- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
709

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 28 - Elektronik- eller starkströmsapparater i industriutrustningar, av Per Kain

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektronik- eller
starkströmsapparater i industriutrustningar

Civilingenjör Per Kain, Västerås

621.389:621.34
621.316.17

Den enorma utveckling", som skett inom
svag-strömstekniken på senare år, har resulterat i
att allt flera elektronikapparater, lämpade för
industriell drift, har kommit ut på marknaden.
Tack vare sina tilltalande egenskaper återfinns
dessa apparater numera i allt större
omfattning i elektriska industriutrustningar (Tekn. T.
1959 s. 221).

Elektronikutrustningarna breder dock inte ut
sig inom industrin med samma
explosionsartade snabbhet som t.ex. inom försvaret eller
kommunikationsväsendet. Dels har de flesta
industriella elektriska problemen hittills kunnat
klaras med välkända starkströmskomponenter,
dels medför användningen av elektronik vissa
nackdelar, som kan vara mycket utpräglade
just vid industriell drift. Dessa nackdelar i
förening ined den jämförelsevis ringa erfarenhet,
som finns av elektronik i industridrift, gör att
man på industrihåll för närvarande iakttar en
viss försiktighet vid införandet av elektronik
i driftapparaten.

När man talar om elektronik eller svagström
å den ena sidan och starkström å den andra,
måste man för undvikande av missförstånd
definiera vad som menas med den ena eller
den andra gruppen. Med elektronik eller
svag-strömsutrustningar menas i denna uppsats
utrustningar, som består av typiska
svagströms-tekniska komponenter, såsom elektronrör,
transistorer, små radiomotstånd, kondensatorer,
telefonreläer, m.m., hopkopplade genom
svag-strömsteknisk kopplingsteknik (lödning,
tryckta kretsar, m.m.). Däremot räknas normalt inte
dit t.ex. transduktorförstärkare,
starkströms-reläer m.m.

Användningsom råden

Den övervägande delen av den elektriska
utrustningen inom industrin är
starkströmsbeto-nad. En lång tids erfarenhet inom industridrift
ligger bakom de nuvarande
starkströmsenheterna. Det är då förklarligt att industrifolket
ofta vill behålla samma tvp av utrustning även
i fortsättningen. Dock har elektroniken sin
givna plats vid vissa slag av utrustningar, ut-

rustningar, som vore omöjliga utan
elektronikens hjälp. Exempel på uppgifter för sådana
utrustningar är t.ex. förstärkning av mycket
små mätstorheter (mätning av temperatur med
termoelement, mätning av drag och tryck med
trådtöjningsgivare, mätning av pH-värde,
mätning av ljus med fotoceller m.m), vidare
reglering av mycket snabba förlopp eller
åstadkommande av mycket stora tidskonstanter. Ett
lämpligt område för elektroniken är vidare
komplicerade logiska kretsar för räknare,
siffer-och analogimaskiner m.m. (jfr Tekn. T. 1959
s. 269).

I många fall inom industrin kan man för att
lösa sina uppgifter välja mellan elektronik- ocli
starkströmskomponenter, t.ex. för
transduktor-apparater eller reläer. Detta gäller sådana
utrustningar där det funktionsmässiga kravet på
apparaterna är sådant, att bägge slagen av
apparaterna duger. Man har oftast inte extremt
snabba förlopp, man kan ofta få ut rimlig effekt
från mätomvandlare, och man har oftast inte
så komplicerade kretsar, att en övergång till
elektronik är befogad ur utrymmessynpunkt.
Avgörande för valet blir då en hel mängd
andra faktorer, såsom de anläggningstekniska
problemen, servicebehovet,
betjäningsmöjligheterna, driftsäkerheten, tillgången till utbildad
personal samt naturligtvis de ekonomiska
faktorerna.

Anläggningstekniska problem

Vid en anläggning innehållande både
elektronisk och starkströmsteknisk utrustning uppstår
vissa problem, som bör lösas redan på
projekteringsstadiet. Det är viktigt, att leverantören
av elutrustningen utformar och väljer
svag-strömsdelen sådan, att den lätt kan samordnas
med den starkströmstekniska delen av
utrustningen. Den senare delen i en instrumentering
är ofta omgiven av kraftiga magnetiska fält
samt ger, på grund av långa ledningar, höga
inducerade spänningar av nätfrekvens (ofta
100—200 V). Ur störningssynpunkt vore det
då lyckligast om man i största möjliga mån
kunde bygga upp elektronikdelen för sig och

TEKNISK TIDSKRIFT 709 7 29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0733.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free