Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 31 - Mineralutvinning med atomsprängämnen, av E R—s - Sovjetunionens stålindustri inom nuvarande sjuårsplan, av Bd - Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1959, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av Colorado. Efter sprängningen skulle den
sönderkrossade skiffern per ton hålla 57—95 1
olja, beroende på platsen i förhållande till
sprängningens centrum.
För kostnadsberäkningarna kan man icke
lägga den militära sprängningen i Nevada till
grund, då den utfördes i ett mjukare och mera
poröst berg. Enligt en uppgift skulle
sprängningskostnaden bli betydligt lägre, om
bombens militära utrustning avlägsnades.
Fortfarande betvivlar företrädarna för de stora
oljebolagen dock att fördelarna med denna
utvinningsmetod skall bli så stora att de skulle
medföra en omedelbar framgång för
oljeutvinningen ur skiffrarna i Colorado.
På grund av tendensen till stark stegring av
gruvbrytningskostnaderna, vilken i framtiden
torde komma att ännu mera accentueras
beroende på utbrytningen av rika och lätt
tillgängliga malmer, kan betydelsen av utförandet
av det amerikanska experimentet med
skifferbrytning ej ifrågasättas. Genom det kan stora
erfarenheter erhållas om brytning av malm
och berg med atomsprängämnen och
kanhända kan väg banas för en helt ny teknik för
brytning under jord.
I Kanada har man diskuterat möjligheten att
utnyttja atombomber för utvinning av olja ur
de stora tjärsandförekomsterna i
Athabasca-området. Tjärsanden utgöres av till fast form
övergången olja, som uppsugits av sanden nära
jordytan. Genom den höga temperatur och
det höga tryck som uppnås vid atombombens
detonation tror man att den tjärliknande oljan
i sanden skall krackas så att den delvis
övergår till en tunnflytande produkt som samlas i
bombkraterns botten. E B—s
Litteratur
1. Mine blasting ivith a countdown? Mining Engng 10 (1958)
april s. 441.
2. Jqhnson, G W: Rainier blast opens neiv horizons. Engng
& Mining J. 159 (1958) april s. 21—23.
3. Jqhnson-, G W: Postscript to the Rainier blast. Engng &
Mining J. 159 (1958) okt. s. 110.
4. Projects Gnome and Plowshare. Mining J. 251 (1958)
nov. 21 s. 564.
5. October nuclear blasts bring civil uses closer. Engng &
Mining J. 160 (1959) jan. s. 22.
6. Rothelius, E J A: Brytning och destillering av oljeskiffer
i Förenta Staterna. Tekn. T. 80 (1950) s. 335—343.
7. Extraction of minerals bg atomic blasting. Mining J. 252
(1959) jan. 16 s. 55—56.
8. Echoes of the Rainier blast. Mining J. 252 (1959) jan. 30
s. 114—115.
Sovjetunionens stålindustri inom nuvarande
sjuårsplan. Den "tredje metallurgiska basen" i
Sibirien skall byggas ut med följande stålverk:
Kara-ganda-verken i Kazachstan, Västsibiriska verken och
Tajsetsk-verken i östra Sibirien. Kolen skall tas
från Karaganda- och Kuznetsk-bäckenen.
Karaganda-verken skall specialiseras på
plåttillverkning och Västsibiriska verken på profiler; i
Tajsetsk blir tillverkningsprogrammet däremot mera
differentierat. Tackjärnet i Tajsetsk blir landets
billigaste (184 rubel/t mot 212 r/t i Magnitogorsk vid
användning av malm från
Sokolovsk-Sarbajsk-gru-vorna).
De flesta stålverken inom landet skall byggas ut,
de stora Magnitogorsk- och Kuznetsk-kombinaten
skall öka produktionen med ca 50 resp. 40 %.
Kapitalbehovet under sju år beräknas till ca 100 000
Mr, varav 70 000 Mr till utbyggnad av befintliga
verk och 30 000 Mr till nya. Byggnadstiden för ett
komplett, stort stålverk beräknas ej behöva
överskrida fem år (Metallurg 1959 h. 6 s. 1). Bd
Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1959.
Enligt Lloyd’s Registers statistik var den 30 juni
1959 1 452 handelsfartyg om 9 739 036 brt under
byggnad i världen, undantagandes Ryssland,
Östtyskland och Kina. Jämfört med 1 442 fartyg om
10 002 846 brt vid årsskiftet 1958/59 betyder det en
minskning om 263 810 brt. Fördelningen på de
viktigare skeppsbyggarländerna var den 30 juni 1959
(motsvarande siffror vid årsskiftet 1958/59 inom
parentes):
antal fartyg brt
Storbritannien och Nordirland 280 (310) 2 033 745 (2 234 158)
(94) 1 169 764 (995 075)
Västtyskland ................. . 172 (189) 990 454 (1 094 250)
. 90 (103) 902 422 (885 368)
Holland ...................... . 148 (140) 790 877 (780 829)
. 65 (66) 768 968 (722 625)
USA ......................... . 47 (49) 648 806 (896 730)
Frankrike ................... . 55 (58) 548 990 (592 833)
(49) 313 497 (328 708)
. 122 (120) 269 317 (304 051)
Danmark .................... (24) 250 095 (198 899)
. 58 (56) 233 784 (201 679)
Brittiska Samväldets utom-
europeiska länder........... . 57 (53) 224 662 (204 510)
. 21 (16) 203 079 (156 264)
Jugoslavien .................. . 26 (28) 199 518 (194 280)
. 41 (53) 101 086 (132 717)
7 (17) 26 205 (43 978)
1 (-) 21 500 ( - )
Grekland .................... 2 (2) 16 315 (16 380)
9 (9) 8 562 (9 628)
Av totaltonnaget faller 20,88 °/o på Storbritannien
och Nordirland, varjämte 2,31 %> kommer på
Brittiska Samväldets utomeuropeiska länder, eller
tillsammans 23,19 o/o. Japan bygger 12,01 »/o, Västtyskland
10,17 «/o, Italien 9,27 %>, Holland 8,12 fl/o och Sverige
7,90 o/o.
Ifråga om drivkraften fördelar sig totaltonnaget på
(motsvarande siffror vid årsskiftet 1958/59 inom
parentes):
brt »/o
1 207 (1 340) motorfartyg ..... 5 119 792 (5 484 543) 52,6 (54,0)
245 (311) ångfartyg ....... 4 619 244 (4 648 954) 47,4 (46,0)
Tanktonnaget under byggnad utgjorde 300 fartyg
om 5 076 893 brt, eller 52,1 °/o av totaltonnaget,
jämfört med 339 fartyg om 5 497 170 brt vid årsskiftet
1958/59, dvs. en minskning om 420 297 brt. 149
tankfartyg om 3 596 141 brt får ångdrift, 151 om
1 480 752 brt motormaskineri. Storbritannien och
Nordirland bygger 64 om 995 688 brt, Japan 40 om
730 797 brt, Italien 31 om 588 580 brt, Sverige 25 om
502 375 brt, USA 20 om 489 178 brt och Holland
29 om 440 633 brt.
Under andra kvartalet 1959 påbörjades inalles 432
fartyg om 2 031 226 brt, sjösattes 465 fartyg om
2 240 824 brt och fullbordades 488 fartyg om
2 335 321 brt. I Sverige påbörjades 22 fartyg om
216 253 brt, sjösattes 20 fartyg om 248 788 brt och
fullbordades 21 fartyg om 187 116 brt.
Av världens totala byggnadstonnage klassas
5 310 184 brt eller 54,5 0/0 i Lloyd’s Register. N Lll
776 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
