- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
749

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 30 - Bullerbekämpning med ljuddämpande material, av Jan Bäckström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 4. Förlustfaktorn r\ vid frekvensen 200 Hz som
funktion av dt/dt; EJE, = 1,5 • 10 3 och y = 0,1.

ningsförmåga mot plåten. I de flesta fall är det
nödvändigt att först behandla plåten med
grundfärg som korrosionsskydd, i varje fall om
dämpmaterialet är en vattendispersion.
Lättmetallplåt kräver i allmänhet ytbehand-ling,
även om dämpmaterialet ej är en
vattendispersion, för att tillfredsställande vidhäftning skall
erhållas mot den oxiderade lättmetallytan.

God åldringsbeständighet är ett annat viktigt
krav. Materialet får ej förlora sina goda
akustiska och tekniska egenskaper, vare sig genom
inverkan av de ständiga svängningarna eller
genom atmosfäriskt inflytande. Det får ej bli
sprött med tiden och flagna av, ej heller bli
mjukt och rinna bort. I många fall kräves god
beständighet mot bensin, olja, fett,
lösningsmedel och andra kemikalier. Då dämpmaterial
i regel är dåliga värmeledare, är faran för
kondensvattenbildning minimal.

Ytterligare en betydelsefull egenskap är att
materialet bör vara lätt att anbringa. Bästa
sättet är i regel att spruta en flytande massa,
som har en sådan konsistens att relativt tjocka
lager kan läggas även på en vertikal plåt utan
att materialet rinner. Det bör dessutom vara
möjligt att torka materialet i ugn vid
temperaturer upp till ca 150°C utan att det färdiga
skiktets kvalitet försämras.

Exempel

Vid en större kemisk industri alstrade den
kompressoranläggning som försörjde fabriken
med tryckluft ett mycket besvärande buller,
som uppmättes till ca 112 dB total
ljudtrycksnivå över 2 • 10~5 N/m2. Kompressorn
levererade 25 000 m3 luft med ett tryck av 10 at ö.
En utförd frekvensanalys visade ett tydligt
maximum vid 1340 Hz, fig. 5, vilket även
kunde beräknas med kännedom om turbinens
varvtal och antalet skövlar. Hela
kompressoranläggningen inklusive tryckluftrör deltog
i ljudstrålningen. Genom beläggning med ett
lämpligt dämpmaterial (sprutmassa) till en
torkad skikttjocklek motsvarande dubbla plåt-

tjockleken reducerades ljudstyrkan avsevärt
till ljudtrycksnivån 99 dB, fig. 5. En
reducering med 13 dB hade sålunda åstadkommits.
Plåttjockleken uppgick delvis till 8 mm.

För att nå önskat resultat är man ofta tvungen
att både reducera och absorbera luftljud. Ett
exempel härpå är det tyska dieselloket V60.
Ursprungligen föranledde dieselmotorn en
ljudtrycksnivå på totalt över 100 dB i
förarrum-met. Plåtväggen mellan förarrummet och
motorn var endast 2 mm tjock. För att nå
nödvändig reduktion sprutade man väggen mellan
förär- och motorrum med dämpmaterial (drygt
dubbla plåttjockleken). På detta skikt lades
en 5—8 cm tjock glasullsmatta, varefter man
spände en tunn plastfolie över glasullen för att
binda den. Till sist täcktes väggarna med en
perforerad aluminiumplåt, fig. 6. Genom dessa
åtgärder sänktes ljudtrycknivån i förarrummet
med ca 24 dB till ca 76 dB.

Slutord

Såsom framgår av det föregående bör man på
ett gott ljuddämpande material kunna ställa
i huvudsak följande krav:

Materialet bör ha en hög inre friktion, dvs.
förlustfaktorn rj bör vara hög. I marknaden
förekommer material med ett j?-värde på 0,3—0,4
vid 200 Hz.

Materialet bör ha en stor elasticitetsmodul E.
Goda dämpmaterial har ett Z?-värde på 1 • 1010
eller större.

Tätheten bör av praktiska skäl vara liten eller
ca 0,5—0,7.

Vid ett förhållande mellan det pålagda
materialets massa och plåtens massa per ytenhet
av 1:5 bör dämpningsfaktorn uppgå till minst
0,1 vid 200 Hz.

God vidhäftningsförmåga, mekanisk
hållfasthet och åldringsbeständighet är betydelsefulla
egenskaper. Beständighet mot olika kemikalier
är ofta nödvändig.

Materialet bör vara lätt att anbringa. I regel
är sprutbara massor att föredra, då de lätt kan

Fig. 5. Frekvensanalys för buller från en
kompressoranläggning; -utan,–-med på ytterplåten

pålagt dämpmaterial.

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0773.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free