Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 30 - Nya metoder - Hårdförnickling, av SHl - Eloxerade aluminiumförband för elektriska lindningar, av SHl - Dialysator för sura lösningar, av SHl - Utvinning av bly i zinkschaktugn, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
otillfredsställande nötningshållfasthet. Det använda
badet innehåller 140 g/1 nickelsulfat, 300 g/1
ammo-niumoxalat och skall ha pH 7,5—8. Lämplig
strömtäthet är 10 A/dm2 och lämplig badtemperatur
75—80°C.
Under dessa betingelser fälls ett 50—60 fi
nickelskikt ut per timme. Det har en hårdhet av 550—650
kp/mm2. Detta innebär att utfällningen ur
oxalat-badet går sex gånger så fort som fällning ur ett
svavelsurt nickelsulfatbad, och det erhållna
skiktets hårdhet är 2—2,5 gånger så stor. Nickeln får en
jämn glans och behöver därför inte poleras.
Vidare kan nickelskiktet värmebehandlas genom
upphettning i ugn till 300ÖC, varvid dess hårdhet
ökas med 200—250 kp/mm2. Upphettning till för hög
temperatur eller under för lång tid medför
minskning av hårdheten. Genom värmebehandlingen ökas
beläggningens korrosionsmotstånd som dessförinnan
är sämre än för nickelskikt, erhållna ur svavelsurt
nickelsulfatbad.
Badets spridningsförmåga är tillfredsställande. Den
avtar med stigande strömtäthet. Samtidigt växer
nickelskiktets porositet, men denna avtar med
växande skikttjocklek. Porerna är ett nätverk av fina
sprickor. De kvarhåller smörjmedel mycket effektivt.
Vid låg strömtäthet blir nickelskiktet svart beroende
på inneslutningar av kol. Beläggningens kolhalt
avtar med stigande temperatur hos elektrolyten (A J
Steiger i Metal Industry 6 mars 1959 s. 189—190).
SHl
Eloxerade aluminiumband lör elektriska
lindningar
I Storbritannien har man börjat tillverka eloxerade
aluminiumband i kommersiell skala. De är avsedda
för lindningar till magneter och transformatorer.
I löpande produktion har man band och folie med
0,05—1,5 mm tjocklek i bredder på upp till 300 mm.
Materialet eloxeras kontinuerligt i längder på 900 m.
På t.ex. ett eloxerat band, 75 mm brett och 0,087
mm tjockt, blir oxidskiktets tjocklek 6,4 u vid mitten
och stiger till 7,3—9,4 u vid kanterna; dess
genomslagshållfasthet är 375 V vid mitten och 400 V 2 mm
från kanten. För ett annat band, 60 mm brett och
0,45 mm tjockt, är oxidskiktets tjocklek 7 ji, vid
mitten och 10,8—13,8 (i, vid kanterna; dess
genomslagshållfasthet är 305 V vid mitten och 450 V 2 mm
från kanten (Light Metals febr. 1959 s. 55). SHl
Dialysator för sura lösningar
Dialys har hittills använts som industriell
separeringsprocess bara vid återvinning av
natriumhydr-oxid ur avfallslösning från framställning av
alkali-cellulosa vid tillverkning av rayon. I detta fall skils
joner från en kolloid (kemicellulosa) vilket relativt
lätt kan ske genom dialys. I USA har man emellertid
nu konstruerat en dialysator som används i ett
kopparverk för separering av svavelsyra från en
sur nickelsulfatlösning.
Denna nya dialysator är av filterpresstyp (fig. 1)
och består av ett antal 6 mm tjocka ramar och 0,12
mm tjocka semipermeabla membran av vinylplast.
Membranen hålls åtskilda av spiralformade
separatorer. Apparaterna tillverkas i flera storlekar med
upp till 185 m2 membranyta för tillflödesströmmar
på 190—1 900 1/h. Beroende på tillflödets
koncentration och strömningshastighet kan upp till 90 °/o av
syran återvinnas i 10—50 °/o vattenlösning.
Från nivåkärl rinner lösning och vatten med
självtryck till dialysatorns fördelningsledningar som
bildas av öppningar i ramarna och membranen. Lös-
ningen passerar uppåt längs membranen i
lösnings-rummen. Dessa omväxlar med vattenrum i vilka
vatten flyter nedåt. Härigenom uppnås så stor
separeringseffekt som möjligt.
Dialysatorns största fördel uppges vara dess stora
avverkning och låga kostnad. Drift- och
underhållskostnaderna bör också bli små; membranen sägs
hålla i många år. Apparaten bör kunna användas
även för andra separeringar än återvinning av
svavelsyra. Processens användbarhet begränsas av att
det frånskilda ämnets koncentration måste vara
mycket större i lösningen än i vattnet. Vidare tål
membranen inte mer än 50°C (Chemical Engineering
12 jan. 1959 s. 84, 86). SHl
Utvinning av bly i zinkschaktugn
Framställning av zink genom reduktion av sinter
med koks i schaktugn är en ganska ny metod (Tekn.
T. 1958 s. 22). Svårigheten vid genomförandet av
denna process har varit att den utreducerade och
förångade zinken har benägenhet att vid sänkning
av gasernas temperatur reagera med den ingående
koldioxiden till zinkoxid. Denna svårighet har man
nu övervunnit genom att kyla gaserna från
ugnsschaktet med små droppar av cirkulerande, flytande
bly.
Härigenom sänks gasernas temperatur så snabbt
att zinken inte hinner reagera med koldioxiden,
som därför utan olägenhet kan ha ganska stor
koncentration. I praktiken används en slagg med
1 250°C smältpunkt. Detta betyder att den gas som
lämnar förbränningszonen har ca 1 300°C
temperatur. Man kan beräkna att gasen från schaktet
under vissa förutsättningar innehåller 5,9 °/o Zn,
11.3 % C02 och 18,3 °/o CO. Detta innebär tydligen
att kolets värmevärde utnyttjas ganska dåligt.
Blyoxid kan emellertid reduceras med koloxid till
flytande bly vid den höga temperatur som råder
i schaktets övre del. Beaktionen är exoterm, varför
ett värmetillskott erhålls. Då blyoxid reduceras
mycket lättare än zinkoxid, reagerar den med
koloxiden i schaktets övre del under bildning av
koldioxid. Genom att sätta blyoxid till chargen kan
man därför utnyttja gasens koloxid som
reduktionsmedel i den mån dess koldioxidhalt kan höjas
utan förfång för zinkutvinningen.
Vid försök har man kunnat använda en charge
innehållande lika mängder zink och bly. I
kommersiell skala har man i brist på råmaterial hittills
behandlat charger innehållande hälften så mycket
Fig. 1. Dialysator med
syrafasta membran.
TEKNISK TIDSKRIFT 758 7 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
