlas i det
följande mer i detalj.
Inverkan av kornstorleksför delning en
Följande uttryck för en sfärisk kropps
rörelsehastighet w i ett visköst medium under
inverkan av elektriska krafter erhålles ur
Stokes’ lag, om man förutsätter konstant
viskositet hos gasen:
w = konst.
QE
(3)
Här betecknar Q partikelns laddning, E den
elektriska fältstyrkan och d partikelns
diameter.
Uttryck för partikelladdningen Q kan
erhållas ur uppladdningsförloppet2> 3. I ett elfilter
laddas en partikel genom att denna stöter
samman med gasjoner, som bildats vid
korona-urladdningen. Vid denna uppladdningsprocess
kan man urskilja två olika kollisionsförlopp.
Det första innebär att stoftpartikeln utsättes för
ett jonbombardemang, vid vilket gasjonernas
rörelse helt bestämmes av det elektriska fältet.
I början förefinnes i allmänhet en förträngning
av fältet runt stoftpartikeln. Då partikeln
mottar laddningar, ändras fältet runt partikeln, så
att den efter en viss tid ej kan nås av fler joner.
Det andra förloppet härrör från jonernas
termiska rörelse i gasen och kan således ske utan
ett yttre elektriskt fält. Man kan härvid tala
om ett diffusionsförlopp.
För den första formen av uppladdning gäller
Q = konst • Eo d2 (4)
Här betyder E0 uppladdningsfältstyrkan (som
inte alltid är densamma som E). För
diffu-sionsförloppet gäller
Q — konst • d (ft
I båda dessa uttryck liar förutsatts, att
partikeln befunnit sig så länge i det elektriska
fältet, att den erhållit maximal laddning.
Båda kollisionsförloppen uppträder samtidigt.
Det kan emellertid visas, att (4) i
huvudsak bestämmer partikelladdningen vid
partiklar > 1 fi, medan däremot (5) överväger vid
partiklar < 1 u. Ur (3), (4) och (5) erhålles
för partiklar > 1 /x
w = konst • Eo E d
samt för partiklar < 1 /x
w = konst • E
(6)
(7)
Allander och Matts4 har gjort ansatsen
(8)
samt häriett ett samband, som ger elfiltrets
av-skiljningsgrad som funktion av specifika
gasflödet q/A. Man har förutsatt, att stoftets
korn-storleksfördelning är logaritmiskt normal. Det
härledda sambandet är följande.
i) = 1 -
1
— 00
dy
(9)
Här betecknar d kornstorleken, d0
medelkorn-storleken (50 vikt-% av stoftet liar mindre
diameter än do), w(d) vandringshastigheten för
partiklar med diametern d, w0
vandringshastigheten för partiklar av medelkornstorleken d0,
n en faktor, 0 1, som bestämmes av för-
loppet vid uppladdningen av partiklarna; n = 1
betyder att (6) gäller och n = 0 betyder att
partikeluppladdningen huvudsakligen sker så-
Fig. 2. Elfiltrets
av skilj
nings-grad som
funktion av den
specifika gasmängden i
dimensionslös form.
Fig. 3.
Jämförelse mellan
teori och resultat
från
avskilj-ningsgradsmät-ningar.
TEKNISK TIDSKRIFT 702 7 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
