Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 29 - Stora elektrostålugnar, av Per Erik Hammarlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stora elektrostål ugnar
Tekn. dr Per Erik Hammarlund, Västerås
Fig. 1.
Ljusbågsugn av portaltyp; [-ugnsfatsdiame-ter-]
{+ugnsfatsdiame-
ter+} 5 m, charge
40—50 t.
Det är nu något mer än 50 år sedau de första
ljusbågsugnarna började användas i
stålindustrin. Det var ganska små ugnar till att börja
med. Anslutningseffekten var på några hundra
kVA, men det är i alla fall intressant att
notera, att även dessa små effekter beredde
ganska stora svårigheter vid anslutningen till
nätet. Till att börja med utformades ugnarna
på en hel del olika sätt, men det dröjde inte så
särskilt länge förrän huvuddragen hade
stabiliserat sig till vad de är ännu i dag, nämligen
ett runt ugnsfat med tre vertikala elektroder
genom ett valv.
Ljusbågsugnarna används numera inte bara
till legerade stål och andra stål av hög kvalitet,
utan de har mer och mer runt om i världen
och även i Sverige börjat användas för
framställning av enklare stål, av vanliga kolstål.
I Sverige har helt nyligen installerats ugnar på
70—90 t med transformatoreffekter på 20—25
MVA. På den europeiska kontinenten finns
ugnar i drift på 150 t med 36 MVA transfor-
Föredrag vid Elektroståldagen i Trollhättan den 18 mars
1959.
669.187.2
matoreffekt ocli i USA är man på väg att gå
ännu längre. Där talas om 250 t ugnar.
En modern ljusbågsugn med stor
transfor-matorkapacitet representerar ett avsevärt
investeringsbelopp. Det rör sig om
storleksordningen 100—150 kr/kVA installerad elektrisk
effekt. Det är naturligtvis viktigt i första hand
att man utnyttjar en sådan anläggning så bra
som möjligt, dvs. relationen mellan
medelbelastningen och den maximalt installerade
effekten skall vara så stor som möjligt. Med andra
ord, utnyttjningsfaktorn skall vara hög.
Det viktigaste i ljusbågsugnarnas utveckling
de sista årtiondena, utom ugnarnas tillväxt i
storlek, är förbättringar för att man skall få en
hög utnyttjningsfaktör. Man har härvid strävat
efter en höggradig mekanisering av alla
mo-ment i ugnens handhavande. Dessa strävanden
utmynnar i en förkortad chargetid, och
eftersom de allra flesta förlusterna för ugnen är
sådana, som är direkt proportionella mot tiden,
betyder en förkortning av chargetidens olika
moment en ökning av ugnens
totalverkningsgrad. Det är en viktig sak att beakta när man
strävar efter att öka ugnens verkningsgrad.
Korgchargering
Moderna ljusbågsugnar är ju nästan utan
undantag avsedda för smältning av betydande
mängder fast skrot, och de görs därför så gott
som alltid för korgchargering. Konstruktivt kan
man göra detta på i princip tre olika sätt.
Det första sättet är att placera själva ugnsfatet
på hjul på ett underlag, så att man kan köra
ut fatet och frigöra det från ugnens övriga
delar. På det viset kommer man åt att uppifrån
chargera i ugnsfatet, varefter man kör det
tillbaka i läge. Denna konstruktion har dock två
väsentliga, principiella nackdelar. Den första
är att den är dyr och den andra att den är
ganska komplicerad och därför kan ge
svårigheter i skötseln och driften, som vid
ljusbågsugnar är hård, ibland nästan hänsynslöst hård.
Åkbart fat ger också komplicerade
plattformsanordningar och försvårar installation av
eventuell omrörare under ugnen.
TEKNISK TIDSKRIFT 721 7 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
