Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 28 - Andras erfarenheter - Titans brännbarhet, av SHl - Böcker - Sveriges sågverksindustri, av Wll - Skiftarbete i verkstadsindustrin, av WS - Der Bergbau in der Kunst, av Einar Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i en atmosfär med mycket lägre halt av syre än
den som fordra.® för tändning. Vattenånga tjänstgör
då som en extra syrekälla. Titanets förbränning går
mycket snabbt och jämnt. Den är inte
explosionsartad.
Om en färsk titanyta utsätts för syre oxideras den
exotermiskt med en hastighet som beror av syrets
partialtryck. Blir oxidationshastigheten så stor att
det frigjorda värmet inte hinner ledas bort, smälter
metallytan, och den bildade oxiden löser sig i
smältan. Metallen får därför inget skyddande oxidskikt,
och oxidationen kan fortsätta med stor hastighet
och under stark värmeutveckling.
Detta innebär att en massiv metall kan ta eld
spontant, bara om dess oxid är löslig i den smälta
metallen. Man har prövat denna slutsats genom
experiment med zirkonium, vars oxid är löslig, och
aluminium, magnesium, tantal och niob vilkas oxider
är olösliga. Bara zirkonium kunde bringas att ta
eld (Chemical & Engineering News 4 aug. 1958
s. 36—37). SHI
I;.*
b! •
ftf^il böcker
Sveriges sågverksindustri, av Bertil
Thunell. Industriens Upplysningstjänst, Stockholm
1959. 116 s., 30 fig. 5,50 kr.
Denna lilla bok är en intressant, populärt skriven
skildring av den svenska sågverksindustrins
utveckling och nuvarande status. Början görs med en
historik, varefter följer kapitel om
råvaruförsörjningen, sågverkens utformning, industrins struktur,
lokalisering och ekonomiska betydelse,
virkesut-nyttjning samt på området verksamma
organisationer. En litteraturförteckning på 3 s. avslutar arbetet.
Boken är väl illustrerad bl.a. med ett flertal
kartor, och framställningen belyses av ett stort antal
tabeller. W/l
Skiftarbete i verkstadsindustrin, av Lars Lidén
& Jan Wallander. Industriens
Utredningsinstitut, Stockholm 1959. I distribution: Almqvist &
Wiksell. 131 s., 24 tab. 9,50 kr.
Den undersökning som publicerats i föreliggande
bok (Tekn. T. 1959 s. 204) har utförts på uppdrag
av Sveriges Verkstadsförening. Syftet med
undersökningen har varit att studera vilka ekonomiska
konsekvenser en övergång från en- till tvåskiftsdrift
drar med sig. Med hänsyn till
arbetstidslagstiftningen, vilken i stort sett utesluter användning av
treskift i verkstadsindustrin, har utredningen begränsats
till att gälla tvåskiftsarbete. Härmed avses i boken
ett regelbundet tvåskiftsarbete; temporärt
tvåskiftsarbete, vilket närmast kan jämställas med
övertidsarbete, behandlas alltså inte. Som redan nämnts
har utredningen endast sysslat med skiftarbetets
ekonomiska aspekter, sociala och andra dylika
synpunkter, vilka i detta sammanhang är av stor
betydelse, berörs endast flyktigt.
I undersökningen jämförs i tolv utvalda
verkstadsföretag lönsamheten vid nuvarande enskiftsarbete
med ett tänkt fall där regelbundet tvåskiftsarbete
införts.
I bokens första kapitel redogörs för skiftarbetes
förekomst i verkstadsindustrin i Sverige och vissa
andra länder. I de två följande kapitlen framläggs
en enkel modell för resonemangen samt en
redogörelse för undersökningens resultat. I ett avslutande
kapitel förs vissa allmänna diskussioner om bl. a.
utvecklingen på längre sikt och för branscen i dess
helhet vid ett mer allmänt införande av skiftgång.
Denna bok om en möjlig väg till finansiering av en
teknisk utveckling, som annars kan vara svår att
realisera, bör vara av stort intresse för
verkstadsfolk. WS
Der Bergbau in der Kunst, av Heinrich
Winckelmann. Glückauf, Essen 1958. 480 s. 62 färgill., 330
fig. 98 DM.
Grundaren och chefen sedan 1928 för
Bergbau-Museum i Bochum, Heinrich Winkelmann, har
utgivit föreliggande praktverk i samarbete med sex
tyska konsthistoriker, som skrivit var sitt kapitel.
S. Lauffer behandlar den antika världen och Ch.
Beutler tidsperioden från gotik till rokoko, båda
tämligen översiktligt. Så följer ett längre kapitel av
W. Holzhausen om blomstringstiden för
bergshanteringen inom konsten, dvs. 1500- till 1700-talet ur
kanske mera kulturhistorisk än direkt konsthistorisk
synpunkt. Till detta kapitel ansluter sig E. Köllmann
och H.-U. Haedeke, som behandlar respektive
porslin samt mynt, medaljer och tennkärl.
Slutkapitlet av E. Trier ägnas åt bergstekniska motiv inom
konsten under den industriella tidsåldern. Själv har
Winkelmann endast skrivit ett kort inledande kapitel
om bergshanteringens kulturskapande betydelse.
Texten omfattar en knapp fjärdedel av verket,
vilket förefaller vara en idealisk avvägning i ett
arbete av denna typ. Den blir inte självändamål utan
ger blott det nödvändiga stödet för en full
uppskattning av det överflödande rika och synnerligen väl
reproducerade bildmaterialet.
Det är här första gången som ett försök görs att
ge en samlad överblick av bergshanteringen inom
konsten. Det systematiska insamlingsarbete som
Winkelmann utfört under sina 30 år vid
Bergbau-Museum har givit ett utomordentligt brett och
mångsidigt underlag för urvalet, och resultatet har blivit
en mycket vacker och en mycket intressant bok.
Bergshantering har ju funnits lika länge som
människan använt metaller, och det är därför inte
överraskande att det återgivna bildmaterialet
spänner över en tidrymd av inemot 5000 år. Man
frapperas kanske mer av likheterna än skillnaderna mellan
tidiga och sena arbeten. Motiven går igen. En slav
i ett egyptiskt stenbrott för mer än 3000 år sedan
skiljer sig i sin hopkrupna arbetsställning inte
nämnvärt från en europeisk kolgruvearbetare vid senaste
sekelskiftet. På en i Spanien funnen relief från
romartid ser vi gruvarbetarna med sina verktyg över
axeln på väg till arbetet. Meunier har en liknande
relief från modern tid. Men någon motsvarighet till
van Goghs starka sociala patos i några teckningar
från belgiska kolgruvor återfinns självfallet inte i
den äldre konsten.
Av särskilt intresse för tekniskt orienterade läsare
är ett antal konstnärliga framställningar av modern
mekaniserad industri. Bland dessa kan nämnas sju
stora färgreproduktioner av olika målares
uppfattning av en stor kolbrytningsmaskin, "Joy continuous
miner". För den kände amerikanske målaren Ben
Shahn blir den en dinosaurieliknande robot, för
den mexikanske expressionisten Rufino Tamayo ett
TEKNISK TIDSKRIFT 717 7 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
